Villan som ger plus på energikontot

Vad sägs om att bo i en villa som producerar mer energi än vad den förbrukar? I vår ska Karin Adalberth och hennes familj flytta in i Villa Åkarp, Sveriges första Plusenergihus.

I ett villaområde i skånska Åkarp pågår bygget av Sveriges energieffektivaste hus. Byggherren och husägaren Karin Adalberth kallar det ett ”plusenergihus”.

– Huset ska inte bara vara självförsörjande på energi, det ska ge ett överskott som vi har möjlighet att sälja till det lokala elnätsbolaget.

Karin Adalberth är doktor i byggnadsfysik och har skrivit flera böcker om energieffektivt byggande. Idén om plusenergihuset har hon hämtat från Tyskland där denna byggteknik fått ett genombrott. I Sverige är tekniken oprövad, och Villa Åkarp blir det första exemplet på svensk mark.
– Från början hade jag ambitionen att bygga ett energisnålt passivhus. Men när jag diskuterade detta med en kollega föreslog han lite skämtsamt att jag skulle höja ribban. Ett nollenergihus, kanske? Nej, bättre upp – ett plusenergihus!

När idén slagit rot inleddes sökandet efter en lämplig entreprenör. Hon tog kontakt med femtio småhustillverkare, varav tio nappade. Men också dessa föll bort, en efter en.
– Antingen stämde det inte med kraven jag ställt upp eller så tackade jag nej efter ha sett beloppen på deras offert.

Sökandet ledde så småningom till en kontakt – och sedermera ett kontrakt – med en liten byggfirma i Malmö. I augusti togs det första spadtaget på tomten och i mitten av april 2009 ska villan stå färdig och inflyttningsklar för Karin och hennes familj.
– Min utgångspunkt är att huset ska vara energieffektivt, miljöanpassat men också estetiskt tilltalande. Jag har anlitat arkitekten Werner Strolz som skapat flera spännande lösningar, bland annat ett vardagsrum som är nedsänkt i golvet, berättar Karin.


Omsorgsfullt husbygge. Karin Adalberth har investerat i ett plasttält som skyddar hela huset från fukt under byggnationen. Foto: Lars Bärtås


Mysigt vardagsrum. Villa Åkarp ska rymma en spännande arkitektur, bland annat ett vardagsrum som är nedsänkt i golvet. Marcin Szacha-Gluchowicz från Lumar Bygg diskuterar planlösningen med Karin Adalberth. Foto: Lars Bärtås.

Värms av solenergi

Plusenergihuset har en boyta på 150 kvadratmeter som huvudsakligen ska värmas upp med solenergi. På taket installeras 18 kvadratmeter solfångare som producerar värme till elementen och tappvattnet. Hjärtat i systemet är en stor ackumulatortank som lagrar värmen. Under kallperioder kompletteras uppvärmningen med en pelletskamin.
– Värmebehovet i villan beräknas ligga på 3000 kilowattimmar om året, varav hälften går till uppvärmning och hälften till varmvatten.

Bredvid solfångarna på taket ska det finnas solceller som producerar elenergi. Karin Adalberth räknar med att solcellspanelerna på 30 kvadratmeter ska producera mer el än vad hushållet sammantaget behöver.
– Solcellerna bör ge en årsproduktion på 4000 kilowattimmar. Elen säljs till elnätsbolaget, främst under sommarmånaderna, och sedan köper vi tillbaka ungefär 2500 kilowattimmar till hushållsförbrukningen. Med energieffektiva vitvaror och belysning tror jag att vi ska klara det målet.


Välisolerat. Plusenergihuset har en liknande konstruktion som ett passivhus med välisolerade golv, väggar och tak. Foto: Lars Bärtås

Ska spara 15 000 kr om året

Byggtekniskt skiljer sig inte plusenergihuset från ett passivhus, berättar hon. Principen är att bygga tätt så att husets klimatskal behåller värmen så bra som möjligt. Det innebär att tak, väggar och golv är mycket välisolerade och att fönstrena har effektiva isolerglas.

I vanliga villor försvinner mycket värme via ventilationen. Men i ett passivhus tillvaratas värmen ur ventilationsluften med en värmeväxlare. Karin Adalberth kommer i sitt plusenergihus använda två seriekopplade värmeväxlare och därtill en avloppsväxlare som tillvaratar värmen ur avloppsvattnet.
– Denna teknik används idag i simhallar och tvätterier, men i bostäder är det ännu så länge ovanligt.

Växlaren kostar 25 000 kronor och kan minska varmvattenkostnaden med någon tusenlapp om året.
– Jag ville gärna testa den av eget intresse. Växlaren är inte direkt lönsam i en egen villa, däremot kan det löna sig om flera bostäder ansluter sig till systemet

Merkostnaden för plusenergitekniken uppgår till sammanlagt 800 000 kronor. Solceller och fönsterkomfort är de utgiftsposter som har längst återbetalningstid.
– Man får tänka på att driftkostnaden blir betydligt lägre, vi räknar med att spara 15 000 kronor om året i energikostnad.

Men det är inte bara ekonomin som är drivkraften i det projektet, påpekar Karin Adalberth.
– För mig är plusenergihus en lösning för framtiden, ett viktigt steg mot en bättre miljö.

Fakta/Villa Åkarp

1,5 planshus på 150 kvadratmeter.
Material: trästomme och fasad med puts på cementskiva.
Byggherre: Karin Adalberth/Prime Project
Entreprenör: Lumar Bygg i Malmö
Arkitekt: Werner Strolz
Huspris, inkl tomt och anslutningsavgifter: 4,3 miljoner kronor.

Fakta/Ekonomi Plusenergiteknik

Investering: cirka 800 000 kronor i ett normalstort enfamiljshus.
Kostnadsställen: ventilation, isolering, lufttäthet, fönster, solceller och solfångare.
Besparing i drift: cirka 15 000 kronor per år vid 150 kvadratmeter boyta.

Plus med Plusenergihuset:

  • Egen energiförsörjning – låga driftkostnader. 
  • Låg miljöpåverkan.
  • Nytänkande inom bygg- och energiteknik. 
  • Inspirationskälla för husbyggaren.

Pinterest Instagram Print

Mest lästa artiklar