Snygga och smarta fågelmatare

Designen har slagit klorna även i fågelmatarna. Den klassiska talgbollen ger visserligen fåglarna vad de behöver, men nog är det extra trevligt att kunna njuta av en fågelmatare som antingen är snyggt designad eller smart – eller varför inte både och? Här är ett axplock bland de snyggaste och smartaste fågelmatarna på marknaden.

1) Kon på gren

Fågelfröhållaren Zenit kommer från Herstal och har formen av en kon. Materialet är rostfritt stål och frostat glas. Zenit, som har en diameter på 16 cm, hängs på en lämplig gren och kostar cirka 529 kronor.

2) Färgglada fåglar

Trädgården, och kanske även fåglarna, lär bli gladare av fågelbordet Pip pip från SMD Design. Det är gjort i lackerat stål och finns i fem färger: rött, grönt, silver, svart och vitt. Själva huset mäter 26×12,5×16 cm och stolpen är 1,4 m lång. Pip pip kostar cirka 475 kronor; en galvaniserad fot finns att köpa till för cirka 350 kronor om man vill.

3) Talg i spiral

Talgbollar är näringsrika, men det finns snyggare alternativ till deras gröna originalnät. Denna spiral i metall från Hammenhögs finns i två storlekar, för en till två talgbollar à 90 alternativt 500 gram, och kostar omkring 27 respektive 32 kronor.

4) Fäst vid fönstret

Vill du ha närkontakt med fåglarna så har Naturbokhandeln två automater som sätts fast med sugproppar på fönsterrutan. Jordnötsautomaten är 21 cm hög och i plast med metallnät; fröautomaten är 20 cm hög och i plast med två sittplatser. De kostar 118 respektive 128 kronor.

5) Paradis för fåglar

Hos Paradisverkstaden på Öland tillverkar man allt möjligt i keramik. Som en droppformad fågelmatare som finns i ett tiotal färger, är 25 cm hög och kostar 780 kronor. Det vita fatet, som är 45 cm i diameter och kostar 1 600 kronor, är tänkt att användas som fågelbad men kan användas till matbord om man så vill. Båda hängs upp i ett rep som medföljer.

6) Lyxigt fågelbord

Eva Solos fågelbord är flerfaldigt belönat för sin design och mycket lyxigare än så här kan väl fåglarna knappast få det. Spjutet i rostfritt stål sticks ner några decimeter i marken. Den munblåsta glasbehållaren rymmer fem liter och går, liksom den svarta bottenplattan i syntet, att diska i diskmaskin. Pris cirka 1 099 kronor.

7) Fyra små rätter

Foderladan från Wildlife Garden gör det möjligt att servera fyra olika sorters fågelmat samtidigt – allt från talgbollar, jordnötter och solrosfrön till insektskakor – vilket kan locka till sig fler fågelarter. Den är gjord i trä, mäter 32x25x22 cm och rymmer fem liter fågelmat. Foderladan finns i rött eller natur, monteras på en stolpe och kostar cirka 420 kronor.

8) Traditionellt i trä

Letar du efter ett mer traditionellt fågelbord i trä så finns det även här nya valmöjligheter. Ultimus har ett 15-tal modeller, plus ett halvdussin olika foderhållare, vilka finns i varuhus, stormarknader och fackbutiker. En femkantig modell med plexiglas i sidorna, 20 cm i diameter och 22 cm hög, som du monterar själv kostar cirka 69 kronor.

9) Mat på rad

Två glaskoner och ett mjukt gummisnöre med hårda ändar. Mer behövs inte för att göra en annorlunda fågelmatare. Maten trär man på det 140 cm långa snöret som man sedan hänger var man vill, exempelvis runt en gren eller på en krok. Kommer från danska Menu och finns bland annat på Designonline.se för 199 kronor.

10) Klassiskt hantverk

På Capellagårdens hantverksutbildning på Öland tillverkar man ett klassiskt fågelbord. Det formgavs 1964 av elever i samverkan med Carl Malmsten och hämtade inspiration från öländsk byggtradition. Gavelsilhuetten är en del av Capellas logga. Fågelbordet mäter 50x40x40 cm, tillverkas av furu, ek/hassel och vass och är linoljat. Det kan beställas till en kostnad av 1 650 kronor.

11) Gör det själv!

Att göra en alldeles egen fågelmatare behöver inte vara speciellt svårt och då kan du få den precis som du vill ha den. Tips kan du hitta exempelvis i boken ”Fågelbord och holkar att snickra själv” (Per Bergenholz, Ica Bokförlag). Och undrar du vilka fåglar du lyckas locka till ditt fågelbord, hittar du de 30 vanligaste fåglarna i ”Vanliga vinterfåglar” (Peter Larsson, Prisma) eller fler än 250 i ”Prismas stora fågelbok” (Staav & Fransson, Prisma).