Vedeldning – så funkar det!

– Faktiskt är det nu många unga som går över till vedeldning. Köper man ett hus idag vill man hålla nere kostnaderna, säger Bengt-Erik Löfgren på bioenergiföretaget Äfab, och konstaterar att försäljningen av vedpannor ökar trots finanskrisen – flera år i rad har den rentav fördubblats.

Allra billigast blir det förstås om du har egen skog. Massaved kostar runt 250 kronor per kubik, färdighuggen ved 350 kronor.

En kubikmeter ved motsvarar 1 200 kW/h, berättar Christopher Nilsson, marknadsansvarig på Värmebaronen.

– Det går åt cirka 20 kubik för att värma en villa som gör av med 24 000 kilowattimmar per år. Även om man köper veden kluven och klar blir årskostnaden bara 7 000 kronor plus frakt.

Askan, då? Aska i mindre mängder är fin gödning för bärbuskar och de flesta andra växter, dock ej potatis. Om veden kommer från ett försurat område, tänk på att tungmetaller lakats ut och finns koncentrerade i askan. Undvik sådan aska där livsmedel odlas.

Kretslopp. Aska från ren ved bör egentligen återföras till skogen för att sluta kretsloppet. Detta i den bästa av världar…. Om du inte gör så kan du till exempel ta kontakt med din pannleverantör eller kommunen för att få råd.

Modern vedeldningsteknik

Modern vedeldningstekniksom används rätt är en miljömässigt bra energiform, fastslår Energimyndigheten. Samtidigt är klagomål på vedeldning fortfarande ett återkommande ärende på miljökontoren.

– Det är i huvudsak de gamla vedpannorna utan ackumulatortank som har gett vedeldningen dåligt rykte, säger Bengt-Erik Löfgren.

Biobränslen är koldioxidneutrala, det vill säga bidrar inte till växthuseffekten. Men vid dålig förbränning släpps metan ut. Metan är en växthusgas med 20 gånger större effekt per kilo än koldioxid. Därför kan en gammal vedpanna ha lika stor klimatpåverkande effekt som en oljepanna, menar SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås, som dessutom ser utsläpp från felaktig småskalig vedeldning som ett miljörelaterat cancerhot. Farliga ämnen är bland annat flyktiga och polyaromatiska kolväten.

– En ny miljögodkänd panna med ackumulatortank är en bra investering från miljösynpunkt. Det finns ingen motsättning mellan att använda ved och riksdagens miljömål, förutsatt att förbränningen sker med miljögodkänd teknik, säger Hans-Christen Hansson, professor vid Institutet för tillämpad miljöforskning vid Stockholms universitet och samordnare av forskningsprojektet Biobränsle, hälsa och miljö (BHM).

BHM uppskattar att hälsovinsterna skulle bli mycket stora om gammal teknik byttes ut. Bara genom att förse gamla pannor med ackumulatortank skulle stoftutsläppet minska med cirka 90 procent. Och en övergång till miljögodkända pannor med ackumulatortank eller till pelletseldning skulle minska det totala utsläppet från hushållssektorn med över 95 procent.

– Har du en gammal panna, installera åtminstone en ackumulatortank. Då minskar utsläppen samtidigt som du får bättre komfort och verkningsgrad. Dessutom kan du lagra solvärme och slipper elda varma dagar för att få varmvatten. Räkna även med att en modern vedpanna kan minska vedåtgången med 30-40 procent, säger Bengt-Erik Löfgren.

Annons

Snåla inte i valet av panna

Det finns alltid ett samband mellan pris och kvalitet. Tänk på att en vedpanna är en investering för 30 år framåt – den ska få kosta. Räkna med mellan 80 000-90 000 kronor för en bra anläggning inklusive ackumulatortank. Och ju bättre panna man har, desto mer förlåtande är den även med ägarens misstag.

Idag finns vedpannor där förbränningen övervakas av en lambdasond som optimerar förbränningen vid varje eldning, det vill säga pannan känner själv av vedens kvalitet och fukthalt. Det finns pannor med sugfläkt som förhindrar framrykning vid vedpåfyllning och som även ställer mindre krav på skorstensdrag, pannor med inbyggd varmvattenberedare, och förstås kombinationspannor för både ved, olja, pellets och el.

Elda rätt!

• Använd ren, torr ved och få snabbt ordentlig fyr i brasan.
• Reglera luftspjället rätt – stryp inte lufttillförseln (annars blir förbränningen ofullständig).
• Brasan ska brinna med hög temperatur och värmen tillvaratas effektivt.
• Titta på skorstenen: Vit vattenånga (syns kalla dagar) är ofarlig. Annars ska skorstenen varken lukta eller ryka, förutom när du startar brasan. Ofullständig förbränning ger svart rök med stark lukt. Gulaktig rök innehåller mycket tjära.

Hantera veden så här

• Ta in den mängd som behövs ett par veckor innan den ska eldas.
• Undvik fuktig ved (ger lägre värmevärde och större utsläpp).
• Köper du färdigkluvet, köp på hösten. Då får du mer ved för pengarna (ved krymper när den torkar). Förvara luftigt under tak, ej direkt på marken.

Tänk på vid köp

• Välj en miljögodkänd vedpanna med tillräckligt stor ackumulatortank som uppfyller utsläppskraven i Boverkets byggregler.
• SP har ett frivilligt märkningssystem, se www.sp.se/sv/index/services/pannor/Sidor/pannor.aspx
• Svanenmärkta vedpannor uppfyller strängare miljökrav och är tillverkade av mindre miljöbelastande material. Se lista på www.svanen.nu
• Låt en fackman utföra installationen och samråd även med sotare och kommun.

Läs mer:

Naturvårdsverkets skrift ”Elda rätt – råd för miljöanpassad vedeldning i vedpanna, kamin och dylikt”. Kan hämtas från www.naturvardsverket.se eller www.energimyndigheten.se