Det känsliga holländska varmblodet

Det holländska varmblodet är en bra häst för fritidsridning

Det holländska varmblodet är som namnet avslöjar en varmblodig häst med egenskaper som skiljer den från de kallblodiga hästarna. Rasen är utvecklad för användning vid tävlingar och för fritidsridning. Hästen används även vid aktiviteter som dressyr, hoppning och eventing. Man känner till att det holländska varmblodet utvecklades från gelderländare och groningen, två inhemska holländska raser. Hästen har god byggnad och gång. Plus att hästen har utmärkt karaktär och förmåga att uppträda och utföra aktiviteter.

Några av det holländska varmblodets egenskaper

Dessa är några av särdragen hos det holländska varmblodet som kan intressera dig:

• Temperamentet som hästen uppvisar gör rasen passande även för måttligt erfarna ägare. De anses varmblodiga då de har smidigheten av en varmblodig häst, men de har lugnet av en kallblodig häst. Man har sett att varmblodiga hästar som det holländska varmblodet presterar väl vid olympiska sportevenemang.
• Det holländska varmblodet är en hälsosam hästras. De finns inga för rasen kända specifika hälsoåkommor. Ägare bör låta en veterinär kontrollera hästen regelbundet för att bibehålla dess hälsa.
• Hästen tillhör en ras med många talanger då de kan utföra ett flertal arbeten och aktiviteter. Dessa aktiviteter inkluderar dressyr, hoppning, mounted games och kapplöpning.

Det holländska varmblodet ursprung och utveckling

Det fanns två sorters arbetshästar i Nederländerna redan innan andra världskriget; gelderländare och groningen. Groningen är en tung varmblodig häst medan gelderländaren är liknande groningen men mer elegant. De användes som droskhästar och inom jordbruket. Groningen ses vanligtvis i helsvart, brun eller mörkgrå, medan gelderländaren vanligtvis ses som fux med utmärkande vita tecken. Så småningom grundandes Royal Warmblood Horse Studbook of the Netherlands (KWPN).

Droskhästar ersattes av motordrivna fordon efter andra världskriget. Hästen blev då en lyx istället för en nödvändighet. Under 1950-talet gjordes försök att förändra indelningen av de holländska hästarna.

Idag består KWPN av flera sektioner: gelderländaren, holländsk körhäst, och ridhästar för dressyr och showhoppning.

Det holländska varmblodets karaktärsdrag

Det holländska varmblodet är mellan 162 och 172 cm hög. I de flesta fall är pälsens färg brun. Huvudet liknar det hos ett engelskt fullblod och hästen har en ganska lång och stark hals. Ryggen är kort och stark, likaså bogarna. Bakdelen är även den stark med ganska långa ben med korta skenben. Manken kan vara lika hög eller högre än länden, vilket är viktigt när hästen uppträder vid event som dressyr eller hoppning.

Det holländska varmblodet är en varmblodig häst som inte är hetlevrad, utan har ett lugnt och fint temperament. Detta gör hästen duktig vid flera event och kan passa även måttligt erfarna ryttare.

Trots att rasen anses hälsosam finns vissa åkommor som kan drabba hästen som ägare och uppfödare bör vara medvetna om. De följande åkommorna är några av de vanligaste som drabba det holländska varmblodet.

• Milda förändringar av strålbenet
• Sesamoids
• Karledsartrit
• Benspatt
• Osteokondros
• Medfödda ögonfel
• Assymetriska hovar, hasar, knän eller rörelsemönster