Så väljer du rätt dörr

En dörr är inte bara en dörr, här får du veta hur den är uppbyggd för att klara olika krav och vad du bör fundera över innan du köper en ny.

Det räcker inte med att den dörr du tänker köpa är snygg att se på – den måste klara rätt tuffa tag. Du måste alltså ställa rätt höga krav på din ytterdörrskonstruktion för att den ska klara alla påfrestningar. På den ena sidan kan det vara konstant varmt, på den andra växlar klimatet hela tiden.

Hur ser det då ut mellan dörrens båda sidor? Numera har en enkeldörr dörrbladet uppbyggt av ett antal skikt, där varje skikt har sin funktion. Den har i regel hög formstabilitet, värmeisolerings och lufttäthet. Dörrbladet kan sägas vara uppbyggt av en isolerande stomme – ett ramverk – som på ömse sidor har ett skivmaterial av trämed inlimmad tunnplåt. Isoleringen består av styrencellplast eller porös träfiberskiva. Skivmaterialet är plywood eller träfiberskiva – oftast av typen MDF. Ytskiktet kan vara fanér eller fabriksmålat. Utvändigt kan det förstås förekomma att det sitter en massiv träpanel.

En trevlig dörridé är Snackedörren. Här kan man öppna övre halvan som ett fönster. Den är vanlig i vårt grannland Norge.

Tätt och stöldsäkert

Dörrbladet gör man ofta med fals för att få god lufttäthet. Här spelar också tätningslisten en viktig roll. Numera har ytterdörrarna i regel tätlister av syntetgummi (silikon eller EPDM), som är monterade på fabrik. Ibland finns det en sparkplåt på utsidan av dörrbladets nedre del, som skydd mot mekanisk åverkan, men också som fuktskydd.

Inbrottsskyddet ligger inte bara i dörrbladet, utan även i karmmaterialet och i beslagen. Här finns ju speciella krav från försäkringsbolagen. Så kallade inbrottssäkra dörrar innehåller stålplåt och har extra starka beslag.  

En traditionell ytterdörr brukar vara gjord av homogent trä. Dörrbladet är tillverkat som ett synligt ramverk med fyllningar (speglar) eller av spontad panel i enkla eller dubbla skikt – ett med stående och ett med liggande panel. För att få ett sådant dörrblad tillräckligt formstabilt måste valet av både material och utförande ha varit omsorgsfullt. Traditionellt använder man träslagen furu och ek.

Furuvirke bör t ex ha hög densitet, årsringstäthet, stående årsringar och bestå av övervägande kärnved. Det ger bästa hållbarhet och formstabilitet. Ek lär vara det allra mest hållbara träslaget och det används därför i krävande situationer, till exempel för hårt utsatta lägen. Man använder också ek till trösklar på grund av dess slitstyrka. Det är inte helt lätt att uppfylla dagens täthetskrav med den traditionella uppbyggnaden. Du kan därför kombinera en traditionell dörr med en inåtgående dörr, så att du får en dubbeldörr eller ett vindfång.

I Sverige är ytterdörrar och tamburdörrar som regel utåtgående. Det är bra för lufttätheten när vinden ligger på. Men det är egentligen inte lika välkomnande som en inåtgående. På kontinenten har man övervägande sådana.

Swedoor Soliden

”Skräddarsy” dörren

Dörrtillverkarna har ett stort sortiment som passar de flesta smaker och byggnadsstilar. Om du av någon anledning vill byta ut en gammal dörr kan det vara specialmått eller specialutseende som gör att du måste vända sig till en fabrik som skräddarsyr dörrar. Det behöver inte alltid kosta mer än en dörr som finns i lager. Visserligen har de mindre tillverkarna svårt att konkurrera med de stora, som serietillverkar.

De mindre har ofta sin speciella nisch – specialtillverkning för området i närheten. En av de större tillverkarna ger en extra tillbehörssats om man byter dörrblad. Om den dörr man har är äldre än 28 år finns en speciell minikarm av aluminium som underlättar utbytet. Din lokala bygghandlare kan ge ytterligare upplysningar.

Priset på en ytterdörr kan variera inom vida gränser – mellan 10 000 och 20 000 kronor. Ska du dessutom ha ett urtag för glas blir det givetvis en merkostnad, men det kan det vara värt. Det kan ändå löna sig att ringa runt och undersöka priserna på hemmaplan. Du som har tillgång till internet kan säkert hitta dörrar till mycket konkurrenskraftiga priser. Men det känns kanske tryggare att köpa av den lokala bygghandlaren, där du först kan få se och känna på dörren.

Fönsterdörrar kan vara skjutdörrar

Fönsterdörren liknar ett fönster i sin konstruktion. Man använder den oftast till balkonger, altaner och terrasser. En sådan konstruktion måste tåla en hel del, dels på grund av att dörren genom glasningen blir förhållandevis tung, dels för att den ofta är hårt utsatt för klimatväxlingar och inbrott.

Det finns idag stängningsbeslag som försvårar för tjuven. Fönsterdörrens ramkonstruktion av trä eller aluminium måste vara kraftig för att också på sikt kunna bära glaset, som ofta är 3-glas, och för att kunna vara formstabil. I det avseendet är en skjutdörr att föredra. Gamla fönsterdörrar av trä är ofta nerhängda på grund av dålig konstruktion och bristfällig hörnsammanfogning.

Innerdörrar

När det gäller innerdörrar är de förstås inte utsatta för väder och vind, men ändå är det skillnad på kvalitet och funktion. Innerdörrar är vanligen överfalsade för att få extra god tätning. Om bostaden vetter mot garage och pannrum ställs det brandkrav. Där måste du ha en brandklassad dörr i lägst brandklass B15, och en sådan dörr av trä är i regel massiv.

Konstruktionen i ett innerdörrblad utan brand- och ljudkrav är relativt enkel. Den är nu som regel uppbyggd av en tunn träram med ett distansmaterial (typ Dufailite) och med ett tunt träbaserat skivmaterial på ömse sidor om ramen. Dörrbladet blir förhållandevis lätt, vilket ställer låga krav på upphängningen.

Det finns en speciell typ av gångjärn för lätta innerdörrar – s k snap-in. Sådana dörrar kan lätt bytas ut. En gammal dörr som inte har snap-in-gångjärn kan också enkelt bytas med hjälp av ett s k mellangångjärn. Fabrikslackerade innerdörrar går att specialbeställa i en stor mängd nyanser enligt NCS-skalan. Tillverkarna har ett rikt sortiment av typer och utföranden. Gå till närmaste bygghandlare så får du veta mer.

Traditionellt är en innerdörr en spegeldörr, det vill säga en synlig träram med fyllningar. Även här ställer man höga krav på trävirket för att dörren ska vara formstabil under lång tid. Arbetsutförandet med hörnsammanfogningar spelar förstås en viktig roll – sprickor i dörrspeglarna är inte ovanliga. De beror på spänningar i träet på grund av temperaturväxlingar. Denna sprickbildning motverkas genom att man väljer trävirke noga – det bör ha hög årsringstäthet och stående årsringar – och en konstruktion som möjliggör rörelser i dörrspeglarna

Badrumsdörr som tål vatten

Om du köper en badrumsdörr måste du tänka på att vatten inte kan skada den. Det finns speciella branschregler som behandlar vattentäta skikt i våtrum. Tröskeln måste vara gjord så att vatten inte kan rinna ut genom dörren, och själva dörrbladet kan behöva vara utformat så att stänkvatten inte kan läcka ut genom den.

Bra ventilation kräver överluft

Rumsluften ventileras genom tilluft och frånluft. Frånluftsdon sitter som regel i kök och hygienrum. För att ventilationen ska fungera krävs så kallad överluft mellan rummen. Denna kan du åstadkomma genom ventilationsspalter i dörrarna, och en sådan spalt finns ofta i nya innerdörrar. Överluft är särskilt viktig i badrum, toalettrum och tvättstugor, där ventilationen måste fungera även med stängd dörr.

Tänk på:

Vid såväl ny- som ombyggnad ställer samhället krav på dörrarna. I en del fall krävs brand- eller ljudklassade dörrar, och för att tillgängligheten ska vara tillräcklig krävs att de har tillräcklig bredd. Utformningen av trösklar har blivit bättre för att göra dem bättre.

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!
Pinterest Instagram Print

Mest lästa artiklar