Kloka råd inför budgivningen

Fastighetsmäklarnämnden har kommit ut med ett faktablad om vad som kan vara bra att veta vid budgivning.


Inget är klart förrän alla papper är skrivna. Även om huset redan är köpt med hjärtat efter första titten. Fastighetsmäklarnämnden har kommit ut med ett faktablad om vad som kan vara bra att veta vid budgivning. Så följ ditt hjärta och lägg bud men kom ihåg det här:

1. Mäklaren ska vara opartisk
Mäklarens roll är att vara opartisk länk mellan säljare och köpare. Mäklaren får därför inte vara ombud för någon av dem utan ska hjälpa båda parter.

2. Budgivning är inte reglerad i lag
Det finns inga i lag bestämda regler för hur en budgivning ska gå till. Budgivningen kan ske på många olika sätt. Ofta uppstår en budgivning spontant när det finns flera spekulanter på ett objekt.

3. Olika former av budgivning
Budgivningen vid ett husköp brukar oftast ske enligt någon av följande modeller: En s.k. sluten budgivning där spekulanterna får en viss tid på sig att lämna bud, vanligtvis skriftligen. Mäklaren redovisar sedan buden för säljaren. Spekulanterna informeras däremot inte om varandras bud. En s.k. öppen budgivning är också vad det låter. Där informerar mäklaren övriga spekulanter och säljare om det för närvarande högst budet. På så sätt får spekulanterna möjlighet att bjuda över varandra.

4. Säljaren bestämmer över budgivningen
Säljaren bestämmer i samråd med mäklaren om det ska vara budgivning och hur den i såna fall ska gå till. Han är dock inte bunden av några lagar eller regler beträffande denna utan kan när som helst ändra formen för budgivning eller till och med avbryta den.

5. Mäklarens upplysning om budgivning
Mäklaren talar om för husköparna hur budgivningen kommer att gå till. Om säljaren ställer vissa villkor måste mäklaren redovisa för dessa.

6. Säljaren bestämmer till vem och till vilket pris
Säljaren behöver inte sälja till den med högsta budet. Han/hon är heller inte bunden till att sälja till det pris som angetts i eventuell annons eller på annat sätt under budgivning.

7. Säljaren kan när som helst avbryta en försäljning
Säljaren är i inte juridiskt bunden vid ett löfte att sälja, inte ens om det skett skriftligen eller om han/hon anlitat en mäklare. Säljaren kan ångra sig när som helst innan köpekontraktet är skrivet.

8. Mäklaren får inte fatta egna beslut
Mäklaren kan inte ge några som helst löften till någon om köp utan ska göra klart för spekulanterna att det är säljaren som bestämmer.

9. Mäklaren måste alltid vidarebefordra bud till säljaren
Till dess köpekontraktet är undertecknat måste mäklaren redovisa för alla bud till säljaren. Detta gäller även om buden inte lämnas på det sätt som bestäms, t.ex. skriftligen. Det är bara säljaren som kan bestämma om ett bud ska väljas bort.

10. Mäklaren behöver inte ge spekulant möjlighet att bjuda över någon annans bud
Eftersom säljaren bestämmer över budgivningen är det inte självklart att en spekulant får rätt att bjuda över ett lämnat bud. Det är dock oftast av säljarens intresse att få ett så högt bud så möjligt.

Spekulanternas rättigheter

1. Vem som helst får ge bud muntligt eller skriftligt. Mäklare och säljare kan dock kräva att budet ska preciseras till ett bestämt belopp.

2. Att en spekulant har lämnat högsta bud ger honom/henne inga garantier att få köpa.

3. En spekulant kan i sitt bud förena priset med olika villkor.

4. Den som lämnar ett bud är inte juridiskt bunden att stå kvar vid det, inte ens om det lämnas skriftligen.

5. En spekulant kan inte räkna med att få fortlöpande information av mäklarens om hur budgivningen och försäljningen fortskrider.

6. En spekulant har inte ärr att får veta övriga spekulanters bud och villkor.

Källa: Fastighetsmäklarnämnden, www.fastighetsmaklarnamnden.se

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar