Det är Energimyndighetens energimarknadsinspektion som just nu granskar bolagen. Samtiliga företag som granskas har, enligt den så kallade nätnyttomodellen, en debiteringsgrad om 1,2 eller mer. Enkelt uttryckt betyder det att inspektionen anser att de företagen debiterat sina kunder 20 procent för mycket, eller mer, i nättariffer.
Bakgrunden är att nätföretagen inte får ta ut för höga priser för att transportera elen i ledningarna till kunderna.
– Tarifferna ska vara skäliga i jämförelse med prestationen som företagen gör, säger Kajsa Fernqvist på Energimarknadsinspektionens rättssekretariat.
Det är inte säkert att alla företag som tagits ut till granskning kommer att få betala tillbaka pengar till kunderna. Inspektionen gör en fördjupad granskning, där företagen får förklara varför just deras tariffer ser ut som de gör.
De bolag som ändå kommer att anses ha tagit ut för höga tariffer åläggs att betala tillbaka överdebiteringen till kunderna. Men det lär dröja innan kunderna ser några pengar.
Efter förra granskningen, alltså tarifferna för 2003, ålades 16 nätföretag att betala tillbaka pengar, ner till en debiteringsgrad på 1,1. Det innebär att ett företag som hade en debiteringsgrad på 1,25 fick betala tillbaka 15 procent till kunderna.
Några pengar har dock inte kommit till kunderna än. Alla 16 företagen överklagade. De ärendena behandlas just nu av länsrätten. Där har företagen ännu på sig till sista januari i år att yttra sig.
Strax före sommaren lär det bli domstolsförhandling. Men vad utslagen än blir där väntar troligtvis nya förhandlingar.
– Antagligen klagas det vidare till både kammarrätt och regeringsrätt eftersom det här handlar om ny lagstiftning. Inte förrän regeringsrätten tagit ställning har vi ordentlig praxis att gå efter, säger Kajsa Fernqvist.
– Det kan nog dröja ett par år innan konsumenterna ser några pengar.
Även 2004-års granskningar lär överklagas till länsrätten.
– Ja, det räknar vi med. Annars godkänner man ju våra siffror. Företagen kommer att överklaga tills vi har en praxis.
Att en modell behövs är dock både Energimyndigheten och företagen i branschen överens om.
– Man anser att en modell behövs. Men vi är oense om summorna, om hur stor vinst man får ha och olika kostnader, säger Kajsa Fernqvist.
Energimarknadsinspektionens uppföljning av företagen slutar dock inte när väl alla parter kommit överens.
– Företagen måste också rapportera hur tillbakabetalningarna fördelas. Alla man kan få tag i ska få pengar. Det får inte bli så att exempelvis hela summan betalas till någon stor kund.
Fakta nätnyttomodellen:
I Sverige granskas nätföretagens tariffer året efter det att kunderna har betalat. Nätnyttomodellen är en modell för att kontrollera att företagen inte tar för mycket betalt för att transportera elen i sina ledningar. I lagen står det att nättariffen ska vara skälig.
I nätnyttomodellen vägs olika faktorer in som ett nätföretag har: kunder, var kunderna bor (exempelvis stad eller landsbygd), effekt per kund etc. Nätet måste vara dimensionerat utefter de faktorerna.
Företagen redovisar sedan de inkomster man haft. Inkomsterna beräknas om till en intäktsmodell. De siffrorna jämförs sedan med ett fiktivt referensnät, som Energimyndigheten beräknat efter ett antal standardkostnader.
Mellanskillnaden indikerar om tariffen varit för hög. Det anser energimarknadsinspektionen att den är om den är över 1,0. Men lite utrymme finns för företagen. De som granskas för sina tariffer 2004 har haft en debiteringsgrad på 1,2 eller mer.
Källa: Energimyndigheten
De här företagen har Energimyndigheten beslutat att granska närmare:
AB Kramfors Energiverk
Affärsverken Karlskrona
Arvika Elnät
Bengtsfors Energi Nät
Bjärke Kraft
Börklinge Energi
Boo Energi
Borgholm Energi Elnät
Degerfors Energi
E.ON Elnät Stockholm
E.ON Elnät Sverige
E.ON Elnät Västbo
Ekerö Energi
Elverket Vallentuna
Emmaboda Elnät
Envikens Elnät
Fortum Distribution i Stockholm, Hälsingland, Västkusten och Värmland
Gagnef Elverk
Gotlands Energi
Hedemora Energi
Hedesunda Elektriska
Härnösand Elnät
Härryda Energi
Karlskoga Elnät
Katrineholm Energi
Kreab Energi
Kungälv Energi
Linde Energi
Malungs Elnät
Mellersta Skånes Kraft
Norrtälje Energi
Nynäshamns Energi
Näckåns Elnät
Olseröds Elektriska Distributionsförening
Oskarshamns Energi Nät
Ringsjö Energi
Ronneby miljö & teknik
Sevab Nät
Skara Energi
Skånska Energi Nät
Staffanstorps Energi
Telge Energi Nät
Varabygdens Energi
Vattenfall Eldistribution
Vetlanda Energi
Vimmerby Energi
Värnamo Elnät
Västra Orusts Energitjänst
Ystad Energi
Ålem Energi
Övik Energi Nät
Källa: Energimyndigheten
