I år är det hemslöjdsåret – och FN:s internationella år för hållbar energi. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund fyller 100 år. Hemslöjden har i ett sekel jobbat för att bevara och utveckla ett kulturarv men samtidigt arbetat för sådant vi idag förknippar med miljötermer som närproducerat, naturmaterial och återbruk. För vad är exempelvis en trasmatta om inte ett mycket tidigt exempel på återvinning? Men för att hemslöjden inte bara ska bli en ren museal angelägenhet, krävs att vi konsumenter efterfrågar hemslöjd när vi handlar.
1. Vill vi i juli cykla genom fler sagolikt blommande linfält bör vi handla ett eller annat klädesplagg av svenskt lin.
2. Vill vi i maj vandra genom nyss utslagna bokskogar bör vi möblera med svenska möbler av bok, se till att skärbrädan är av evighetshållbar bok och äta glass (pinnen är av bok).
3. Vill vi ha renhjordar på fjället bör vi välja bort en sittdyna av syntet och istället skaffa en rejäl renfäll. Och vill vi ha fårbetade landskap bör vi klä oss i ulltröjor och lovikkavantar även om du får tillverka dem själv eftersom Lovikkavanten AB gick i konkurs 2007.
