Bastuexperten Diva Vagerstam från Bastubutiken svarar på frågor om bastubygge.
1. Är det svårt att bygga bastu själv?
– Egentligen är det inte svårt att bygga, men låt det ta tid. Om du inte är hantverkare går det åt mycket tid till att räkna ut hur du ska gå tillväga vid olika moment.
2. Är en färdig byggsats till bastu ett bra alternativ?
– Ja, det är helt klart ett alternativ eftersom bastun är komplett med färdiga moduler som man på två man reser upp på några timmar.
3. Vad kan jag göra själv och vad måste en behörig person göra?
– Basturummet reser du upp själv, det är elaggregat och belysning som kräver en behörig elektriker.
4. Vilka olika bastutyper finns det – och vad skiljer dem åt?
– Det finns vedeldad bastu, vilket ger ett väldigt behagligt bastubad. Vanligtvis bygger du en vedeldad bastu i trädgården eller vid fritidsstugan, om du inte har en befintlig murstock i huset eller kan montera en skorsten på ett bra sätt. Det är mer en bastu som används på helger eller ledigheter eftersom den kräver lite arbete. Det ska ordnas med ved och eldas, men det är en oslagbar bastu om du tar dig tid till det.
Det som är vanligast att ha i hemmet är en elektrisk bastu. Ett elektriskt aggregat är lite lättare att använda. Ett tryck på en knapp så är bastun varm på ungefär 40 minuter. Det går även att sätta på timern så att den startar inom ett visst antal timmar, vilket är smidigt och enkelt. Det finns olika typer av elaggregat, ett vanligt aggregat med 20-30 kg sten i, är det enklaste aggregatet på marknaden. Temperaturen ligger på 60-80 grader och kastar du vatten på stenmagasinet blir det högre luftfuktighet för en stund. Du kan dock inte kasta vatten konstant på aggregatet eftersom stenarna hinner kylas ner. Det finns även aggregat på marknaden med väldigt mycket sten, 80-200 kg. Ett sådant aggregat kan du kasta vatten på mer kontinuerligt vilket gör att du får ett fuktigt bastubad, men samtidigt håller temperaturen på 60-65 grader så att du kan avnjuta bastubadet en längre stund.
Sedan finns det även combiaggregat, där aggregatet konstant puffar ut ånga i rummet vilket gör att det blir det väldigt fuktigt. Temperaturen ligger då på cirka 50- 60 grader. Det går även att basta utan ångfunktionen, alltså använda den som ett standardaggregat vilket ger torrbastu med högre temperatur.
Infrabastu är inte som en vanlig bastu, utan är mer en hälsobastu som är väldigt bra för blodcirkulation och muskler. Det är underhudsvävnaden som värms upp av osynliga infraröda ljusvågor, inte av lufttemperaturen. Temperaturen i basturummet är inte mer än 30-40 grader. Den svalare lufttemperaturen gör att infrarödbadet passar personer som inte tål den höga temperaturen i en vanlig bastu.
5. Vad kostar det att bygga de olika bastutyperna eller bastustuga?
– Det är väldigt olika priser beroende på storlek och material. Men ett komplett basturum som byggs inne i bostaden, för 1-2 personer, finns på marknaden från cirka 19 500 kronor. En komplett bastustuga med elektriskt aggregat finns på marknaden från cirka 23 000 kronor. Med vedeldad bastuugn stiger priserna eftersom skorsten och tillbehör kostar mer än bastuugnen.
6. Vad finns det för fallgropar/faror vid bastubygge?
– Ett vanligt misstag är att köpa ett för litet aggregat till utrymmet du har, så att bastun inte blir tillräckligt varm. Ett annat misstag är att bygga väggarna i enbart kakel, sten eller glas. Då krävs det ett större aggregat med mer effekt eftersom energiåtgången blir stor. Det är inte heller bra att montera lavarna för lågt eller att enbart bygga en lave. Övre laven bör vara 100-120 cm från taket, eftersom den mesta värmen finns där. Så om du har över 2,4 meter i takhöjd bör du ha tre lavhöjder, eller sänka taket. Något annat som är viktigt är att du använder riktiga bastustenar och att du staplar dem luftigt så att luftcirkulationen blir god. Det gör att du får upp värmen snabbare i rummet.
7. För att minimera skaderisken, var i huset är det bäst att bygga bastu?
– Det finns inga skaderisker med att ha bastu i huset om arbetet utförs enligt regler och förordningar.
8. Vad är det för skillnad på bastustuga, bastuhus och bastutunna?
– En bastustuga eller bastuhus är ett litet hus som ofta har både bastu och en liten relaxdel, men det finns också bastustugor med enbart bastudel. En bastutunna är rund, och även den kan fås med relaxdel och bastu eller enbart bastudel.
9. Kan du kortfattat beskriva hur man bygger en bastu?
– Det är vanligt att bygga bastu i källarutrymmen och då kan du med fördel använda SPU isolering som är enkel att fästa direkt mot befintlig vägg och på det sättet spara utrymme, samtidigt som du distanserar panel och reglar från fuktig källaryttervägg. Du kan använda regel 22×70 eller 28×90 som spikläkt och fästa den igenom SPU isoleringen mot betong eller stenvägg med lämplig spikplugg. Sedan fäster du panelen på läkten.
Det är viktigt att tänka på att inte bygga en bastu som är för stor så att du behöver ett aggregat som du inte har tillräcklig ström för i huset. Idag är det även vanligt med stora glasytor och då måste du tänka på effektförlusten. Du måste nämligen räkna upp volymen med minst 1 kubikmeter per kvadratmeter glasyta. Samma beräkningssätt gäller för oisolerade stenytor. På de flesta hemsidor kan du kontrollera hur stort aggregat som krävs för en viss volym.
10. Hur sköter jag om en bastu på bästa sätt?
– För att hålla en bastu ren och fräsch behöver du tvätta och olja in lavar och panel kontinuerligt. Minst en gång per halvår om du använder bastun en gång per vecka.
Bastustenarna bör bytas ut minst en gång vartannat år, och du bör också ta upp stenarna ibland och dammsuga upp gruset som ligger på botten innan du lägger tillbaka dem igen.
11. Vilka bastutillbehör bör jag ha?
– Du bör ha hink och skopa, bastudoft att ha i vattnet, termometer, hygrometer, bastumössa för att hålla huvudet kallt och en lavduk att sitta på.
12. Vad ska jag tänka på när jag väljer bastubelysning?
– Att ha en mysig belysning, till exempel ledlite eller fiberbelysning i taket eller bastulisten i ryggstödet. Belysningen monteras ofta i framkant på bastulaven i kombination med ett antal punktbelysningar i taket.
Lars Brask från Boverket svarar på frågor om bygglov till bastu
13. Krävs det bygglov för att bygga en bastu inne i huset?
– Normalt sett ska det inte behövas bygglov annat än när byggnadens yttre utseende påverkas på ett avsevärt sätt. Däremot kan du behöva göra en anmälan till byggnadsnämnden i kommunen. Det gäller främst om du behöver installera eller väsentligt ändra avlopp, vattenförsörjning, eldstad eller skorsten. I de fallen är det väldigt viktigt att inte påbörja bygget innan du fått ett startbesked av byggnadsnämnden. Gör du det så ska byggnadsnämnden ta ut en byggsanktionsavgift.
14. Krävs det bygglov för att bygga en fristående bastu, bastustuga eller bastutunna, på tomten?
– De nya reglerna gällande Attefallshus gör att du kan uppföra en komplementbyggnad på maximalt 25 kvadratmeter på tomten, utan bygglov. Däremot krävs det även här en anmälan till byggnadsnämnden. Anmälan gäller även om du bygger en mindre fristående bastu, i samma storlek som en friggebod, om den kräver installation av avlopp, vattenförsörjning, eldstad eller skorsten. Fristående bastutunnor på tomten kräver däremot vare sig bygglov eller anmälan. Mitt råd är att alltid ta en dialog med kommunen för att vara säker på att du inte förbiser något.
