Objudna gäster – skadedjuren som stör husfriden

Möss, hästmyror och husbock är exempel på skadedjur som genom oönskad påhälsning skapar stort obehag bland husägare allteftersom årstiderna växlar. Trots sin ringa storlek kan krypen orsaka omfattande skador på rör, ledningar och virke. Vissa, inte alltför ovanliga skadedjur, kan till och med äventyra bärigheten på husets konstruktionsvirke. Med rätt försäkring och rätt vård av huset kan dock de värsta katastroferna undvikas.


– En råtta behöver bara ett 20 millimeter stort hål för att ta sig in i ett hus. En mus bara 6-7 millimeter. Om fasaden är täckt av klätterväxter kan mössen också lättare hitta in. Vegetation intill husgrunden överhuvudtaget innebär en risk för skadedjursangrepp, säger Jan Jungerstam, biolog på Anticimex.

Att hitta en väg in i ditt hus är alltså ingen konst för skadedjuren. Och deras framfart kan drabba vilken husägare som helst. Men enligt Jan Jungerstam kan man minimera riskerna genom att noga sköta om sitt hus. Enkla åtgärder som till exempel att reparera trasiga ventiler, sätta upp insektsnät och ta bort ved eller växter som ligger alltför nära husgrunden förebygger skador. Och trots allt går det att få bukt på de allra flesta skadedjur. Det gäller bara att upptäcka vilket djur man har att göra med. Och att upptäcka dem i tid. Gör man inte det kan skadorna bli katastrofala. Så var uppmärksam på konstigheter såsom bortfallna bitar i isoleringsmaterial eller vägg, mystiska håligheter och spånhögar eller spillning inomhus.

Hästmyror rasslar i väggarna

– De allra värsta skadorna orsakas av träskadeinsekterna. Husbocken och hästmyran kan verkligen äventyra bärigheten i huset. Efter dessa små organismers framfart kan stora delar av virket behöva bytas ut, säger Jan Jungerstam.

Rassel (!) i väggar, golv eller tak, spånhögar eller myrstigar utanför huset kan vara ett tecken på att hästmyror har bosatt sig i huset. Hästmyran, som inte ska förväxlas med svartmyran, är mellan 6 och 18 millimeter lång och bygger sina bon i trämaterial. Den lever i första hand i naturen, i kullfallna träd eller stubbar, men då samhället runt moderboet växer måste myrorna flytta över larver och puppor till ett satellitbo. Med lite otur, så är det just i ditt hus som myrorna checkar in. Myrorna livnär sig inte på träet utan gnager ut gångar och håligheter för att anlägga bon. Dessa gångar kan urholka träet fullkomligt. Då och då måste de dock lämna boet för att uppsöka mat. För ett par somrar sedan blev just en sådan matutflykt en obehaglig upptäckt för Peter Johansson, villaägare i Stockholmstrakten:

– Vi såg plötsligt ett tiotal gigantiska myror krypa in och ut genom ett litet hål bakom ett element. När vi inte kunde se dem längre gick vi upp på natten och lyssnade. Det rasslade något fruktansvärt i väggen! För att få bukt med inkräktarna blev vi uppmanade av Anticimex att försöka hitta huvudboet i skogspartiet utanför huset, vilket verkligen inte var en lätt uppgift.

För en framgångsrik bekämpning av hästmyror måste man alltså hitta både moderboet i naturen och satellitboet i byggnaden. Ingången till moderboet består av ett hål, stort som från en blyertspenna, ofta i eller bredvid en rötskadad stubbe och kan ligga var som helst på en radie av tio meter från huskroppen. Är huset omgivet av skog har man därmed ett gediget jaktarbete framför sig.

När hästmyran anlägger sitt bo i husets konstruktionsvirke kan skadorna bli mycket stora. Bild från Anticimex, fotograf Lennart Falk.

Den strimmiga trägnagaren lämnar ett ”maskstunget” virke efter sig. Bild från Anticimex, fotograf Lennart Falk.

Fukt ofta boven i dramat

I en vanlig husbocksförsäkring ingår ofta sanering och reparation av skadad byggnad även efter hästmyrans framfart. Detta förutsätter dock att virket som angripits inte är rötskadat. Är huset fuktskadat – och därmed ett idealiskt tillhåll för hästmyror eller andra skadeinsekter – utgår ingen ersättning för skador från försäkringsbolaget. Att förebygga fukt är därmed en av de viktigaste åtgärderna man kan vidta som husägare. Den envisa trägnagaren är ett litet svart kryp som faktiskt uteslutande angriper rötskadat virke.

Den strimmiga trägnagaren, som bara är mellan 2 och 4 millimeter stor, angriper både konstruktionsvirke och trämöbler ofta med något förhöjd fuktighet. Om det finns aktiva levande larver inuti virket kan man upptäcka högar av fint borrmjöl intill hålen. Förutom dessa små insektsgnagare finns även ett flertal andra skadedjur som angriper virke, såsom praktbagge, splintbagge, mjuk trägnagare och blåhjon.

Husbocken arbetar inkognito – tills det är för sent

Vår allra mest kända skadeinsekt är husbocken. Och den har ett välförtjänt rykte. Insekten, som är helt beroende av hus för sin överlevnad i Sverige, kan ibland förstöra hela hus. Skadan från husbockslarven hinner nämligen ofta bli stor innan den upptäcks. Detta beror på att larverna aldrig gnager vid ytan utan håller sig till träets inre. Borrmjölet trycks heller inte ut, utan ligger kvar i gångarna. Olyckligt nog är det först då larven förpuppats och skalbaggen lämnar virket som angreppet vanligen upptäcks. Flyghålen, cirka 4 x 8 millimeter ovala öppningar, intygar att skalbaggen både kommit och gått. Angreppet kan då ha pågått i flera år och skadorna kan vara förödande. Det är svårt att förebygga eller förutse angrepp från husbock, men enligt Svenska Träskyddsinstitutet är 95 procent av angreppen lokaliserade till vindar, vilket ger anledning att vara extra uppmärksam.

– Husbocken är en värmekrävande insekt. Den upptäcks ofta på husets sydliga del och gärna i takkonstruktionen. Den härjar bara i vissa delar av Sverige; från Dalälven ner längs östkusten och i Skåne, Öland och Gotland. Varför det är så vet man inte, men möjligen beror det på klimatet, säger Jan Jungerstam.

När den elfenbensfärgade husbockslarven kläckts ur ägget gnager den sig fram i slingrande gångar. När den färdiga skalbaggen lämnar virket är ofta skadan redan stor. Bild från Anticimex, fotograf Lennart Falk.

Husbocken lämnar ett karaktäristiskt visitkort – de ovala flyghålen är ett tydligt tecken på deras närvaro – och avfärd. Bild från Anticimex, fotograf Lennart Falk.

Råttor i människans fotspår

Anledningen till att många av skadedjuren vill komma in i huset är just för att de söker värme och mat. Många skadedjur kommer ursprungligen från varmare länder och har transporterat sig hit med hjälp av resande människor. Ironiskt nog är det alltså människan själv som är den största spridaren av skadedjur.

Råttor och möss är små smidiga djur som tar sig in genom det minsta hål. De kommer ofta in i bostadshus för att värma sig vintertid. En råtta har den föga avundsvärda förmågan att klättra flera våningar på insidan av ett avloppsrör. Den kan dessutom hoppa jämfota upp till åtta decimeter och vara under vatten i fem minuter. Tyvärr trivs råttan överallt där människor håller till och gärna i fuktiga miljöer, såsom i källare eller avlopp.

– Råttor och möss kommer för att vi människor har mat eller husdjursfoder som är bra föda för dem. De kan orsaka stora problem genom att förorena med urin och avföring och genom att äta på det mesta. Genom att gnaga på elledningar eller krypa in i proppskåp kan de till och med sätta igång en eldsvåda, säger Jan Jungerstam.

Att möss orsakar eldsvåda är inte alltför ovanligt, i synnerhet på gamla lantgårdar, enligt Jan Jungerstam. För försäkringsbolaget ligger dock svårigheten i att bevisa att det är just en mus eller råtta som är orsaken. Gnagare är allätare och knaprar på isolering och annat för att de är nyfikna och vill utforska det mesta. Något som familjen Broberg nyligen fick erfara. Efter en veckas bortavaro av familj och katt hade råttor gått in i huset och festat på både elledningar, avloppsrör och telefonkablar.

– När vi kom hem från sportlovet upptäckte vi att telefonen var död, säger Ann Broberg. Vi förstod ingenting – tills vi upptäckte att rören under köksbänken var helt uppätna.

Brunråttan kan bli 20-30 cm lång, svans ej inräknad… Bild från Anticimex, fotograf Lennart Falk.

Brunråttan är allätare och kan orsaka stor skada på byggnader, isoleringsmaterial och elledningar. Bild från Anticimex, fotograf Lennart Falk.

Vad täcker försäkringen?

– Ofta är en skadedjursförsäkring kopplad till din villaförsäkring, där sanering, reparation av byggnad och nödvändig friläggning och återställning av vägg ingår. Försäkringsbolaget står också för invändig sanering efter råttor och möss om de har gått in i bostadshuset, men däremot inte ersättning för de direkta skador de orsakar. Om en råtta gnager på en elledning och därmed orsakar en brand så ersätts däremot skadorna som uppstår på grund av branden, säger Mattias Andersson, produktutvecklare på Trygg-Hansa. En så kallad allriskförsäkring för byggnaden, och saker i den, kan däremot ofta ersätta dessa skador.

Om du äger en villa eller ett radhus är det ditt ansvar att hålla ohyra och skadedjur borta. I vissa fall behöver du teckna en separat husbocksförsäkring (som oftast täcker även skador från hästmyror). Kontakta ditt försäkringsbolag för att kontrollera vilka regler som gäller i just din försäkring och alltid innan du beställer eventuell sanering.

– Är byggnaden angripen av fukt och skadedjur kan det vara svårt att bestämma vad som är orsaken till skadan. Vid en rötskada utgår normalt ersättning från vattenskadeförsäkringen om rötskadan uppstår på grund av ett vattenläckage, som i Trygg-Hansas fall har en självrisk på lägst 2 000 kronor. Men det förutsätter förstås också att byggnaden är uppförd och renoverad enligt fastställda byggnormer.


På vintern kommer skogsmusen
gärna in i huset för att värma sig. Väl inne är den inte alltför kräsen, utan tar för sig av till exempel tvål, stearin eller kitt.

Självhjälp med ultraljudskoncept och fällor

Som komplement eller i vissa fall alternativ till sanering kan du testa att själv bli av med problemet. Rått- och musfällor finns att köpa i järnhandeln liksom råttgift. Resultatet av dessa produkter är dock ofta rätt otrevligt. En fälla måste självklart vittjas då och då av frivillig person. En förgiftad råtta kan ligga och förruttna – till exempel mellan golvplank – och sprida otrevlig lukt i flera veckor. Elektronisk skadedjurssanering är en metod som tycks ha hjälpt en del husägare med påhälsning av gnagare. Ultraljudsvågor stör skadedjurens gångar och revir och efter en tid tvingas de lämna huset.

– Istället för att locka in djuren genom att lägga ut mat i form av råttgift eller betade fällor, skrämmer man istället iväg dem. Tekniken inom detta område har gått framåt. Om man placerar en elektronisk mösskrämmare vid gnagarens ingångsväg – en krypgrund eller en kallvind – blir man av med problemet, säger Pelle Båth på Soveco International AB, ett företag som marknadsför miljövänlig utrustning för skadedjursbekämpning.

Musfällan Mjölner kostar 24 kronor hos Clas Ohlson.

Ultraljudskoncept kan vara ett effektivt alternativ till traditionell sanering. Topo Stop E250 från Soveco kostar 1 280 kronor.

Vill du veta mer:

Har du hittat ett djur och undrar vad det är, gå in på ”Problemlösaren” hos www.anticimex.se
För mer information om ultraljudskoncept, se till exempel www.musfritt.nu

Enkla förebyggande åtgärder för att undvika skadedjur

Råttor, möss:
– Renhållning är A och O.
– Ha aldrig mat liggandes framme.
– Rengör sopbehållare och containrar och håll dem täckta.
– Se till att källarfönster är hela.
– Håll komposten i täta behållare.
– Förse ventilationsöppningar med metallnät av rostfritt stål, brons eller mässing med en maskvidd på högst 5 millimeter och trådtjocklek på minst 0,7 millimeter. Se till att dörrar sluter tätt och att det inte finns hål och större sprickor i väggar och golv.
– Täta rörgenomföringar med betong eller stålplåt.
– Förse avloppsbrunnar med galler.

Hästmyror, med flera
– Säkerställ att huset är fritt från fukt- och rötskador. Reparera vattenläckage.
– Ta bort vegetation som växer direkt inpå huset, såsom klätterväxter eller överhängande grenar, vilket skapar fukt och ger direkt access till huset
– Rensa tomt och mark som omger huset från förmultnande träd, stubbar etc
– Täpp igen tänkbara ingångar till huset. Sätt upp insektsnät i metall över ventiler och runt ingångar av rör och kablar. Täpp till eventuella håligheter utmed husgrunden.
– Undvik att stapla ved intill eller under huset.
– Undvik slipers eller annat massivt trämaterial som dekoration i rabatter alldeles intill huset.

Källa: Anticimex.

Red anm: Personerna i artikeln heter egentligen något annat.

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar