8 frågor och svar om din skorsten

Hur hög måste en skorsten vara?
Det finns flera faktorer du måste tänka på när det gäller skorstenshöjden. Förutom brandrisken och risken för att rökgaser kan återföras till din eller andras byggnader måste skorstenen ha den höjd som krävs för att ge eldstaden en god funktion. Enligt Boverket så bör skorstenen dels vara minst 1 meter över taktäckningen och dels minst gå upp till taknocken. Men beroende på skorstenslängden så kan det ibland behövas en längre skorsten för att få det undertryck (skorstensdrag) som krävs. Din lokala skorstensfejaremästare kan hjälpa dig genom att beräkna lämplig höjd på just din skorsten.

Hur reparerar man en skorsten (och vad kostar det?)?
Det finns olika metoder och material att använda sig av när man reparerar en skorsten. Det som är viktigt att tänka på är att välja den metod och det materialet som är bäst lämpat för skorstenen samt den eldstad som används. Du bör i sån liten omfattning som möjligt påverka skorstenens dimension på sådant sätt att skorstensdraget påverkas negativt. Kostnaderna varierar väldigt beroende på omständigheterna men brukar variera mellan ca 1000-2000 kr per meter skorstenskanal. Bästa sättet för att få fram ett pris är att begära in offerter från en skorstensreperatör.

Kan jag använda outnyttjade kanaler till ventilation – till exempel en mekanisk frånluftventilation?
Oftast så används galvaniserad stålplåt som material i ventilationskanaler. Dessa kanaler är inte lämpliga eller tillåtna att använda som rökkanal där du eldar med fastbränsle eller olja. Undantag kan i vissa fall göras om eldstaden är gaseldad och dess effekt är mindre än 12 kW. Om ventilationskanalen består av murtegel så brukar det kunna gå att använda denna till rökkanal men det krävs en noggrann undersökning av bjälklag m.m. så inget brännbart material ligger i närheten. Är du osäker bör du rådfråga din lokala skorstensfejaremästare.

 Hur vet jag att skorstenen är tillräckligt tät?
Enligt de Europastandarder som handlar om skorstenar så får en normal skorsten läcka ungefär 2,0 liter/sekund och omslutningsarea (2,0 l/s m2) vid ett tryck på 40 Pascal. Dock bör inte dessa otätheter vara koncentrerade på enstaka ställen utan ska vara jämt utspridda över hela skorstenen. För att veta om din skorsten är tillräcklig tät bör du därför utföra en läckagemätning där man mäter upp läckaget vid 40 Pa. Är man sedan osäker på om läckagen är jämt utspridda eller inte så kan man även göra en röktrycksprovning för att lokalisera dessa.

Ska man ha skorstenshuv eller inte?
Detta kan bero på skorstensmaterialets egenskaper. Vid regn så kan t.ex. en stålrörsskorsten leda ner regnvattnet till eldstaden vilket inte är lämpligt. Däremot en murad tegelskosten drar på ett naturligt sätt åt sig regnvattnet och det ska vara ganska kraftiga skyfall för att skador ska uppstå. En skorstenshuv kan också påverka skorstensdraget både positivt och negativt så det gäller att man väljer rätt typ av skorstenshuv. Det finns även tillfällen där skorstenshuven har varit den direkta orsaken till gnist/brandspridning mellan kanaler i skorstenen. Så frågan på om man ska ha en skorstenshuv eller inte är beroende på omständigheterna. Har ni en stålrörskorsten eller liknande bör ni alltid ha en huv.

Skorstensfejaren kommer vartannat år – räcker det eller bör jag sota oftare om jag eldar mycket?
Hur ofta din eldstad ska sotas (sotningsfrister) bestäms av din kommun. Sotningsfristerna kommer oftast ifrån Räddningsverkets (nuvarande MSB) allmänna råd om hur ofta sotning bör ske och grundar sig på erfarenheten av brandriskerna. Om du eldar mer än genomsnittet kan det därför ibland finnas behov av sotning oftare än det kommunen bestämt. Du bör även tänka på att sotet inte bara kan vara en brandfara utan påverkar också din eldstads värmeupptagningsförmåga, vilket kan resultera i sämre verkningsgrad. Fråga din sotare nästa gång, så kan han/hon tala om för dig hur det ser ut och om det finns behov av tätare sotningar.

Vilken är den vanligaste brandorsaken från en skorsten/eldstad?
Tyvärr så har vi dålig statistik på de direkta brandorsakerna när det gäller eldstadsrelaterade bränder. Det vi vet är att ca 40% av räddningstjänstens alla utryckningar till småhus på något sätt är eldstadsrelaterade, allt ifrån ask-hantering till soteld. Den brandorsak som i regel leder till stora brandskador och kostnader har man dock kunna spåra till överhettning av brännbara byggnadsdelar. Dels är dessa brandrisker svårare att upptäcka då de oftast är inbyggda och dels är de svårare att släcka i händelse av brand. Det är mycket viktigt att hålla avstånden till brännbart när du låter installera en eldstad och rökkanal och att du framför allt eldar enligt de eldningsinstruktioner som medföljer.

Nu ska byggmaterial vara ce-märkt – får jag inte installera en antik eller begagnad kamin då?
När det gäller kraven på CE-märkning så handlar detta om försäljning av byggprodukter inom EU. Det är alltså ett krav för att få sälja eldstäder och skorstenar att dessa ska vara CE-märkta. Vid installation av både CE-märkta och icke CE-märkta eldstäder så är det fortfarande Boverkets Byggregler som gäller. Skillnaden ligger mest i att en CE-märkt eldstad har deklarerade egenskaper och monteringsanvisningar som underlättar installation och brukande.
 
Med andra ord kommer det fortfarande vara tillåtet att installera gamla eldstäder så till vida det inte finns något lokalt miljökrav där man bor. Äldre kaminer har i regel en sämre förbränning och släpper även ut mer partiklar och sot. Här kan kommunen ställa krav på viss miljömärkning.