Små lustfyllda hus att älska

Kärt barn har många namn. Fåfänga, eremitage, och rundtempel är några av benämningarna på lusthuset under dess 400-åriga historia.

Lusthus är enligt ordboken ”små hus i trädgård eller park för mer tillfällig vistelse”. Dessa små hus är till för att såväl beundras och pryda sin omgivning, som att koppla av i – antingen det sker i enskild stillhet eller i gemytlig samvaro med likasinnade.


Lusthus från Bellmansgatan 30 på Söder i Stockholm. Lusthuset är byggt på 1700-talet och finns i dag att beskåda på Skansen.

Det faktum att lusthus är skönt befriade från krassa nyttoaspekter är i detta sammanhang en tillgång, som väl behövs i vår stressade tid. Kanske är det därför som lusthusen tycks vara på väg tillbaka. På senare år har intresset ökat markant för dem. Som goda förebilder finns många äldre lusthus att inspireras av, för den som funderar på att själv bygga ett sådant på sin tomt. I de flesta av våra städer finns välbevarade gamla lusthus, både i allmänna parker och i äldre villaträdgårdar.

Hans Mårtensson, inredningsarkitekt och fotograferande författare av fackböcker om hus och trädgård, hör till dem som låtit sig hänföras av charmen hos lusthusen av modell äldre. Han har under olika årstider rest runt i södra och mellersta Sverige och dokumenterat ett brett urval av lusthus, från Östersund till Landskrona. Resultatet blev en praktfull bok, som visar och berättar om typiska lusthus från olika epoker och miljöer och speglar författarens glädje över att upptäcka och förmedla detta till omvärlden genom kameraögat.

Ett grönt samband

En upptäckt som Hans Mårtensson har gjort under sin lust(hus)fyllda resa är att förvånansvärt många av de gamla paviljongerna fortfarande är i gott skick, trots sin ålder.

– Vi har träffat många privatpersoner som har förmånen att förvalta ett gammalt lusthus. De är stolta över att äga ett sådant litet hus. Inte sällan är de entusiastiska trädgårdsodlare. Där finns ett grönt samband, säger han.

Flerhundraårig historia

Hans Mårtenson kan också berätta om lusthusens historia. Från början var de en detalj i en större planerad trädgårdsanläggning, tillhörande adelsgodsens parkanläggningar på 1600-1700-talen.
Ofta var de stängda för vanligt folk.

När sågverksindustrierna blomstrade i slutet av 1800-talet kunde man köpa maskintillverkade monteringsfärdiga lusthus, som byggsatser i fornnordisk eller nationalromantiskt stil. ”Fåfängor” kallades de som låg högt och var väl synliga.

Så småningom kom koloniträdgårdsrörelsen igång och då blev små lusthus var mans egendom. Kolonistugorna kallades till en början nämligen för lusthus och pyntades som små ”grosshandlarevillor”, med lövsågad snickarglädje, verandor och flaggstång.

Personligen finner Hans Mårtenson den största och mest gemytliga charmen i de lusthus som finns i folkliga förtätade trädgårdsmiljöer. Som exempel nämner han de blommande sekelskiftesträdgårdarna i Gamla Linköping, i Duvbo villaförort i Sundbyberg och i vissa tidiga koloniträdgårdsområden.

Självbygge eller monteringsfärdigt?

Grundtipset för snickarhändiga personer, som vill förverkliga drömmen om det egna lusthuset, är att besöka någon av landets byggnadssvårdscenter eller byggbutiker som säljer begagnat. Där kan man hitta gamla fönster och pardörrar, som kan vara början till ett lusthusbygge. Standardformen på dessa små hus är ganska given, åttakantiga med toppiga tak med knopp och spröjsade fönster. Men även inom den ramen finns plats för många personliga avvikelser och accenter. Den som inte vill bygga själv eller låta bygga är hänvisad till de monteringsfärdiga lusthus som finns på marknaden, idag såväl som på 1800-talet. Dagens lusthus finns dock i ett betydligt mer slätstruket formspråk än då.


Nybyggt ”förlustelsehus” på Öland.

För stilla stunder, fest och förvaring

Vad används då lusthusen till? Hans Mårtensson konstaterar att i Sverige är dess funktion jämförbar med glasverandan. Lusthuset ger trädgårdsälskande människor tillfälle ”att sitta mitt i grönskan i ett lustrum av glas.”

En viktig användning har också det lilla huset som festlokal. Från invigningsfesten till återkommande kräftskivor, surströmmingsfester eller sköna stunder med kaffe och äppelkaka. Under vinterhalvåret blir det lilla huset dock mest ett förvaringsrum i den praktiska nyttans tecken – för utemöbler, trädgårdsredskap och cyklar.

Inspirationskälla i Trosa

Drömmer du om ett eget lusthus, byggt och dekorerat i gammal stil och med gamla byggmaterial? Då kan du låta dig inspireras av ett demonstrationslusthus, som under våren står klart i Trosa – närmare bestämt i Åda park, som ligger längs Trosaån. ”Åda lusthus” är en salig blandning av olika stilar, avsett att ge idéer i många smakriktningar. Det är byggt av Erik Hedenstedt, eldsjäl som tillsammans med en partner och några anställda driver ett byggföretag specialiserat på återanvändning av fint patinerat taktegel och nu också lusthusbyggen.


Ett annorlunda lusthus i fornnordisk stil. Huset är en rest från Stockholmsutställningen 1897 och är beläget vid Biologiska museet i Stockholm.

Här finns lust(hus)läsning:

För den som själv vill bygga sitt lusthus rekommenderas Träinformations byggbeskrivning med titeln ”LUSTHUS” i den i fickvänliga skriftserie, som finns hos de flesta bygghandlare och på Svensk Byggtjänst i Stockholm. Samma byggbeskrivning finns även i Hans Mårtenssons bok ”Små hus att bygga själv”, utgiven på Byggtjänst/ICA Bokförlag.

Hans Mårtenssons bok ”Länge leve lusthusen” finns bland annat i Byggbokhandeln i Stockholm (Svensk Byggtjänst, tel. 08-457 10 00, och kan beställas direkt från förlaget Avantus, tel. 0480-307 13.
En annan lusthusbok heter ”I nöd och lust”. Även den kan köpas i Byggbokhandeln och dessutom beställas från förlaget Tjustgalleriet, tel.0490-321 95. Denna bok har ett något lägre pris, men är inte lika användbar.

Foto: Hans Mårtensson

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!
Pinterest Instagram Print

Mest lästa artiklar