Värmeskolan

Oljan blev ännu dyrare vid årsskiftet. Elpriset är på väg upp igen efter några år av pressade priser. Det finns skäl för alla oss i villa att se om våra hus.

Alla villaägare kan förstås inte plötsligt byta värmekälla. El och olja kommer fortfarande att dominera villavärmen inom överskådlig tid. Pellets och värmepump är de snabbast ökande alternativen och vedeldningen håller ställningen som överlägsen trea efter el och olja.

Innan det är dags för det stora beslutet att byta värmesystem i villan, finns mängder av små och lönsamma förbättringar som kan spara många tusenlappar de närmaste åren.

Genomsnittsvillan använder 25 000 kWh energi per år. 5 000 är hushållsel, 5 000 är varmvatten och 15 000 är uppvärmning. Var och en kan släcka onödiga lampor, stänga av apparater och hushålla med hushållsel efter bästa förmåga. Här ska vi emellertid titta på varmvatten och uppvärmning. Räkneexemplen bygger på genomsnittsvillans förbrukning och enkel återbetalningstid utan kalkylränta för investeringarna och jämför med ett elpris på 80 öre per kWh. Exemplen ger en fingervisning; var och en måste förstås använda sina egna siffror för att hamna rätt i kalkylen.

Börja med vinden

Hur tjock är isoleringen på vinden? Om isoleringen är tunnare än 30-35 cm lönar det sig att tilläggsisolera upp till 50 cm. Det är en av de enklaste och mest lönsamma åtgärderna. Isolering av väggar är betydligt dyrare och krångligare och ger för det mesta inte lika mycket tillbaka i sparad energi.

Om det redan ligger sågspån eller kutterspån i bjälklaget, och spånet är torrt och friskt, kan det gott ligga kvar. Men då bör man välja liknande material även för tilläggsisoleringen. Om man lägger mineralull ovanpå sågspån kan det i värsta fall bildas lite kondens i kontaktytan, och spånen kan alltså bli fuktiga. Träfiber, ekofiber eller liknande passar bättre ovanpå sågspån. Annars isolerar mineralull lika bra.

Om den befintliga isoleringen är 20 cm tjock, och kompletteras till 50 cm på en vind som är 100 kvadratmeter, kan isolermaterialet kosta runt 8 000 kronor. En sådan tilläggsisolering sparar cirka 2 000 kWh per år i genomsnittsvillan, eller 1 600 kronor om elpriset är 80 öre.  Efter fem år är investeringen betald.

Hur mår fönstren?

Så mycket som en tredjedel av genomsnittshusets värme tar vägen ut genom fönstren, alltså trots att fönstren är stängda.

Ett alternativ till nya fönster kan vara att byta en av de befintliga rutorna mot en isolerruta. I genomsnittshuset kan nya rutor spara energi för 2 600 kr om året. Investeringen beräknas här till 28 000 kronor och återbetalningstiden blir då cirka 11 år, alltså betydligt långsammare än för vindsisoleringen.

Fungerar termostater och styrsystem?

Ojämn temperatur är mycket oekonomiskt. Ett nytt styrsystem för villans värme kan minska energiförbrukningen med tio procent. Med ett fungerande styrsystem är det lättare att reglera temperaturen efter behov, med dagsänkning, nattsänkning och när man är bortrest. Då kan man också börja fundera på om temperaturen av slentrian kanske ligger någon eller några grader för högt. Varje grad i genomsnitt under uppvärmningssäsongen motsvarar fem procent av villans energiförbrukning för värme. Medeltemperaturen 20 grader istället för 22 grader sparar drygt en tusenlapp om året i värmekostnader; det tål att tänka på.

Ett bra styrsystem håller alltid föreinställd och önskad temperatur i bostaden. Tillförseln av värme i ett vattenburet värmesystem bestäms av temperaturen på det vatten som leds ut i radiatorkretsen; om huset behöver mycket värme är vattnet varmt, om behovet är mindre är vattnet svalare. Temperaturen i radiatorvattnet regleras av en blandningsventil, shunten, som öppnar och stänger efter behov. Shunten påverkas i sin tur av shuntmotorn som styrs av signaler från givare inomhus och/eller utomhus. Givaren mäter temperaturen och känner alltså av om huset behöver mer eller mindre energi.

Styrsystemets alla delar måste fungera bra om man ska kunna hålla rätt och jämn temperatur. Styrsystemets funktion är ofta underskattad och förbisedd. Ett nytt styrsystem, som ersätter ett gammalt och dåligt system eller inget styrsystem alls, sparar energi för cirka 1 500 kr per år, och kan kosta cirka 12 000 kr att installera. Återbetalningstiden blir då 8 år.

Foto Per Westergård

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!
Pinterest Instagram Print

Mest lästa artiklar