Grannsamverkan – så funkar det!

Det finns olika åtgärder för att minska brottsligheten i ett villaområde. Ett av dem är Grannsamverkan mot Brott.


Det finns också andra åtgärder för att minska brottsligheten i ett villaområde. Ett av dem är Grannsamverkan mot Brott. I ett villaområde är det ofta lätt att mobilisera de boende tack vare att man äger sin bostad själv.

Det behövs en eller flera eldsjälar som kallar samman grannarna till ett möte. I de områden där det finns villaägareföreningar kan man ta upp frågan vid ett föreningsmöte.

Om ni är ett par grannar som vill starta Grannsamverkan bör ni bjuda in övriga grannar (kontrollera gärna att det finns fler som är intresserade) tillsammans med närpolis och låssmed. Liknande samverkan kan organiseras i fritidshusbebyggelse.

Alla som vill vara med i samverkan bör märka all stöldbegärlig egendom. Det skall också finnas inventarielistor och all egendom bör också videofilmas eller fotograferas. Film och fotografier skall förvaras på ett betryggande sätt, helst i bankfack. Sättet som man förvarar sina värdesaker skall vara betryggande. Bankfack för guldföremål är till exempel att föredra framför linneskåpet. Det är också en fördel om alla har ordentliga lås i sina bostäder. Var vaksam på om någon obehörig rör sig i området. Misstankar om att något inte står rätt till skall genast rapporteras till polis och kontaktperson. Är man bortrest mer än en vecka skall detta rapporteras till en speciellt utsedd kontaktperson och till grannar. Vissa försäkringsbolag ger rabatt om man deltar i grannsamverkan. Ett krav är dock alltid att ägodelarna är märkta och att det finns inventarielistor på lösöre.

Grannarna i området utser kontaktpersonen, som är rapportör mellan medlemmarna i grannsamverkan och polisen. Mellan 10 och 20 familjer brukar vara lagom för en kontaktperson. I stora områden kan kontaktpersonen och polisen hålls informerade om vad som händer i området genom en huvudkontaktman, som har flera kontaktpersoner under sig.

Skyltar sätts upp om grannsamverkan upp i området. Polisen har genom grannsamverkan en förlängd arm i bostadsområdet, något som också den presumtive tjuven noterar i och med skylten.

Bra grundskydd

Roland Borgström, närpolis i Järfälla norr om Stockholm, rekommenderar villaägare att delta i grannsamverkan.
– I Järfälla har vi haft grannsamverkan sedan slutet av 1980-talet. I dag deltar inte mindre än 178 områden i denna typ av samverkan i vår kommun, säger Roland Borgström.
– För att delta i grannsamverkan rekommenderar polisen att alla har godkända lås både i dörrar och fönster.
– Dessutom skall alla värdeföremål märkas. Dessa båda åtgärder är grunden för ett bra inbrotsskydd. Larm avskräcker också från inbrott. Vetskapen om att man kan vara observerad av grannar i en samverkansgrupp gör det oattraktivt för tjuven att gå in i villan.
Roland Borgström säger dock att det inte är någon garanti för att tjuvarna håller sig borta. I Järfälla har man haft cirka 100 bostadsinbrott under år 2002.

Försvåra för tjuven

Roland Borgström menar att det inte finns något sätt att stoppa den som absolut vill in i ett hus. Men man kan försvåra inbrottet, vilket gör att risken för upptäckt ökar.
– Det gäller dock att hålla grannsamverkan vid liv. Man måste vara aktiv, skyltarna som sätts upp i området kan verka avskräckande, men det gäller att hela tiden vara vaksam när det händer något ovanligt i området. Då bör kontaktmannen genast informeras, säger Roland Borgström.
Tider då fritidshusområden står tomma bör man ha ett rullande schema så att alltid någon eller några ser till hela området med jämna mellanrum.
– Grannsamverkan har också en social funktion. Grannar som tidigare inte har talat med varandra börjar umgås när de ingår i en samverkansgrupp. Det är en bonuseffekt, säger Roland Borgström avslutningsvis.

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar