Kjell Bylund och Richard Nilsson på företaget EkoSol har löst problemet med att lagra solel från sommaren till vintern. Deras idé har resulterat i en villa som är självförsörjande med el för värme och varmvatten.
Lagrar överskott på nätet
De första husen som ska prova denna nya idé byggs utanför Strängnäs under 2006. Det enda utmärkande är solcellspanelerna som ligger på taket i söderläge. Men solcellerna skulle förstås inte räcka långt för att hålla huset med el för värme och varmvatten under vintern. Och under sommaren producerar panelerna ett överskott för villans behov, alltså det klassiska dilemmat med solenergi på våra breddgrader.
– Vi har inte uppfunnit någon revolutionerande lagringsteknik. Istället jämnar vi ut produktion och konsumtion av el genom att handla över elnätet.
Kjell Bylund och Richard Nilsson har närt sin idé i flera år. Nu har de fått möjlighet att genomföra ett pilotprojekt för att knyta ihop en rad olika aktörer och intressenter i ett totalkoncept för villor som ska bli självförsörjande med el för värme och varmvatten (hushållelen ligger utanför konceptet).
De pusselbitar som ingår i konceptet är:
• en kommun som tillhandahåller attraktiv villamark
• ett nätbolag att samarbeta med
• ett elhandelsbolag som köper den producerade solelen
• en småhusleverantör
• en leverantör av solcellspaneler
• en värmepumpsleverantör
• en bank som ger räntefria lån på själva solcellsanläggningen
Själva betraktar sig Kjell och Richard som markexploatörer och elhandlare, plus att de alltså håller ihop alla trådar.
Enkelt för villaköparen
För villaägaren blir det ganska enkelt. Man köper sin tomt och sitt hus med ett färdigt energisystem och erbjudande om finansiering. Husköparen blir ägare till solcellsanläggningen som EkoSol sedan hyr för 5000 kronor per år, vilket ska motsvara priset för de cirka 5000 kWh per år som anläggningen beräknas leverera till nätet.
Närmare 70 procent av den sammanlagda årsproduktionen från solcellerna sker i juni, juli och augusti. En växelriktare omvandlar likströmmen till växelström, som sedan mäts och matas in på elnätet; villan fungerar som ett minikraftverk.
– Enligt nuvarande regler har villaägaren rätt till en skattefri hyresintäkt på 5000 kronor per år, alltså den summa som man får genom hyresavtalet.
I det inflyttningsklara huset finns redan en installerad (miljömärkt) värmepump på 7 kW med borrad bergvärme eller grävd jordvärme, beroende på tomtens förutsättningar.
Om villafamiljens årsbehov för värme och varmvatten är 15000 kWh, vilket kan vara ett realistiskt genomsnitt, behövs 5000 kWh för att driva värmepumpen. Då blir man, räknat på hela året, självförsörjande med värme och varmvatten. Men det beror förstås på familjens vanor om man ”går med plus eller minus” i energibalansen.
Bolag köper solel
Elen från solcellerna levereras till ett elhandelsbolag.
– El från solceller är attraktivt på marknaden och det finns både företag, organisationer och enskilda kunder som för närvarande är beredda att betala ett överpris för solkraften.
– För villaköparnas finansiering samverkar vi med en bank som ger ”miljörabatt”. Banken tar inte ut någon ränta för den del av investeringen som täcker solcellsanläggningen.
Svåraste nöten att knäcka i hela konceptet har varit, och är, villkoren hos de lokala nätbolagen för att få leverera el på nätet.
Något nätbolag har tyckt att mätare bör kunna ingå i husets ordinarie fasta anläggningsavgift, medan andra bolag har velat ha en ganska stor extra avgift för att tillhandahålla anslutning och mätare för den utgående elen.
Förhoppningsvis kommer Energimyndigheten att se över reglerna för hur detta ska gå till och vad det får kosta.
Energimyndigheten finansierar en del av utvecklingskostnaderna för pilotprojektet. Projektet ska visa hur solelsystem kan integreras i småhus, hur nätanslutningen kan lösas och hur man kan bedriva handel med solel.
Display i köket
Myndigheten vill också se hur en energidisplay i bostaden kan påverka energimedvetande och beteende hos familjerna. Displayen visar både elproduktionen från solcellspanelen och husets aktuella elförbrukning.
– Flera kommuner har visat sig intresserade av att erbjuda mark, säger Kjell och Richard. Och här finns ju egentligen inga begränsningar för hur många hus som kan byggas.
Ett enkelt hypotetiskt räkneexempel säger att, om någon gång i framtiden alla svenska villor skulle förvandlas till solcellshus, så skulle de producera 10 TWh. Då skulle man samtidigt också ersätta elvärme och oljeförbrukning med upp emot 40 TWh, ett kittlande räkneexempel för dagens samhällsbyggnadspolitiker.
– Själva har vi betydligt försiktigare visioner än så. Kan vi komma upp i 25-30 procents marknadsandel av nyproduktionen av villor i landet så har vi överträffat våra egna förväntningar, säger Kjell Bylund och Richard Nilsson. Men först ska vi slutföra projektet med våra första villor i Strängnäs.
Redaktionens kommentar: Detta projekt är numera avslutat.
Vill du läsa fler artiklar som den här?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!
