Vedelda – ekonomiskt och miljövänligt

Använder du rätt utrustning och torr ved blir vedeldningen bekväm, billig och skonsam mot miljön.


Foto: Hans Björkman

En stor andel av oss villaägare, en halv miljon, värmer våra hus med biobränsle i någon form. Energimängden motsvarar 12 TWh, d v s fyra kärnkraftsreaktorer i Barsebäcks storlek. Vi nyttjar värmen både för tappvarmvatten och uppvärmning av husen med hjälp av allt ifrån mindre braskaminer till moderna pelletspannor. De flesta av oss som använder biobränsle som huvudsaklig uppvärmningskälla gör det i en större vedpanna.

Att elda i en vedpanna innebär ofta att man har en mycket billig uppvärmningsform. Har du tillgång till egen ved, eller kan du ta vara på s k spillträ från byggen och liknande? Då kan bränslekostnaden uppskattas till så litet som 5 öre/kWh, att jämföra med ett oljepris på ca 50 öre per kWh (före verkningsgradsförluster och kapitalkostnader). Med eget arbete kan du således reducera dina rörliga uppvärmningskostnader högst väsentligt.

Välj utrustning efter behov

Välj panna så att du får en så bekväm eldning som möjligt med bästa teknik. Pannans storlek ska anpassas efter husets effektbehov, tillgänglig ackumulatorvolym och de utrymmen som går att utnyttja för den utrustning som behövs. Det ska finnas plats för vedlager, panna och ackumulatortankar. Minsta kravet är att pannan är miljögodkänd, vilket borgar för en bättre förbränning med mindre utsläpp och bra värmeekonomi. Före installationen ska du alltid fråga hos kommunen om ev. restriktioner för vedeldning och krav på bygglov samt naturligtvis höra med sotaren vad gäller skorsten och andra säkerhetsaspekter m m. För att få rätt panna och önskvärd funktion bör du anlita fackfolk som kan ge professionella råd utifrån dina specifika förutsättningar. Det är också viktigt att pannan monteras riktigt och att ackumulatorvolymen anpassas till pannans storlek och husets effektbehov.

Moderna pannkonstruktioner

De flesta moderna vedpannor har s k omvänd förbränning. Det innebär att förbränningsluften tas in över eldstaden och pressas neråt i pannan. Den första förbränningen sker i pannans vedmagasin. Gasen som bildas i eldstaden leds sedan vidare till en förbränningskammare. Många pannkonstruktioner har en keramisk brännkammare för att höja förbränningstemperaturen. Kan man få en effektiv slutförbränning med optimerad förbränningstemperatur (runt 1 000 °C) minimeras utsläppen av skadliga ämnen. I pannans konvektionsdel överförs rökgasernas värme till pannans vatten. Konvektionspartiet består ofta av stående tuber, som dimensioneras så att rökgastemperaturen inte överstiger 225°C när den når skorstenen.

En viktig detalj för att få en bra funktion på pannan är lufttillförseln och hur dess syre fördelas i pannan. Det finns tre huvudprinciper för att tillsätta syre; genom självdrag, med en tryckande fläkt eller med en sugande fläktfunktion.

Ackumulatortank ett måste

När du eldar i en modern vedpanna produceras mer värme och varmvatten än du vid eldningstillfället behöver. För att kunna elda med full effekt på pannan måste du kunna lagra värmeöverskottet till dess värmen eller varmvattnet behövs för uppvärmning eller till tappvarmvatten. För detta behöver du en ackumulatortank. Utan värmelager måste du strypa pannan till låg effekt, för att den inte ska börja koka, något som försämrar verkningsgraden. Med ett värmelager magasineras värmeöverskottet från eldningstillfället tills dess du behöver det! En annan fördel med ackumulatortanken är att det går att kombinera fler energislag med vedeldningen. Att t ex låta solfångare stå för värme- och varmvattenbehovet under sommarhalvåret bidrar till ett ännu bekvämare och miljövänligare uppvärmningsalternativ. Eldningssäsongen kan i bästa fall halveras!

Genom att lagra värmen i ackumulatortanken kan du hålla en konstant hög förbränningstemperatur, vilket ger en hög verkningsgrad med minimala utsläpp, med bästa bränsleekonomi som resultat. Genom en ackumulatortank blir eldningen säkrare, miljövänligare och mer ekonomisk. Men det är viktigt att ackumulatortanken dimensioneras korrekt och framför allt kopplas in enligt de anvisningar fabrikanten föreskriver. Anlita alltid en fackman för det!

Hantering av aska och sot

Askan från vedeldningen innehåller näringsämnen som kalcium, magnesium, kalium och fosfor. För att sluta kretsloppet bör man återföra askan till naturen. Man kan t ex använda mindre mängder aska som vårkalkning. Se till att askan är ordentligt utbränd och lägg den inte på grönsakslandet. Råder det tveksamheter, kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddskontor.

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar