Även om det är svårt att få hela elförsörjningen genom att producera sin egen energi kan man göra en hel del. Anledningen behöver ju inte vara enbart ekonomisk. För egenproducerad energi har ett par väldigt viktiga fördelar.
– Solenergi är förnybart, klimatneutralt, ger inga restprodukter, och det är rättvist – för det lyser lika mycket på alla. Man gör en väldig miljöinsats istället för att importera ful-el från Tysklands kolkraftverk, säger Arne Andersson på Energimyndigheten.
I princip har du tre möjligheter, två utnyttjar solen, en vindens kraft. Om du väljer solen kan du sätta upp en solfångare eller solceller. Skillnaden på energikvaliteten mellan de två är stor. Solfångaren värmer upp vatten, medan solceller producerar el.
– El är den energiform som har högst kvalitet, det kan man använda till allting. Man kan rosta bröd med el, men det kan man inte med varmt vatten. Folk blandar ofta ihop det där med solfångare och solceller, säger Arne Andersson.
Vare sig du sätter upp solfångare eller solceller så handlar det om att sätta upp dem på taket, balkongräcket, i trädgården eller väggen. Ytan som tar emot solenergin omvandlar den till varmvatten respektive elektrisk ström.
För solfångare finns ett solvärmebidrag att söka på Boverket. Bidraget är på 2,50 kronor per kilowattimma som din solfångare producerar per år, men bara en gång, och som villaägare kan du få maximalt 7 500 kronor.
Vi tar ett exempel. Om din solfångare ger 400 kilowatt per kvadratmeter så får du 1 000 kronor i bidrag per kvadratmeter vid installationstillfället.
På Satens tekniska forskningsinstitut, SP, kan du kolla vilka solfångare som är godkända för att få investeringsbidrag. Surfa in på www.sp.se
– Det är en lönsam investering, men den ska göras i samband med att man gör något annat med sin uppvärmning. Att man bygger om sitt yttertak eller byter till vattenburen el från direktverkande el, säger Arne Andersson.
En solfångare sparar in en hel del värmekostnader, trots att den inte kan användas under vintersäsongen, då står solen för lågt och ytan är ofta översnöad.
Arne Andersson uppskattar att de flesta solfångare är återbetald på mellan fem och tio år.
– Beroende på hur duktig man är på att förhandla med leverantören.
Med en beräknad livslängd på 25 år innebär det 15 år med gratis värme från solfångaren.
Det innebär dock en hel del att investera i. För villaägare som har direktverkande el så ska man ha plats för ett värmemagasin, en så kallad ackumulatortank, på omkring fem kvadratmeter. För du behöver kunna lagra varmvattnet.
– Vattnet värms upp på dagen, men då är du på jobbet. Varmvattnet vill du ha på morgonen och kvällen.
Allra bäst passar solfångaren villaägare som idag har pellets eller eldar med ved, de villaägarna har ofta redan en ackumulatortank och då slipper man den delen av investeringen.
– Då är återbetalningstiden bara fem eller sex år, säger Arne Andersson.
Solceller
Solceller monteras enlig samma princip som solvärme, på taket eller någon annan plats i trädgården eller ett balkongräcke. Skillnaden är att solcellerna producerar el. De får dock aldrig utsättas för skugga.
Nackdelen är att solceller sällan är en ekonomiskt bra affär.
– Om du levererar in och är nätansluten kanske nätägaren bara betalar 20 öre för den el du levererar in. Och så betalar du mellan 1,25 eller 1,40 kronor per kilowattimma när du köper el. Det är en mindre bra affär att betala den summan för något du får 20 öre för, säger Arne Andersson.
Istället kan du använda elen att värma upp något, exempelvis vatten. Den el som inte används till det kan lagras i batterier.
– Men det är få som gör det här, för det är dyrt. Får du ett investeringsstöd kan du komma rätt prismässigt, men det krävs att du kommer överens med nätägaren, säger Arne Andersson.
Utan bidrag ligger den egenproducerade solcellselen kring tre kronor per kilowattimma, uppskattar Andersson.
Men vinst och lönsamma affärer måste inte bara handla om kronor och ören.
– Man gör en miljöinsats. De som installerar solceller har ofta en stark uppfattning i klimatfrågan. Så den enskilde personens värderingar kan avgöra.
Men solceller har framtiden för sig. Arne Andersson uppskattar att tekniken kan vara ett ekonomiskt konkurrenskraftigt alternativ om fem till tio år.
– Utvecklingen går åt det hållet, säger han.
Det finns en grupp där solceller är ett utmärkt ekonomiskt alternativ redan idag: Fritidshusägare utan elanslutning.
– Då är det direkt lönsamt och ökar komforten avsevärt. Vi börjar ju nå den punkten då vi inte klarar oss utan el i vår vardag.
Vindkraft – eget eller med andelar
Du får bygga en liten vindsnurra på tomten, förutsatt att den inte är högre än att den inte lägger sig på grannens tomt om den läggs omkull.
– En tanke skulle kunna vara att man förankrar ett vindkraftverk på taket. Men jag skulle avråda på grund av buller. Ett vindkraftverk vibrerar, säger Arne Andersson.
Ett vindkraftverk på tomten är också mer aktuellt för villor i äldre områden med större tomter.
– Tänk dig själv i ett villaförortsområde utanför Stockholm, med 200 kvadratmeter tomt. Det skulle inte gå.
Men för den som vill satsa på vindkraft finns det alternativ. Istället för ett eget vindkraftverk går det att köpa andelar i vindkraft.
– Trots att man förmånsbeskattas är det ekonomiskt bra. Det är ekonomiskt lönsamt direkt, säger Arne Andersson.
Den andel du betalar in är ett förskott på den el som du kommer att få i tio till femton år.
Antingen kan du köpa vindkraftandel hos någon etablerad aktör, men det finns också vindkraftkooperativ, där kanske 100 eller 200 personer går samman. De fungerar ungefär som en bostadsrättsförening. Men där man producerar el i stället för att äga bostäder.
– Vindandelar är en bra möjlighet som är lönsam. Du kan ju bo i Malmö och köpa andel i Kiruna, det spelar ingen roll.
Tio frågor till Lars Andrén
För den som ska installera solvärme eller funderar på solceller kan frågorna vara många. Vi i villa ställde tio ganska vanliga frågor till Lars Andrén, informationsansvarig på organisationen Svensk Solenergi.
Vad kostar det på ett ungefär?
– Solvärme kan man bygga för mellan 60 öre och 1 krona på småhus. Sol-el för mellan 2 och 2,50 kronor per kilowattimma.
Hur mycket behöver man?
– Solfångare brukar man installera så att du klarar hälften av ditt varmvattenbehov. Det är mellan fem till sex kvadratmeter. Solceller ger ungefär 140-150 kilowattimmar per kvadratmeter och år.
Får man ansluta sig till näten?
– Rent juridiskt kan ingen stoppa dig att koppla in dig. Men det är osäkert vad du får betalt av nätägaren.
Så nätägarna är en bromskloss?
– Rent generellt är fler nätägare villiga att släppa in. De börjar ställa sig positiva till den här typen av anslutningar och är villiga att ge mer betalt.
Är det krångligt med solenergi?
– Nej, det är ju självgående. Du gör ingenting och du behöver inte tänka på någonting.
När tycker du att man ska installera solvärme?
– Gör det när du byter värmekälla: varmvattenberedare eller panna. Då får du lägst merkostnad. Tänk också alltid på solvärme vid nyproduktion.
Vilka leverantörer bör man vända sig till?
– Använd provad teknik.
Finns det sätt att komma ner i pris?
– Man kan använda rot-avdrag och investeringsstöd från länsstyrelsen. De administrerar investeringsbidrag både gällande solfångare och solceller.
Vad kommer solenergi ha för betydelse i framtiden?
– Jag kan inte förstå varför man inte ska ha solceller och solfångare på varje hus i framtiden. Både vad gäller miljöskäl och ekonomiska skäl.
Vilken annan fördel ser du?
– Du tar kontroll över din energikostnad. Det blir en kostnad idag, för investeringen. Solvärme har en livstid på 25 år. Du har en fast kostnad för energibehovet. Solstrålarna är gratis.
Vill du läsa fler artiklar som den här?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!
