Så skyddar du huset mot inbrott

Risken för upptäckt är stor i det skede tjuven försöker bryta sig in. Ju längre tid han måste lägga på detta och ju mera det väsnas, desto större risk. Därför kan du i stor i utsträckning skydda dig mot inbrott av amatörer genom att göra det besvärligt och tidskrävande att bryta sig in. De flesta tjuvar är nämligen amatörer och de ger snabbt upp och går vidare. Att skydda sig mot vana tjuvar med verktyg är däremot svårare för då räcker det inte alltid med fysisk säkring.

Larm och ljus

Som ett komplement till det fysiska skyddet kan du installera ett larm, för det ökar skyddet. Andra åtgärder kan vara att sätta upp staket, montera en bra utomhusbelysning eller ansluta en del lampor i bostaden till klockströmbrytare, som tänder och släcker lamporna när du inte är hemma.

Säkra utsatta områden

Det är viktigt att skydda de mest utsatta ställen, det vill säga där tjuven har enklast att ta sig in med minst risk. Därför ska du först och främst se över alla ytterdörrar. I vilken utsträckning du också ska säkra fönster och glaspartier måste värderas från fall till fall.

Vid säkring av en byggnad (och vid planeringen av en ny) är det viktigt att värdera vilka byggnadsdelar som är mest utsatta. De vanligaste är:

• ytterdörrar med glaspartier i eller vid sidan av dörren och dörrar med brevlådor
• terrassdörrar och andra sidoingångar
• lått åtkomliga glaspartier och fönster med avtagbara glasningslister
• källarfönster med få glas och gamla haspar
• alla fönster som man lätt klättrar in genom, t.ex. fönster mot balkonger och terrasser

Störst risk när ingen är hemma

Den största risken för inbrott är när ingen är hemma. En del åtgärder mot inbrott är därför mest tänkta att fungera när du lämnar bostaden. Det gäller till exempel extralås i dörrar och fönster. När man är hemma drar man sig för att ha alla fönster låsta och ytterdörren låst med extralås, för tänk om det börjar brinna! Skalskyddet ska ju hindra tjuven från att komma in – inte dig att komma ut.

De flesta åtgärderna ger ett visst skydd mot inbrott, både när du är borta och när du är hemma. Till de senare hör dörrspion och dörrkedja, helst en massiv dörrspärr fastsatt med långa skruvar.
Inbrottsskydd för dörrar

Ytterdörrar till lägenheter och lokaler tillverkas enligt normerna i svensk och europeisk standard för säkerhetsdörrar, SS-ENV 1627, som indelar dörrarna i fem klasser, 1–5.  Dörrar som uppfyller normerna har testats av SSF. Svensk Stöldskyddsförening, eller Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP). Dörrarna är dessutom certifierade av Svensk Brand & Säkerhetscertifiering (SBSC) enligt SS-ENV 1627 respektive SS 817345 för både utåt- och inåtgående montering.

Skillnaden mellan den rent svenska standarden SS 817345 och den nya svensk-europeiska är att i den svenska anges endast hur lång angreppstid dörren ska tåla. I den nya standarden anges en total testtid, som ger testpersonen möjlighet att ta paus och klura ut ett nytt sätt att angripa dörren på.

I klass MK 2 enligt den nya standarden ska en ytterdörr tåla angrepp med 37,5 cm skruvmejsel och 125 grams hammare i 10 minuter. Den effektiva angreppstiden är dock bara 3 minuter.

I klass MK 3 ska dörren tåla angrepp med 70 cm lång kofot, kilar, skruvmejslar etc. i 20 minuter, men effektiv angreppstid är 5 minuter.

I klass MK 4 ska dörren tåla angrepp med borrmaskin, yxa, kofot, skruvmejsel etc. i 30 minuter, men effektiv angreppstid är 10 minuter.

Ytterdörren är viktig

En tjuv tar sig inte alltid in via ytterdörren, men den är viktig eftersom det är genom den tjuven ofta bär ut sitt stöldgods. Därför ska man se till att dörren inte kan öppnas inifrån utan nyckel, när man inte är hemma.
De flesta inbrott sker med hjälp av små smidiga verktyg som till exempel en skruvmejsel, som tjuven lätt kan dölja i sina kläder.

Inbrott i lägenheter görs oftast via ytterdörren. Med en säkerhetsdörr kan de flesta inbrott avvärjas eftersom det tar tid att forcera en sådan och det väsnas.

Om du vill beställa ny ytterdörr bör det inte finnas glas i den. Vill du ha ett sidoglas ska detta vara laminerat säkerhetsglas som har monterats försvarligt, eventuellt med envägsskruvar.

Andra dörrar

Det finns flera utvändiga dörrar i en villa – källardörrar, terrassdörrar, förrådsdörrar och garagedörrar – och alla bör förstås säkras så gott som möjligt. Gångjärnen ska ha bra fäste i både dörr och karm med långa skruvar. Gångjärnet ska vara konstruerat så att man inte kan slå loss sprintarna och lyfta av dörren och man ska inte kunna skruva loss det utifrån när dörren är stängd.

Dörrarna bör förses med bakkantsbeslag eller bakkantssäkring, som gör det omöjligt att ta bort dörren om gångjärnen har slagits loss. Genom att montera brytskydd på kanten av dörrbladet får inte tjuven möjlighet att bryta loss dörren från karmen.

Pardörrar skiljer sig från vanliga dörrar bland annat på att man inte kan montera slutblecket lika säkert. Därför bör den dörr där slutblecket sitter förstärkas med kraftig stålplåt på båda sidor av dörrbladet, så att slutblecket inte kan brytas loss. Den fasta dörren i pardörren ska vara försvarligt stängd med skjutreglage både upptill och nertill.
Cirka 40 procent av alla inbrott sker genom terrass-, balkong- eller altandörrar. Dels för att dörrarna är svåra att göra säkra, dels för att de ofta sitter så att det inte är insyn till dem – till skillnad från ytterdörren. Kraven på terrassdörrar är annars i stort sett desamma som på ytterdörrar, men med stort glasparti kan dörrtypen inte riktigt jämföras med en säkerhetsdörr.

Glasningslister och glas ska helst ha monterats så att det är svårt att ta bort dem från utsidan. Listerna bör sitta med envägsskruvar och glaspaketen vara limmade i dörrbladet. Om dörren låses med spanjolettlås får den flera fasta punkter vilket ökar inbrottsskyddet. Men även terrassdörren ska säkras mot att tjuven använder den som flytt- eller flyktväg. Montera säkerhetsspanjolett med låsbart handtag.  

Skjut- och lyftskjutdörrar ska vara monterade så att dörrbladet inte kan lyftas upp ur det spår de kör i. Det kan förhindras med extra låspunkter. Även skjutdörrar är klassade enligt den nya standarden och finns i klass MK 2.  Skjutdörrarna ska naturligtvis också vara försedda med effektiva lås, gärna av hakregeltypen, så att tjuven inte kan ta sig ut via dörrarna om han tagit sig in på annat sätt.

Fönster

Det är lätt att bryta sig in via ett fönster, men tjuven klättrar inte in genom en krossad ruta. Det är för riskfyllt, och det tar tid att knacka bort rester av glas hela vägen runt så att han kan ta sig igenom utan fara. Nej, tjuven slår i stället snabbt och tyst ett litet hål i glaset, så att han kan sticka in handen och öppna fönstret inifrån. Det finns flera effektiva sätt att skydda sig mot denna typ av inbrott. Det enklaste är att montera låsbara handtag. Har fönstret två haspar i stället för ett handtag, kompletterar man med ett fönsterlås med nyckel. Både låsbara handtag och fönsterlås gör det svårt för tjuven att använda fönstren som flyktväg.

För att göra det svårt att slå hål på glaset kan man montera en säkerhetsfilm på det eller rent av ersätta det med okrossbart ”glas” av polykarbonat.

Även fönster kan förses med brytskydd för att det ska vara omöjligt at bända loss fönstret från karmen. Men både lås och brytskydd är överflödiga om tjuven lätt kan lirka loss hela glaspaketet från bågen. Han bryter helt enkelt bort glasningslisterna – eller skruvar bort dem – och därefter kan glaspaketet tas bort och vägen in till bostaden är öppen. Man kan fixera glaset med små beslag som dras fast med envägsskruvar och dessutom limma fast glaset i falsen. Det ska göras med en specialfogmassa med dokumenterad häftegenskap. Moderna fönster har ofta fastlimmade glaspaket eller invändiga glasningslister, som gör det omöjligt att ta bort glaspaketet från utsidan.