Läsarnas vanligaste värmefrågor!

Berg, luft, ved, sol eller olja? Eller lite av varje? Att välja värmekälla är inte lätt. Därför har vi låtit vår experthjälp bara handla om värme denna gång. Tre av våra experter svarar på era frågor.

<!– –>

1: Kan man lita på att en värmepump sparar in så mycket som försäljarna lovar? Vad gör man om den inte gör det?

Svar: Det är tyvärr inte alltid så – ibland lovar entreprenören för mycket. Då finns det en nämnd, VPN, som man kan klaga hos precis som man klagar hos Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Om man går in på www.svepinfo.se/reklamationsnamnd kan man ladda hem blanketter och bestämmelser.

En leverantör som är med i Svenska Värmepumpföreningen (Svep) har förbundit sig att följa nämndens utslag. Andra kan ge sjutton i utslaget och gå vidare till domstol. Det kostar då mycket mer. Att klaga via VPN kostar 1 500 kronor, men man får tillbaka pengarna om man vinner målet eller om det inte tas upp.

Jan-Erik Nowacki

2: Vi ska bygga nytt (150 kvm) och vill värma huset så miljösmart som möjligt. Vad ska vi satsa på?

Svar: Jag tror att framtidens mest miljövänliga uppvärmningssystem handlar om att kombinera olika tekniker – även för att värma vatten. Kanske är buketten pellets, i pelletsbrännare eller braskamin, solfångare, solceller och bergvärme en bra kombo.

Under halva året klarar ni er då förmodligen enbart med solfångaren som fixar varmvattnet och bergvärmen, som drivs av solcellerna. Denna kombination funkar rätt hyfsat även långt norrut.

Satsning på miljövänlig uppvärmning blir förstås tämligen meningslös om ni inte samtidigt väljer en rejäl isolering, fönster och dörrar med bra energivärden och en ventilationsanläggning med en värmeväxlare som tar till vara värmen i utluften.

Därtill kan ni förstås också fundera över om ni behöver alla 150 kvadratmetrarna. Att vi bor i allt större hus är förstås också en form av ökad konsumtion som tär på jordens resurser.

Men börja med att kontakta er kommunala energi- och klimatrådgivare. Denne är opartisk, objektiv och kostnadsfri.

Johan Tell

3: Vilka typer av uppvärmningssystem passar bäst med solvärme? Vi har direktverkande el.

Svar: Bäst kombination får man med någon form av eldstad. För direktelhushåll kan man tänka sig en kombination med kökspanna, eller vattenmantlade braskaminer eller kakelugn/täljstensugnar. Det finns också intressanta kombinationslösningar med vattenmantlade pelletskaminer.

Lars Andrén

4: Luft/vattenpumpar verkar populära nu för tiden. Är de bättre än andra värmepumpar?

Svar: De är bättre än luft/luftvärmepumpar eftersom de i allmänhet också bereder tappvarmvatten.

De är bättre än frånluftsvärmepumpar i den meningen att de i allmänhet kan göras större. De är bättre än jord och bergvärme på så sätt att de är billigare. Men de ger en sämre energibesparing än berg- och jordvärmepumpar och den kallaste dagen måste man ha mer tillskottseffekt tillgänglig.

Jan-Erik Nowacki

6: Vad anser du om fjärrvärme? Vårt hus har vattenburet system och fjärrvärmeledningar finns i närheten.

Svar: Den som har möjlighet att ansluta sig till fjärrvärme tycker jag ska göra det. Dels för att det är förhållandevis bekymmersfritt och i de flesta fallen väldigt miljövänligt. Många fjärrvärmeverk drivs helt av förnybar energi. Tyvärr är så inte fallet där jag bor. Fjärrvärmen i Värtaverket i Stockholm tillverkas till 50 procent av kol!

Johan Tell

7: Jag förstår inte offerterna från värmepumpföretagen. Var kan jag få hjälp?

Svar: Tala exempelvis med Svenska Värmepumpföreningen (Svep), 08-522 275 00, eller en energirådgivare på orten.

Jan-Erik Nowacki

8: Jag och min man är lite till åren. Är det någon mening att byta ut vår oljepanna? Det lönar sig väl knappast för oss?

Svar: Eftersom livet inte handlar om att ha mest pengar, eller oljepannor, när man dör tycker jag absolut att ni ska byta genast. Det är en investering för framtiden och för kommande generationer.

Johan Tell

9: Får man elda med vedpanna om man bor i ett villaområde? Hur är det med utsläppen? Måste man elda hela tiden?

Fråga: I vissa kommuner förekommer det eldningsföreskrifter inom tätbebyggt område. Information om detta kan lämnas av skorstensfejarmästaren på orten eller kommunens miljö- och hälsokontor, alternativt stadsbyggnadskontoret.

Har man en modern vedpanna med keramisk insats som eldas mot en ackumulatortank blir det relativt små utsläpp. Det är viktigt att veden är torr och att pannan eldas efter de föreskrifter som leverantören lämnar.

Är det en rätt dimensionerad panna och ackumulatortank behöver man elda ungefär 1-2 gånger per dygn när det är som kallast. Under sommaren blir naturligtvis eldningsintervallen betydligt mindre. Och med solfångare behöver man inte elda alls under 4-6 månader!

Lars Andrén

10: Vår luftvärmepump funkar bra men ljudet är störande. Vad kan vi göra?

Svar: Om utomhusljudet är störande kanske utomhusdelen kan omplaceras. Går inte det, kan man försöka med någon form av bullerskärm. Pröva avskärmning först med enkla skivmaterial för att se om det ger någon effekt och ordna sedan en permanent snygg lösning. Tänk på att en luftvärmepump bullrar rätt lite på sommaren när man vill sitta ute, så lägg inte ned för mycket jobb innan ni konstaterat att ni störs då. Tänk också på att den nedkylda luften ut från utomhusdelen måste ledas bort och inte får återcirkuleras in i utomhusdelen igen. Om utomhusdelen sitter på en konsol på en trävägg kan det ibland löna sig att ställa värmepumpen på en konsol på marken istället. Väggen kan i värsta fall bli en resonanslåda.

Om det är inomhusdelen som är störande är det svårare att ge något bra tips. Ibland kan dock fläktlagren gå sönder eller någonting lossnar och skramlar i inomhusenheten. Då kan man tillkalla service.

Jan-Erik Nowacki

11: Jag funderar på att skaffa ett eget litet vindkraftverk på tomten. Huset är utsatt för mycket blåst. Hur mycket el kan det ge? Kan det någonsin löna sig?

Svar: Det beror på hur man räknar. Om du köper el från ett stort bolag vet du inte om elen kommer från miljövänliga vindkraftverk eller miljövidriga kolkraftverk. Den kostar lika mycket. Det är förstås tokigt.

Men så är det med många produkter. Vi bryr oss inte om hur de påverkar natur, människor och djur när de tillverkas, används eller slängs.

Det finns kaffe som besprutas så att kaffearbetare dör , det finns jordbruk som orsakar algblomningen i Östersjön – men vi tittar bara på priset. Det finns el som bidrar till den globala uppvärmningen som inom detta århundradet kommer att dränka Holland, Maldiverna, Bangladesh med flera länder men vi tycker ändå att vi kan jämföra denna el med elen från ett vindkraftverk. Som jag ser det är det väl bra att börja bygga ditt vindkraftverk. Du blir kanske inte rikare av det men dina barn blir lyckligare av det och dina barnbarn och de som bor i Holland, Maldiverna och Bangladesh.

Johan Tell

12: Vi har bergvärmepump. Går det att komplettera med solfångare och lagra solvärme i berget ?

Svar: Det är inte helt självklart att en befintlig värmepump kan kompletteras med solvärme. Det krävs att värmepumpen antingen har en solvärmeslinga eller är ansluten till en ackumulatortank. För de som ska installera en ny värmepump finns det däremot en hel del olika fabrikat att välja mellan där solvärmen är kompletterad från fabrik.

Sundins toppar med sol!

Huset: Byggt 1921, cirka 170 kvm i två plan. Samt uppvärmt garage, 70 kvm med 3,40 i takhöjd.

Uppvärmning: Ved. Ackumulatortank på 1 000 liter.

Kompletterar med: Solfångare

Beläget: Skellefteå

Antal invånare: 4

Familjen Sundin värmer sin villa med ved. Men de tyckte att det var onödigt att elda för att få varmvatten på sommaren.

– Tack vare solfångarna är vi nu i princip eldningsfria i sex månader. Huset värms med sol halva året och ved andra halvan. Höst, vår och vid längre regnperioder kan vi behöva stödelda någon dag, berättar Patrik Sundin.

Solfångarna är på 7,2 kvadratmeter av typen vacuumrör med U-rörsteknik. Sen starten för ett och ett halvt år sedan har de gett 5 028 kWh.

– De har fungerat över förväntan. Faktum är att vi har fler soltimmar här än i södra Sverige under sommarhalvåret. Då är solfångarna igång 10-12 timmar om dagen.

Miljöaspekten är viktig för familjen.

– Att ställa sig i duschen på kvällen och veta att det är solen som värmt vattnet, det ger en bra känsla, tycker Patrik.

Nackdelar?

– Möjligen det estetiska, att de syns på huset. Samtidigt blir jag glad när jag ser dem!

Torsten älskar sitt passivhus!

Huset: Byggt 2008, 70 kvm samt loft.

Uppvärmning: Passivhus, frånluftsvärmeväxlare

Kompletterar med: Braskamin

Beläget: Öland

Antal invånare: 1

Ett passivhus behöver inte se ut som en fyrkantig låda. Torsten Kellander byggde i lösvirke och har fått ett hus som smälter in fint i den omgivande skogen. Eva Kellander, hans tidigare fru, är arkitekten.

–Det är viktigt att förmedla att ett passivhus kan vara vackert också. Ljuset är så viktigt, säger Torsten och syftar på de många fönstren och dörrarna som skapar bra kontakt till husets många uteplatser.

–Dessutom är direktkontakten inifrån och ut till växthuset, där det doftar jord, så viktig.

Omkring 6 000-7 000 kilowattimmar går åt per år i huset, som är rejält isolerat: 50 cm i tak, 40 cm i vägg och 30 cm i plattan.

Ventilationen sköts av en värmeväxlare som återvinner 90 procent av värmen. I hall och badrum finns elslingor i golven. Vintertid ger en brasa i kaminen extra värme. På somrarna är det svalt och skönt inomhus.

Nackdelar?

–Jag bara älskar det!

Hägges bytte olja mot bergvärme

Huset: Byggt1969, 180 kvm samt 140 kvm källare.

Uppvärmning: Bergvärme

Tidigare uppvärmning: Olja

Beläget: Halmstad

Antal invånare: 2

Per-Erik och Lillemor Hägge har alltid värmt sitt hus med olja. Årligen gick det åt ungefär 3,5 kubik. För två år sedan beslöt de att istället investera i en bergvärmepump.

Men bergvärme var inget självklart val.

–Egentligen var vi först inne på att byta panna. Men bergvärme lockade mer än att hålla på med olja, berättar Per-Erik Hägge.

Hittills är makarna helt nöjda med installationen. Det offererade priset höll och installationen gick snabbt.

Besparingen efter första året med bergvärme är drygt 30 000 kronor. Huset förbrukade då 16 000 kWh el. Fast elkostnaden blir högre i år på grund av den kalla vintern, säger Per-Erik.

–Anläggningen känner automatiskt av temperaturen utomhus och anpassar elementen därefter. En varm dag som idag är elementen iskalla.

Nackdelar?

–Nej. Bergvärmepumpen sköter sig själv. Och vi har blivit av med oljetanken, vilket i sig är en stor vinst.

Exempel bergvärme:

Värmepumpens värme-effekt 9 kWvärme. Värmefaktor (COP) = 3

Eleffekt som tas upp 9/3 = 3 kWel

Kyleffekt som tas upp

= 9 kWvärme – 3 kWel = 6 kWkyla.

6 kWkyla = 6000 Wkyla

Minsta borrdjup = 6000 Wkyla/40 Wkyla/m = 150 m.

Bidrag och konverteringsstöd

Det nya solvärmestödet: Ersätter det tidigare solvärmebidraget. Infördes den 1 januari 2009 och gäller alla som investerar i solvärme, men solfångaren ska uppfylla vissa kvalitetskrav. Stödets storlek avgörs av solfångarens årliga värmeutbyte. Om du utnyttjar ROT-avdraget för solvärme kan du inte få solvärmestöd.

Konverteringsstöd för att ersätta direktverkande elvärme: Gäller dig som ska byta från direktverkande elvärme till fjärrvärme, berg-, sjö- eller jordvärmepump eller biobränsle och installera ett vattenburet värmesystem. Stöd kan även ges för kompletterande installation av solvärme. Stödet är högst 30 procent av arbets- och materialkostnaderna, men max

30 000 kronor per bostad. Bytet ska ha slutförts senast 31 december 2010. Bägge stöden ges endast så länge de avsatta pengarna räcker. Ansökan sker hos länsstyrelsen.

Innan du byter, kolla om…

…du kan sänka inomhustemperaturen en grad sparar du fem procent av den totala uppvärmningskostnaden.

…du behöver byta eller komplettera fönstren.

…isoleringen behöver åtgärdas. Hur ser det ut på vinden? Här kan tusentals kilowattimmar sparas per år.

…det drar kring fönster och dörrar. Att täta är enkelt och billigt.

…du kan spåra köldbryggor med en värmekamera. Fönsterkarmar kan läcka mycket värme.

…ventilationen fungerar som den ska.

KÄLLA: KONSUMENT GÖTEBORG

Så funkar de olika energivalen

Direktel: Hus med direktverkande el kan kompletteras med solfångare, pelletskamin eller luft-luftvärmepump. En dyrare men flexiblare lösning är att byta till vattenburet system. Du måste här investera i nya element och en värmepanna.

Sol: Påverkar miljön allra minst men måste kompletteras med andra värmesystem. I kombination med direktel kan solvärme minska energikostnaden rejält. Passa på om du ändå ska byta varmvattenberedare! Funkar också bra med ved, pellets och olja. Det finns även bergvärmepumpar där solvärme leds ner i borrhålet. Från- och tilluftsventilation med återvinning och värmeväxlare (FTX-system) går också bra ihop med sol.

Med tappvarmvattensystem värmer solfångarna endast varmvattnet och integreras med varmvattenberedaren.

Med kombisystem ger solfångarna både värme och varmvatten – här kombineras solfångaren med en ackumulatortank och någon form av vattenburet värmesystem.

Värmepumpar: Luft-luftvärmepumpar passar bra i hus med direktel. Berg-, jord- och sjövärmepumpar liksom luft/vattenvärmepumpar kräver vattenburen värme. Luft/vattenvärmepumpar är ett prisvärt alternativ i oljeuppvärmda hus med låg energianvändning. Flera tillverkare lanserar kombinationer av värmepumpar och solfångare. Med en berg- eller ytjordvärmeanläggning har du en stor ackumulator där solvärmen kan lagras och utnyttjas året om.

Frånluftvärmepumpar, kräver förutom vattenburen värme också att huset har mekanisk ventilation och kanalsystem.

Läs mer på www.svepinfo.se och www.energimyndig-heten.se

Pellets: Pelletspannor fungerar lika bekvämt som oljeeldning (sköter och rengör sig själva). Kompletterat med solfångare blir det allra bäst – då behöver pannan inte eldas på sommaren för tappvarmvatten.

Pelletskamin passar särskilt dig som har direktverkande el och saknar vattenburet system. Kaminen kan antingen fungera som huvudsaklig värmekälla eller komplettera nuvarande uppvärmning. Behåll elradiatorerna som komplement i rummen längst bort och som reserv i övriga huset. Låt dörrarna stå öppna eller sätt in ventiler över dem.

Passar även tillsammans med solfångare, värmepumpar och olja.

Pelletskaminen tänder sig själv vid behov och matar själv fram bränslet. Men du måste fylla på med pellets någon gång i veckan, och kaminen måste askas ur under vinterhalvåret.

Ännu effektivare är den vattenmantlade pelletskaminen som förutom mysbrasa och värme – den klarar hela värmebehovet – även ger varmvatten. Kompletterad med solfångare kan den stängas av under sommarhalvåret. Kräver dock vattenburen värme och ackumulatortank för att lagra varmvattnet.

Ved: Vedeldning ger både värme och varmvatten. Förutsättningen är skorsten och vattenburen värme. Att elda miljövänligt är fullt möjligt med dagens moderna vedpannor. Det finns numera även Svanenmärkta pannor i handeln.

Men det krävs en ackumulatortank för att vedeldningen ska fungera bra (och ren, torr ved). Ackumulatortanken ger stor flexibilitet genom att den kan kopplas till solfångare, ved eller pellets eller alla tre på samma gång.

Ved passar särskilt bra till solfångare – det är bara att sluta elda när solen skiner.

En annan viktig fördel med vedeldning är luftcirkulationen, framför allt i gamla hus där ventilationen bygger på självdrag.

Rot-avdrag?

Hur mycket får du göra ROT-avdrag för vid installationen av din nya värmekälla? Det finns schabloner framtagna, bland annat av branschföreningen SBBA, och du kan också läsa på skattverkets hemsida. Så får du en mer tydlig bild av vad din kostnad kommer att bli.

www.sbba.se

www.skatteverket.se


Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!

TV: Redaktionens bästa klipp!

Mest lästa artiklar