Dimensionera värmepumpen rätt

Rätt installerad och rätt dimensionerad är en värmepump i det långa loppet en god affär. Men, det är inte alls säkert att den högsta effekten ger den bästa ekonomin.


Rätt installerad och rätt dimensionerad är en värmepump i det långa loppet en god affär. I jämförelse med direktverkande elvärme minskar elbehovet med ca 65 procent, vilket innebär att pumpen – inklusive installation – har betalat sig på mellan fem och tio år. Men, det är inte alls säkert att den högsta effekten ger den bästa ekonomin.

Ta inte i för mycket när du väljer värmepump! För att få riktigt god ekonomi ska din värmepump ha en kapacitet motsvarande ca 50 % av ditt energibehov. Resten täcks in av t ex en liten elpatron eller motsvarande värmekälla.

Detta är en bild av idealfallet, och strängt taget borde varje värmepumpsköp vara just ett sådant idealfall. Men är det så? Tyvärr, nej…

En rundringning till expertisen visade att det i väldigt många fall av ekonomiska missräkningar handlar om felaktig effektdimensionering av pumpen. Det ligger kanske nära till hands att föreställa sig att feldimensioneringen skulle bestå i att man valt en pump med alltför låg effekt. Så brukar det inte förhålla sig. I stället är det ofta överdimensionerade pumpar som ställer till med problem. 

Effekt och energi i korthet

Ett pedagogiskt försök att göra en svår sak enkel, kan se ut så här:

Energi är måttet på den mängd kraft som åtgår när ett arbete utförs, medan effekt är måttet på den maximala kraftmängd, som en maskin kan hantera i ett visst ögonblick. Därför brukar man ibland använda begreppet dimensionerande effekt.

Effekt mäts i praktiken i kilowatt (kW) och elenergi mäts i Sverige av tradition i kilowattimmar (kWh).

När man väljer värmepump ska man alltså dels beakta byggnadens energiförbrukning, dels vilken klimatzon den befinner sig i. Av detta kan man sedan räkna fram effektbehovet, och här handlar det om uteffekt, d v s den värmeeffekt som behövs för att ge god komfort i byggnaden. Den ingående eleffekten i en värmepump är ca 20 procent av den utgående värmeeffekten.

Kapacitet hälften av effektbehovet

Expertisen, förkroppsligad av Energimyndigheten, SVEP (Svenska värmepumpsföreningen) och VET-Gruppen (Värme- och, Energitekniska Föreningen), är enstämmig i sina rekommendationer av effektval.

Pumpen ska vara dimensionerad så att dess kapacitet motsvarar hälften av effektbehovet.

En värmepump som dimensionerats på detta sätt ger ca 85 procent av det totala behovet av värmeenergi. Resterande behov, s k spetslast, täcks in med hjälp av elpatron, en liten oljepanna eller en pelletskamin. Har man kvar gamla elradiatorer kan naturligtvis dessa användas för att ge det behövliga tillskottet, under förutsättning att termostaterna fungerar klanderfritt.

Det är på den här punkten som det kan slå slint för det sunda bondförståndet. Varför i all världen kan man inte täcka in hela behovet med värmepump? Måste man verkligen ha dubbla värmesystem om man skaffar sig pump? Svaret är: Ska man vara rationell och utnyttja värmepumpen rätt, så måste man faktiskt ha det.

Pris efter effekt

En värmepumps pris är knutet till dess effekt. Ju högre effekt, desto större och dyrare maskin. Och vidare – det totala effektbehovet (alltså 100 procent) är beräknat på den kallaste tänkbara vinterdagen på den aktuella orten. Sådana köldknäppar inträffar kanske var femte eller tionde år, eller ännu mer sällan.

Arne Lögdberg på VET-gruppen ger ett konkret och lättfattligt exempel på hur värmepumpens ekonomi fungerar:

– En normalvilla har ett värmeeffektbehov på ca 10 kW. Det betyder en energimängd på ungefär 25 000 kWh per år. Av dessa kWh levererar en 5 kW:s värmepump ca 21 500. Resterande 3 500 utgör spetslast, och täcks in med en liten elpatron eller motsvarande värmekälla.

Att kompensera denna lilla energimängd genom att köpa en dubbelt större värmepump är en direkt usel affär. Det är som att handla en dator för tjugotusen, när man egentligen behöver en billig skrivmaskin…

En värmepumpsköpare som p g a egna funderingar eller rekommendationer från en mindre nogräknad återförsäljare (så´na finns tyvärr även inom denna bransch) har införskaffat en överdimensionerad apparat, har således gjort en mycket dålig affär. I själva verket har han missat hela idén med värmepumpen…

Nytillverkade pumpar överlägsna

Eftersom ett inköp av värmepump är en ganska stor affär, gör man klokt i att informera sig ordentligt innan man gör köpet.

För dig som har en energiförbrukning på över 35.000 KWh, finns det stora pengar att spara, pumpen har du tjänat in efter ungefär 8 år. Men även med en lägre elförbrukning kan det vara idé att räkna på vad en värmepump gör för ekonomin i ett längre perspektiv.

En rekommendation är att köpa en nytillverkad pump. Tekniken har under de allra senaste åren utvecklats enormt, samtidigt som priserna har gått ner drastiskt. Vidare bör man tänka över vilken typ av energilager man ska ha. Borrhål i berg ger mycket god värmelagring, men är dyra och kan inte utföras av hemmafixaren, vilket t ex är fallet med en jordslinga.

Svante Wijk som är handläggare på Energimyndigheten råder den tilltänkte köparen att läsa på ordentligt:

– Energimyndighetens broschyr ”Villavärmepumpar” är en utmärkt introduktion. Man kan också gå in på vår hemsida www.stem.se och söka på ”frågor och svar”. Konsumentverket har publicerat en bok som heter ”Att välja värmepump”, som ger ytterligare kött på benen.

Och vidare: Energimyndigheten har tagit fram en lista på 86 berg-, ytjord- och sjövärmepumpar, som kan ge en hel del vägledning.

”Bäst ekonomi får du om pumpens kapacitet motsvarar hälften av energibehovet.

En normalvilla förbrukar cirka 25 000 kWh per år. Då räcker det med en värmepump på 5 kW.”

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar