Tänk på kulturlandskapet
Vilken typ av fasad man väljer är mycket en estetiskt fråga. Ett trähus ger till exempel ett helt annat intryck än ett hus i tegel. Dessutom är vissa fasadtyper vanligare än andra i somliga kulturlandskap, exempelvis de skånska korsvirkeshusen och timmerhusen i Dalarna. Därför bör man ta hänsyn till omgivningen och fasadbyte kräver nästan alltid bygglov, särskilt inom detaljplanen.
Men fasaden är inte bara en utseendefråga. De olika materialen ställer vitt skilda krav på underhåll. För att du lättare ska kunna välja fasadtyp får du här en snabbguide i några olika typer av fasadmaterial.
Idag är lockläkt, med samma dimension på botten- som täckbrädorna vanligast på nyare hus.
Träfasad
I Sverige finns en lång tradition av trähus. Trä är relativt billigt, hållbart, lättarbetat och ofta förhållandevis miljövänligt. Det är också ett levande material som förändras över tid. Vanligtvis använder man gran i ytterpanel men lärk och kärnfuru förekommer också. Moderna trähus har oftast stående så kallad lockpanel (timmermanspanel), där bottenbrädan har samma dimension som täckbrädorna, vilket underlättar monteringen. Andra exempel på stående panel är lockläktspanel och slätspontpanel. De flesta typer av stående panel är enkla att montera och de lodräta brädorna kan ge en illusion av extra höjd åt huset. På stående panel rinner regnvattnet av snabbt, men ändträet exponeras för fukt.
Liggande panel passar bra i områden där det ofta förkommer slagregn, som exempelvis längs den svenska västkusten. Den skyddar väl mot väder och vind, men vattnet rinner inte av lika lätt som på stående panel. På ett hus med liggande panel går det enkelt att byta ut och reparera enstaka brädor. Fjällpanel och stockpanel är ett par exempel på liggande panel.
Trä är mycket hållbart och kan hålla i flera hundra år om man ser över huset regelbundet. Underhållet består främst av målning och eventuellt rengöring för att få bort alger och svartmögel. En träfasad behöver målas om ungefär vart sjunde år, men det kan variera mycket beroende på hur huset exponeras för väder och vind. Sydsidan är generellt mest utsatt. Upptäcker man sprickor och rötskador i tid är det relativt enkelt och billigt att laga eller byta ut enstaka brädor.
Läs mer: Renoveringsresan – där vi följer Maria Roswall och hennes renovering
Läs mer: Så målade vi husfasaden
Putsfasad
En putsad, eller reveterad som det också kallas, fasad har en livslängd på cirka 50 år, sedan behöver huset troligen putsas om. Det är ett jobb för fackmannen, men att måla om ett putsat hus kan den händige mycket väl klara själv. Viktigt är dock att man använder rätt typ av färg. Även mindre lagningsarbeten som småsprickor (som kan uppstå p g a sättningar i huset) samt att lappa enstaka ställen där putsen lossat, kan husägaren klara själv. Riktigt små, hårstråtunna sprickor behöver inte lagas. Har inte huset några skador räcker det med rengöring vid behov
Tegelfasad
Tegel är extremt lättskött. Det behöver inte målas om och tegelblocken går i princip aldrig sönder. Det enda underhåll som kan krävas är att man med åren behöver fylla i murbruket mellan tegelblocken. Alger och mögel fäster inte så lätt på tegel, vill du fräscha upp ytan räcker ofta en skrubbning med borste och såpvatten. Vitt mexitegel är möjligt att måla, men vill du byta kulör på ett vanligt tegelhus måste det slammas om först. En enklare ansiktslyftning är att byta kulör på fogar samt eventuella trädetaljer.
Fibercement
Fibercement har ersatt de gamla eternitplattorna, vilka förbjöds sedan man upptäckt att det var ett hälsovådligt material. (Eternitplattorna i sig är inte farliga, det är endast vid tillverkning och när plattorna bryts sönder, som exempelvis vid rivning, som det skadliga asbestdammet frigörs.)
Fibercement består av cirka 10 mm tjocka paneler av träfiberarmerad cement. Det är väderbeständigt, brandsäkert, fukttåligt och i princip helt underhållsfritt. En livslängd på 15 år garanteras, men eftersom materialet är helt oorganiskt är det i princip outslitligt. Med åren kan färgen mattas, då går de bra att måla om själv. Fibercement fungerar även bra att ersätta gamla eternitplattor med, även om det förstås kan vara svårt att hitta exakt rätt färg. Panelerna finns i en mängd olika färger och strukturer, från slätt till träliknande.
Plåt
Plåtfasad är inte särskilt vanligt på småhus, men det förekommer. Det är ett tåligt material där alger och mögel har svårt att få fäste, men med tiden går det inte att undkomma rost. Då är det bara skrapning och ommålning som gäller.
Sten och betong
Gotland är känt för sina hus med stenfasad, troligen ett försök att efterlika de många stenkyrkorna på ön. Det är ett i princip outslitligt material, men dyrt, tungt och svårarbetat. Idag byggs inte många nya hus med stenfasad. Däremot dyker det upp en del spännande nyheter när det gäller småhus i betong. Betongen kan varken mögla, brinna eller ruttna, den spricker heller inte av yttre åverkan eller sättningar som ett putsat hus kan göra. Dessutom är betong energisnålt och helt underhållsfritt, möjligen behövs rengöring.
Läs mer: Snickar-Björns tips för att välja material till fasaden!
Plastfasad
Plastfasader ser man inte ofta i Sverige, däremot är det vanligt i områden med extremt väder, som USA:s och Kanadas kustområden. Hård PVC eller vinyl har en livslängd på upp emot 100 år och är helt underhållsfritt, endast rengöring behövs. Materialet är återvinningsbart och mögel och alger har svårt att få fäste. PVC/Vinyl finns i olika kulörer och har en struktur som påminner om trä.
Kan man byta fasadtyp?
Frågan kanske känns underlig för somliga, men det är inte så ovanligt som man kan tro. Ett i mångas ögon ganska ocharmigt eternithus kan med fördel kläs om till en röd liten trästuga med vita knutar. En del passar också på att byta fasad i samband med tilläggsisolering. Men är det fasadbytet man först och främst vill göra, bör man överväga om man samtidigt ska passa på att tilläggsisolera väggarna, och eventuellt byta fönster. En bättre chans till denna energibesparande åtgärd får du aldrig.
Ibland går det bra att låta en gammal fasad i gott skick sitta kvar. Men det gäller att veta hur man gör så att man inte bygger in fukt eller skapar andra problem. Be alltid en fackman om råd, även om du tänker göra jobbet själv.
OBS!
En fasadförändring kräver oftast bygglov. Kontrollera alltid med kommunens byggnadskontor innan arbetet påbörjas.
