Japanese chin, en utmärkt sällskapshund under århundraden

Japanese chin, en utmärkt sällskapshund under århundraden

Japanese chin är en favorit bland sällskapshundarna. Den är den fördragna rasen bland många av kinas och japans kungligheter av flera goda anledningar.

Japanese chins egenskaper

• Japanese chin är mycket renlig och noggrann med skötsel och kan ses slicka sina tassar och rengöra sitt huvud.
• Hunden fäller måttligt vilket kräver att ägaren ägnar sig åt att borsta den några minuter varje dag för att ta bort lösa hår och förhindra att pälsen tovar sig.
• Japanese chin nyser inåt vilket orsakas av dess korta nos.
• De är värmekänsliga så kontrollera hundens omgivning vid varmt väder.
• De kräver intressant och rolig träning då de älskar underhållning. Om de blir uttråkade kommer de alltid leta efter något som kan underhålla dem.
• Japanese chin rekommenderas till hem med äldre barn och inte små barn då de kan skadas om de behandlas felaktigt.
• De frodas med sina människor och det rekommenderas inte att lämna hunden ensam under en längre period då detta kan ge dem separationsångest.
• Japanese chin kräver endast viss motion varje dag. Hunden tycker om en daglig promenad och en lekstund på gården.

Japanese chins historia

Japanese chin kommer faktiskt från Kina. De fick sitt namn från zenmunkarna som tog med dem till Japan från Kina. Det var i Japan deras utmärkande fysiska drag utvecklades. Japanese chin anses vara elegant, ståtlig och lekfull.

Hunden är av en uråldrig ras och gavs ofta som gåva till emissarier från andra länder. I Japan sågs inte hunden som en hund utan snarare som en helt egen varelse. Det var antagligen i Japan som hunden korsades med andra små hundar av spanieltyp vilket gav hunden dess moderna utseende. Det var år 1853 som japanese chin nådde även andra länder. Innan dess fanns den bara i Japan. Kommendören Matthew Perry seglade till Uraga-hamnen och påbörjade den internationella handeln med Japan. Man tror att japanese chin var en gåva till kommendören från den japanska härskaren och att hunden på så vis kom till USA. Detta är när japanese chin blev populär och importerades till England och USA.

Japanese chins temperament

Japanese chin är i regel en glad och charmig hund. De är även tillgivna och intelligenta. De har ett sjungande ljud för sig och blir pratsamma när de tillkännager gästers ankomst.

Hunden är känslig till sin omgivning och sina människors humör. Av denna anledning brukar deras personlighet formas av människorna omkring dem. Till exempel kan du förvänta dig en tystlåten hund om hunden lever i en tyst miljö. Om hushållet är aktivt kommer hunden delta i att göra hushållet än mer aktivt.

Lämna aldrig din japanese chin ensam under en längre period då detta kan ge dem separationsångest. I regel är japanese chin kärleksfull och tillgiven till alla i dess omgivning.

Hälsa och hälsorelaterade frågor att vara medveten om

Japanese chin är i regel frisk, men det finns vissa hälsoåkommor som kan drabba hunden. Att känna till och förstå dessa åkommor kan hjälpa ägare att förebygga, behandla och bota dessa sjukdomar. Följande sjukdomar kan ses hos japanese chin:

• Atrioventrikulär endokardit – degenerativ sjukdom som påverkar mitral- och tricuspidvalven i hjärtat vilket leder till hjärtsvikt. Hunden kan behöva byta diet och regelbunden motion är ett måste.
• Progressiv retinal atrofi – en degenerativ ögonsjukdom som kan orsaka blindhet genom förlust av fotoreceptorer i ögat.
• Knäledsurvridning – knäskålen inte hålls på plats av muskulatur och ledband vilket orsakar förlamning av benet eller onormal gång hos hunden.
• Blåsljud på hjärtat – orsakas av störning i blodtillförseln till hjärtats kammare. Detta är ett tecken på möjliga problem i hjärtat som behöver kontrolleras eller behandlas.
• Legg-calve-perthes sjukdom – blodflödet till lårbenshuvudet förhindras vilket kan leda till skador på lårbenshuvudet och orsaka artrit.
• Grå starr – ogenomskinlighet av ögats lins som leder till delvis eller total synförlust.