Krönika: Solenergi – inget för Sverige?

En vanlig inställning är att solenergi inte är något för Sverige. Men stämmer det verkligen? Martin Green har i den till svenska översatta boken ”Solceller. Från solljus till elektricitet” uppskattat att solen som energikälla är ~200 gånger större än vind, vatten, vågor, tidvatten, biomassa och geotermiska källor tillsammans.

Solfångare på författarens hustak. Foto Bengt Stridh

Tre veckor av solsken motsvarar alla kända reserver av fossila bränslen. Under några få dagar tar jorden emot mera solenergi än vad vi förbrukat under människans hela historia. Av alla förnyelsebara energikällor har vi störst tillgång på solenergi. Solenergi är bäst fördelad av alla förnyelsebara energikällor. Solenergi är tillgänglig lokalt, där behovet finns. Solenergi är väl lämpad för distribuerad energiproduktion.

Låt oss ta ett småhus som exempel. Hur kan vi ta tillvara solenergi? Vi kan bygga huset så att fönstren är koncentrerade mot söder för att passivt ta tillvara solinstrålningen. Genom att sätta upp solfångare går det producera varmvatten som kan användas som tappvarmvatten under sommarhalvåret och för att bidra till uppvärmningen av huset om vi har ett vattenburet värmesystem. Med solceller kan vi producera el. Detta är de mest uppenbara sätten.

Ett indirekt sätt att utnyttja solenergi är användning av biobränslen. Mer än 100 TWh biobränslen per år tillförs det svenska energisystemet. Produktionen sker med hjälp av fotosyntesen. Vatten, koldioxid och solljus ger glukos och syre. Ett problem med detta är dock att verkningsgraden är väldigt låg. Det betyder att mycket stora ytor måste utnyttjas för att producera biobränslena. Det är endast en bråkdel av solens energi som kan lagras i ved eller olika grödor. Exempelvis är det endast drygt 0,1% av solinstrålningen som lagras i ved genom skogstillväxten i Sverige. Detta kan man räkna ut på följande sätt. 52,2% eller ca 235 000 km2 av Sverige är skog. Svenska skogstillväxten 260-310 TWh/år vilket ger en energilagring på 1,1-1,3 kWh per år och kvadratmeter i genomsnitt. Det ska jämföras med den instrålade solenergi som är ungefär 1000 kWh per år och kvadratmeter.

Energilagringen i vete i Sverige är ca 1,5 kWh/år och m2 brutto. Gör vi etanol av vetet får vi ut endast ca 0,6 kWh/år och m2 netto. Nyligen stod det en artikel om rörflen i Ny Teknik. Odlat i Umeåtrakten ger rörflen en energilagring på ca 2 kWh/år och m2 brutto. Energiskog kan lagra 5-7 kWh/m2 och år brutto. Bättre än så blir det inte med bioenergi i Sverige. Trots detta tillförs det svenska energisystemet alltså mer än 100 TWh solenergi per år i form av biobränslen, vilket kan jämföras med den svenska elanvändningen som är ca 150 TWh/år.

Hur mycket får vi då ut med solceller eller solfångare? Verkningsgraden är väldigt mycket bättre än för energilagring i biobränsle. Med solceller i sydvänt läge och en lutning på ca 30-50 grader får vi ut netto ca 100 kWh/m2 och år i Mälardalen. Med solfångare ökar det till ca 400 kWh/m2 och år. Teoretiskt skulle vi alltså kunna försörja hela Sveriges energibehov med hjälp av solceller och solfångare på en bråkdel av den yta som vi idag använder för biobränsle.

En fördel med produktionen av solenergi på byggnader är att vi inte utnyttjar någon ny mark över huvud taget till skillnad från övriga förnyelsebara energikällor. I ett pressmeddelande från Naturskyddsföreningen läser vi att ”I en dom från Miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har den 19 november 2008 en icke enig
domstol beviljat Vindkompaniet AB rätt att under 30 års tid nyttja gammelskogstopparna i Ekopark Rautiorova för vindkraftsproduktion. Oersättliga naturvärden förstörs genom ökad fragmentering.” Detta är bara början till de konflikter som den planerade utbyggnaden av vindkraft kommer att leda till.

Idag är produktionen av solel blygsamma 6 GWh/år och solvärme ca 0,1 TWh/år i Sverige.

Vad behövs för att detta ska ändras?

  • En ökad medvetenhet om solenergins möjligheter. Okunskapen är stor på alla nivåer.
  • Ett krav på solfångare vid nybyggen av småhus. Sett över solfångarnas livslängd är det redan idag billigare att värma vatten med solfångare än med elpatron för en småhusägare.
  • En ökad politisk satsning på solenergi. Idag är solenergi försummad i den svenska energipolitiken, speciellt gäller det solfångare. I Tyskland där man satsat stort på sol- och vindenergi ger solfångare över 4 TWh/år och solceller 3 TWh/år, trots att man åtminstone i norra halvan av Tyskland inte har mer solinstrålning än i södra halvan av Sverige.
  • En fortsatt sänkning av priserna för solcellssystem. När priset för solel når samma nivå som priset för köpel kommer marknaden för solceller att explodera. I sydligaste Europa förväntas det ske inom några år och i Tyskland inom tio år. Vi ser fram mot den dag vi kan köpa solceller på IKEA!
  • En förändring av energisystemet där det i framtiden kommer att finnas många små produktionspunkter som matar in el på nätet tillsammans med de stora produktionsenheterna. Idag är grundtanken att bara ha få och stora produktionsenheter där elen bara går i en riktning, från de stora producenterna i riktning mot konsumenterna.

TV: Redaktionens bästa klipp!
ANNONSSAMARBETE MED SKELLEFTEÅ KRAFT

Funderar du på laddbox? Så enkelt laddar du bilen hemma!

Har du en elbil, eller funderar på att skaffa? Då kan det vara dags att fundera på att installera en laddbox där hemma. Med en laddbox laddar du elbilen snabbt och säkert – och ser till att den alltid är fulladdad när du ska ut och köra!

Elbilar blir allt mer populärt och fler och fler väljer att skaffa en. Då uppstår också ett behov av att ladda hemma – med en laddbox är det precis det du kan göra. En laddbox passar till alla hus och kostar allt från ca 6 000 kr till 14 000 kr, beroende på fabrikat och tillval. Och fördelarna är många.

– Ungefär 90 procent av all laddning sker hemma, så det är en fördel att kunna ladda tryggt, säkert och ha möjlighet att kunna använda smart styrning för att optimera laddningen, säger Daniel Degerman, teknisk säljare på Skellefteå Kraft.

Daniel Degerman på Skellefteå Kraft.

I stort sett alla laddboxar på marknaden är kompatibla med alla elbilar och många har likvärdiga funktioner.

– Det kan vara bra att kolla upp vad som ingår i den box du funderar på, i vissa boxar ingår inte laddkabel till exempel. 

Brandfarligt att ladda i vanliga uttag

Något som är viktigt att tänka på är att du inte ska ladda direkt i vanliga eluttag. 

– Ett vanligt 230 volts-uttag är testat och godkänt för kontinuerlig belastning i en timme. Laddar man längre än så använder man inte sin elanläggning på ett korrekt sätt, vilket medför ökade brandrisker. Elsäkerhetsverket avråder från laddning i vanliga eluttag.

Tips!

Har du timmätt elavtal och/eller effektabonnemang? Ladda mellan kl 22–06 när priserna vanligtvis är som lägst!

Säker och trygg laddning 

Dynamisk lastbalansering är ett tillval till laddboxen. Med den kan du optimera laddningen mot övriga belastningar i din fastighet. 

– Det finns två olika typer av lastbalansering. Den statiska innebär att du kan schemalägga och ställa ner effekten manuellt. Och den dynamiska som innebär att boxen balanserar mot huvudsäkringen vilket minskar risken att säkringar går när du exempelvis kör tvätt- eller diskmaskin.

Med dynamisk lastbalansering får du en säker och trygg laddning och slipper oron att orsaka för hög belastning. Med en smart laddbox finns även möjligheten att schemalägga när din bil ska laddas, så att den är färdigladdad när du ska åka till jobbet på morgonen. 

– Det vanligaste är att folk väljer till den dynamiska lastbalanseringen. Då behöver man inte oroa sig, det bara funkar, säger Daniel Degerman.

Ladda både villa och bil med 100 % förnybar el 

Skellefteå Kraft erbjuder en ladda-hemma-lösning med stilrena laddboxar från svenska Charge Amps. Just nu kan du köpa en laddbox inklusive elavtal för 8 745 kr (pris efter 50 % grönt skatteavdrag. Avdraget görs direkt på fakturan). 

Vill du veta mer? 

Besök Skellefteå Krafts hemsida för mer information.

Mest lästa artiklar