Att hitta tidstypiska gamla byggnadsdetaljer, såsom beslag, golvklinkers, lampor, dörrar eller kranar är ingen större konst. Idag finns gott om byggnadsvårdsbutiker och aktiviteter runt ämnet i olika delar av landet. Och med hjälp av databaser på webben kan man själv söka efter specifika byggmaterial för inomhus- och utomhusbruk, antikt såväl som nästan nytt.
Begagnade produkter är ofta unika i material, ytbehandling och kvalitet. Men det finns också ett brett sortiment av produkter som omsorgsfullt nytillverkats enligt äldre förlagor. En utvald detalj, såsom ett tidsenligt dörrhandtag i gediget material, har blivit ett slags motgift till gångna årtiondens slit-och-slängkultur.
1970-tal är också stilhistoria
Pietetsfull renovering av övergivna 1800-talshus ute på landet – det är vad många fortfarande associerar med begreppet ”byggnadsvård”. Men rörelsen har nu vuxit till något mycket större.
Stephan Fickler, bebyggelseantikvarie på Skansen Byggnadsvård, säger:
– Allt som syftar till att bevara byggnaders kulturhistoriska värden – om det så gäller en 1970-talslägenhet – kan definieras som byggnadsvård.
Och i den senaste katalogen från Gysinge centrum för byggnadsvård – vars status snart sagt kan jämföras med Ikeakatalogen inom sitt gebit – visas hur man bäst renoverar just en mexitegelvilla från 70-talet. Utbudet för byggnadsvårdsprodukter omfattar numera alla slags byggnadsdetaljer, för alla slags hustyper, i stadsmiljö eller på landet, från 1700-tal till 1970-tal. Tommy Jansson på Gysinge säger:
– Jag tror att det är bra att även ägare till nyare hus börjar tänka byggnadsvård. Vårda det man redan har. Vi märker av detta hos oss på de ökande förfrågningar vi får och att nyproduktionen idag väljer mer och mer att bygga miljövänligt och då kommer våra produkter ofta på tal.
För den som vill återskapa ett helt hushåll i till exempel 50-talsstil kan alltså göra det; utbudet av produkter omfattar idag allt från tidsenlig köksinredning, golv, tapeter, strömbrytare, handtag och belysningsarmatur. Dan Jensen är en av grundarna till Byggfabriken, ett tioårigt företag som producerar allehanda byggnadsprodukter efter gamla förlagor. Han säger:
– Det går knappt att dra en gräns mellan byggnadsvård och design längre. Vi har en ung publik för de modernistiska uttrycken idag; 1930-50-tal är uppskattat bland dessa, medan de äldre generationerna oftast inte vill återuppleva samma sak.
Tillvarata hantverkskunskapen
För den som köpt ett hus och är intresserad av att tillvarata eller återställa dess historiska värden kan dock frågorna bli många. Hur går man tillväga? Är gamla material bättre än nya? Och hur ambitiös måste man vara?
– Svaren beror ofta på vem man frågar. Det beror på tycke och smak. Att återanvända gammalt material är i princip bra. Det har man gjort i alla tider. Men om man till exempel köper en gammal hälsingeveranda för att använda till ett hus i Skåne, så bör man hellre anlita en skånsk hantverkare med kunskap om den lokala traditionen. På så sätt förvaltar man de kulturhistoriska värdena väl och håller dessutom kunskapen vid liv, säger Stephan Fickler.
Han menar att material och hantverk fram till 1950-talet är av förvånansvärt bra kvalitet. Ofta är det till exempel bättre att låta renovera gamla fönster än att installera nya. Men visst finns det många nyproducerade byggnadsprodukter i autentiska material som går utmärkt att använda.
Forska i husets historia
En bra start är att forska i det egna husets historia. De flesta hus har genomgått många olika förändringar då olika ägare flyttat ut och in. Titta på husets ritningar och dess ursprungliga planlösning; fanns jungfrukammare, serveringsgång eller kakelugnar i huset? Hur låg entréer, fönster och korridorer i förhållande till idag? Man kan också söka efter gamla spår som markeringar i golvet, märken i fasaden eller gamla tapetmönster bakom de nya. Ritningarna på huset kan man ofta hitta på kommunens stadsbyggnadskontor.
Andra byggnader från samma period kan också studeras för att till exempel se hur tidens belysningsarmatur eller beslag såg ut eller vad som var signifikant för periodens köks- och badrumsinredning. Men inredningsdetaljer som till exempel dörrar eller foder skiljer sig ofta mellan en ståndsmässig våning i storstaden och gårdarna ute på landet. Nya material slog igenom och ersatte gamla, ett exempel är det sena 20-talets bakelit. Det finns en rik flora av böcker i ämnet i byggnadsvårdsbutikerna. Genom att studera och jämföra olika material, former och utföranden kan man skapa sig en uppfattning om vad som blivit utbytt och förvanskat i det egna huset under årens lopp.
– Ett varsamt förhållningssätt är att rekommendera, säger Stephan Fickler. Många har bråttom att renovera när de flyttar in i sitt hus, badrum och kök byts ofta ut direkt. Men ofta är det de första åtgärderna som man först ångrar! Det finns oftast en röd tråd i utformningen av ett hus; detaljer som färgsättning, snickerier och beslag är ofta medvetet gestaltade för att skapa en harmonisk helhet. Denna röda tråd ger huset dess karaktär och det är kanske den man omedvetet fastnade för när man en gång köpte huset.
Svenskar medvetna och kunniga
Det är också intresset för dessa detaljer, handtag, strömbrytare, beslag eller belysning, som på senare tid börjat få den uppmärksamhet de förtjänar. För så här i 2000-talets första decennium har ”1900-talsretro” också blivit en stil i sig; Josef Frank är idag lika ”rätt” som 60-talets orangea snurrfåtölj. Samtidigt blir den gustavianskinspirerade möbelstilen ”the Swedish style” med sin blonda färgskala alltmer vida känd ute i världen. Kanske är det en slags stolthet över vårt stilhistoriska arv som yttrar sig nu, i form av ett nyväckt intresse även för bostadshusens fasta inredning och dess detaljer? För då man på 70-talet spikade masonitskivor för spegeldörrar och täckte brädgolv med linoleum, gör man idag det motsatta – med samma ivriga frenesi.
– I Sverige blir människor mer och mer noggranna med vad de köper, i fråga om material, kvalitet och ekologiskt tänkande. Man kan nästan kalla det för en folkrörelse. Folk är mer medvetna och mer kunniga. Man handlar en livsstil. Kanske för att återskapa en slags stämning som man sammankopplar med trygghet. Möjligen är det en reaktion mot massproduktionen; vissa produkter man köper idag har så dålig kvalitet att de knappt klarar transporten, säger Dan Jensen, Byggfabriken.
Byggfabriken har, liksom många andra byggnadsvårdsbutiker runt om i landet, ett brett sortiment av nyproducerade byggnadsprodukter med förlagor från olika tidsepoker. Här får inga nytolkningar eller romantiseringar förekomma. Företaget är ytterst noga med att material, ytbehandling och form ska vara precis rätt; en ”bakelithylsa” ska vara riktig bakelit, ”förnickling” ska vara förnickling och inte till exempel krom.
Dan Jensen anser att ordet ”byggnadsvård” är bra, men också begränsande. Enligt honom är många kunder måna om att göra ”rätt” och vill ha en bruksanvisning till allt. Men det finns inte ett enda svar på hur man ska gå tillväga, menar han:
– Det blir nästan fundamentalistiskt om man presenterar en exakt metod för hur man ska installera och vårda olika byggnadsdetaljer. Även när det kommer till byggnadsvård kan man tänka fritt; det finns mycket som är rätt.
¤fotoserie¤
Butiker och byggnadsvårdscentra
Byggfabriken, Malmö/Stockholm
Nyproducerade byggnadsdetaljer efter gamla förlagor.
040-30 34 94
08-640 25 75
www.byggfabriken.com
Byggnadsvård i Nääs, Nääs slott, Floda.
Butik, utställningar, bibliotek, kurser.
0302-520530
www.bvn.nu
Gysinge centrum för byggnadsvård, Gysinge
Brett sortiment av gamla och nya produkter.
Har även omfattande katalog.
0291-211 00
www.gysinge.nu
Hus till Hus byggnadsvård & återbruk AB, Alingsås
Gamla och nytillverkade produkter.
Tel: 0322-67 21 44
www.hustillhus.se
Nacka Byggnadsvård, Saltsjö-Boo
Gammalt och nytt. Bland annat dörrar och kakelugnar.
08-55 66 09 99
www.nackabyggnadsvard.se
Skansen Byggnadsvård, Stockholm
Kunskapscentrum med kurser. Butiken har även bland annat färg, beslag och böcker.
08-442 81 00
www.byggnadsvard.skansen.se
Qvesarums byggnadsvård, Hörby
Återvunna och nyproducerade produkter. Bland annat grindar, verandafönster och dörrar.
0415-50680
www.qvesarum.se
Andra byggnadsvårdsorganisationer
Byggigen
Databas för återvunnet byggmaterial
www.byggigen.se
Riksantikvarieämbetet
Statlig myndighet med ansvar för frågor som rör kulturmiljö och kulturarv. Faktabas för byggnadsvårdare med användbar materialguide.
08-5191 8000
www.raa.se/materialguiden
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Ideell förening för alla som är intresserade av byggnadsvård. Aktiviteter och kurser. Ger ut tidskriften Byggnadskultur.
08-30 37 85
www.byggnadsvard.se
Länsmuseerna
Värdefull kunskap och information om äldre hus och lokal kulturhistoria, Se till exempel Stockholms länsmuseum
www.lansmuseum.a.se/byggnadsvard/index.html
För en lista över andra länsmuseer, se
https://www.kultur.nu/Museer/Museer/Lansmuseer/index.asp
Sveriges Praktiserande Byggnadsantikvarier
En ideell förening för byggnadsantikvarier. En sakkunnig antikvarie kan anlitas för en antikvarisk förundersökning som redovisar byggnaders kvalitéer och brister och identifierar dess kulturhistoriska värde.
www.spba.se
Alla bilder från Byggfabriken är tagna av Oscar Berven.
Vill du läsa fler artiklar som den här?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!
