Tjugo år med Friggeboden

1979 var myndigheterna skeptiska till tanken på att vi vanliga husägare skulle kunna hantera friheter från förbud, regler och lagstiftning.

1979 var man på myndighetshåll fortfarande skeptisk till tanken på att vi vanliga villaboende skulle kunna hantera friheter från förbud, regler och lagstiftning. Det var faktiskt mycket nära att förslaget om att vi skulle få bygga små hus och bodar utan bygglov inte gick igenom.

Ändå var det ganska lätt att hålla reda på de ”snåriga” regler för bodbyggena som föreslogs: Högst 10 m2, takhöjd högst tre meter och inte någon placering närmare grannen än 4,5 meter, om inte denne gav sin tillåtelse. Dessutom fick de inte skymma sikten och vara högst två per tomt – men fortfarande tillsammans inte större än maxmåttet för en.
Men skulle verkligen folk klara av att hålla sig innanför gränserna? Skulle det inte bli fult om alla fick bygga som de ville?

Man oroade sig för granntvister, för att det bara skulle bli plåt och plywood i bodarna och för att stadsingenjörskontor och byggnadsnämnder skulle gå miste om det man brukade få in på nybyggnadskartor och bygglovshandlingar.

Varför kallas den så?

Det var under den period som Birgit Friggebo (fp) var bostadsminister den populära boden kom till, men det var hennes företrädare, Elvy Olsson (c), som 1978 ville förenkla bygglovsprövningen och ta bort krånglet med bygglov för allt från förvaringsutrymmen till hundkojor. Regeringen tillsatte en utredning, och till slut fick vi lov att inte bara bygga friggebodar utan också att inom rimliga gränser byta kulör på huset, sätta upp ett skärmtak om högst 12 m2 och bygga en max. 180 cm hög mur eller ett plank nära huset utan att myndigheterna i normalfallet lade sig i (begränsningar och förbehåll finns ändå kvar för speciella situationer). Det var inte heller Birgit som kom på namnet, upphovsmannen eller -kvinnan är okänd.

Fler friheter

Efter ”Friggebodlagen” vågade man sig 1987 på den nya plan- och bygglagen, där det också blev tillåtet att bygga större garage och bodar utan bygglov, så länge de höll sig utanför samlad bebyggelse och inte dominerade över boningshuset. Inom varje kommun har man också frihet att besluta om man inom stadsplanerat område får bygga större än de annars tillåtna tio kvadratmetrarna.

På den nyligen avslutade bostadsmässan H99 premiärvisades ett fiffigt sätt att ”lura” byggnadsnämnden. Arkitekt SAR Sören Stenqvist har konstruerat en reglementsenlig friggebod, som i likhet med Kalle Ankas husvagn i Disneyparaden på julafton går att vika ut, så att den blir mer än dubbelt så stor! Hopfälld inrymmer den hall, toalett, pentry, garderob och två sängar. I utvikt skick tillkommer både ”matrum”, ”vardagsrum” och en utfällbar matplats i det fria, så att den blir en rymlig gäststuga e d. Har du hopfällbara möbler i boden från början får de plats nu. Huset är byggt av plywood, ställs på plintar och är 3 m högt. På taket finns krokar, så att det kan lyftas upp på en lastbil med kran. På så sätt kan det transporteras, t o m från villatomten till sommarstället.

Okänt antal

Friggeboden fick sitt högsta tillåtna ytmått för att man inte skulle göra garage av den. Den blev istället förråd, gäst- , lek- eller valstuga, verkstad, växthus, vedbod, hemlighus eller en kombination av ett par av de här funktionerna.

Numera finns statistik över det mesta. Men hur många friggebodar vi idag har i Sverige – det är det ingen som vet!


Den här trevliga modellen har vi hittat på västkusten.


Den utvikningsbara boden är lösningen för den som behöver större utrymme – utan bygglov.

 


En stadig friggebod av sten
, inredd som gäststuga.


”Spillersboden” är tänkt att vara ett litet fritidshus. Arkitekt: Anna von Schewen. Modellfoto: Georg van der Weyden.


Alla små hus på högst 10 m2 har rätt att kallas friggebodar, så även den här högt belägna varianten.

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!
Pinterest Instagram Print

Mest lästa artiklar