Olika typer av vattenrening

– Vattenrening är ett komplicerat område och tydligare riktlinjer vore bra. Internationellt är reglerna mycket strängare, säger Torbjörn Fagerlind som är 1:e statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Resultaten från analysen av det så kallade råvattnet från en brunn ligger till grund för vilken typ av utrustning man bör välja. 90 procent av alla reningsmetoder innebär separation av något och den ojämförligt vanligaste åtgärden är därför att sätta in ett vattenfilter. Det finns även UV-anläggningar som med hjälp av ultraviolett ljus tar död på oönskade mikroorganismer. Metoder där man tillsätter något till vattnet, exempelvis någon form av kemikalie, hör till undantagen.

Olika filter för olika problem

Ibland har man flera, helt olika problem med vattnet. Inte så sällan behöver man åtgärda både hög järnhalt och hårt vatten, till exempel. Då kan flera separata filtersteg behöva kopplas in efter varandra – något ”multifilter” finns inte, menar Torbjörn Fagerlind. Ibland kan även reningen introducera nya problem. Att exempelvis minska radonhalten med hjälp av ett kolfilter kan ge upphov till en strålningskälla.

Men det finns inget vatten som inte går att rena rent tekniskt, slår Rolf Bergström som är ingenjör på IFO Vattenrening fast.

– Lukt- och smakämnen och humus är svårt att åtgärda. Järn, mangan, hårt och korrosivt vatten är enklare. När det handlar om bakterier gäller det i första hand att söka eliminera källan till dem.

Beroende på funktion kan ett filter fyllas med sand (kornstorlek cirka 1 mm), jonbytarmaterial, specialmassor för järn och mangan etc. Filtret placeras helst i markplanet, oftast dock i utrymmen som källare och liknande.

– Filterytan bestäms huvudsakligen av flödet, berättar Rolf Bergström. Det handlar oftast om runda tryckfilter med en diameter på 0,5-1 meter. Höjden ligger vanligtvis på 1-1,5 meter.

Priset varierar beroende på typ av filter. Mycket grovt kostar ett filter med viss kringutrustning 15 000-30 000 kronor inklusive montage. Som vanligt lönar det sig att jämföra olika företag. Komplicerade vatten är dyrare att åtgärda. I vissa fall kan ett alternativ vara att låta göra en ny brunn uppströms föroreningskällan. Handlar det om ett fritidshus med begränsade behov kanske man kan klara sig med att ha vatten i dunkar.

Läs mer: Egen brunn – en värdefull tillgång

Att tänka på

När man investerar i en reningsutrustning bör man se till att leverantören och/eller installatören lämnar någon form av funktionsgaranti. Primärt handlar detta givetvis om att vattnet ska hålla den kvalitet som är önskvärd. Viktigt är dock även att de material som väljs vid installationen inte påverkar dricksvattnet, att det inte tillförs onödigt mycket av olika ämnen för att uppnå önskad vattenkvalitet, att reningen inte ger upphov till ökad korrosion etc.

Det system som fungerar bäst och kräver minst tillsyn är avhärdningsutrustning, berättar Rolf Bergström. Här behöver man endast fylla på vanligt koksalt, ofta som stortabletter, i ett separat kärl ett par gånger om året. Samtidigt är denna rening den som är dyrast i drift: 50 öre till 1 krona per kubikmeter vatten. Andra filter ligger på några eller ett tiotal ören per kubikmeter. Om man nu kan tala om dyrt i sammanhanget – rent vatten är ju egentligen otroligt billigt.

Den utrustning man väljer bör vara driftsäker, lättskött och lättåtkomlig. Och prisvärd, förstås. En anläggning med mycket kemikalier kan vara opraktisk att hantera. Komplicerad elektronisk reglering kan vara smidig men orsaka driftproblem. Men vad man än väljer kommer man aldrig ifrån vikten av att sköta om sin vattenanläggning. Om inte annat är det ju din egen och dina närmastes hälsa det handlar om.

Brunnens placering och utformning

Om en vattenanalys visar att kvaliteten på ditt brunnsvatten är dålig är det alltså upp till dig själv att göra något åt detta. Genom att installera olika typer av vattenfilter kan man lösa många problem, men problemen kan även bero på att brunnen är i dåligt skick, felaktigt konstruerad eller illa placerad.

Brunnens placering har nämligen stor betydelse när det handlar om kvaliteten på det vatten den ger. Platsen bör vara väl skyddad från tänkbara källor till föroreningar och, om så behövs, frostfri. En brunn bör exempelvis ligga högre än en avloppsanläggning och minst 30 meter från denna. Det är även viktigt att brunnen är skyddad mot ytligt grundvatten, samt att den är tät.

Läs mer: Borrad brunn ger tryggare vattenförsörjning

Olika typer av brunnar

Det finns fyra huvudtyper av brunnar: bergborrade brunnar, filterbrunnar, rörspetsbrunnar och grävda brunnar. Vilken typ som passar bäst beror på de geologiska förutsättningarna där du bor, samt på vilka krav du har vad gäller mängd och kvalitet på vattnet. I Sverige beräknas det finnas 400 000 enskilda brunnar för permanentboende och ungefär lika många för fritidsboende. Av dessa är drygt hälften borrade och knappt hälften grävda. Ungefär 5 000 nya brunnar borras varje år.

Om man funderar på att låta göra en brunn är Sveriges geologiska undersökning, SGU, en bra första kontakt.

– På SGU har vi ett brunnsarkiv med uppgifter om närliggande brunnar. Detta kan ge en viss ledning om förhållandena i närheten. Vi har även uppgifter om jordarter och geologiska förutsättningar, vilket är viktigt när man ska välja typ av brunn, berättar Torbjörn Fagerlind som är 1:e statsgeolog vid SGU.

Välj rätt brunnsborrare

En brunnsborrning är en stor investering och det är därför viktigt att välja en pålitlig brunnsborrare. Det finns två branschorganisationer, Avanti och Geotec, som själva har ställt upp vissa krav. Nyligen har det även genomförts en utbildning med ackreditering för brunnsborrare som SGU ansvarat för.

– Att välja en brunnsborrare med lokal erfarenhet är viktigt, menar Torbjörn Fagerlind. Det är även viktigt att ta in olika offerter för att kunna bedöma det ekonomiska.

Detta betyder dock inte att man okritiskt ska välja det billigaste alternativet. Istället är det viktigt att höra efter med referenter i närheten och göra en helhetsbedömning. De allra flesta företag är seriösa, men Torbjörn Fagerlind känner exempelvis en viss oro för att företag som nu arbetar med energiborrning ska ta steget över till vattenborrning, utan att ha klart för sig de speciella förutsättningar som det senare ställer på arbetet.

– Mellan tummen och pekfingret går en brunnsborrning på mellan 25 000 och 50 000 kronor, beroende på borrdjup och annat. Sedan tillkommer 15 000 till 30 000 kronor för en normal installation av pump, hydrofor, ledningar etc.

Läs mer: Gör brunnen radonfri

Alternativ till borrning

Priset för en grävd brunn är svårare att kalkylera. En sådan kan vara lämplig inom vissa områden, men man måste först veta de geologiska förutsättningarna. Generellt, menar Torbjörn Fagerlind, är den grävda brunnen mer sårbar i och med att den tar sitt vatten från ytligare grundvattenmagasin. 

Förutom brunn finns även möjlighet till enskild vattenförsörjning via ytvatten. Normalt måste dock detta vatten behandlas och ytvatten är knappast något alternativ i södra och mellersta Sverige, anser Torbjörn Fagerlind. Däremot kan en flödande källa erbjuda bra möjligheter till vattenförsörjning.

Goda råd för brunnar hittar du i SGU:s broschyr ”Råd till fastighetsägare vid anläggning av brunn”. Kontakta för säkerhets skull även kommunen om du funderar på en ny brunn. Kommunerna har idag rätt att införa såväl anmälningsskyldighet som bygglov för ny brunn, något som dock är ovanligt än så länge.

Socialstyrelsen
Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17)
https://www.socialstyrelsen.se/

SGU, Sveriges geologiska undersökning
Artiklar om brunnar och dricksvatten
www.sgu.se

Publikationer, bland annat ”Vattenfilter” och ”Råd till fastighetsägare vid anläggning av brunn”
www.sgu.se

SLV, Statens livsmedelsverk
Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30)
https://www.slv.se/upload/dokument/Lagstiftning/2000-2005/2001_30.pdf

Branschorganisationer för brunnsborrare:
Geotec
www.geotec.se

Avanti
www.avantisystem.se