Så fixar du skador på terrassen

De allra flesta träterrasser är byggda av tryckimpregnerat virke och ska därför — i alla fall teorin — kunna hålla femtio år eller mer. Men det finns faktiskt situationer och förhållanden som gör att röta börjar spridas mycket tidigare och därmed gör reparationer nödvändiga. Har det till exempel mellan och under brädorna samlats barr och löv, som börjat förmultna, kommer detta hög grad att påskynda ett rostangrepp.

Samma problem uppstår om en del av terrassen mestadels ligger skugga, så att den aldrig får möjlighet att torka upp ordentligt. Här kan då virket angripas av alger, något som inte i sig självt förstör träet, men som gör ytan hal och fuktig, så att röta lättare kan få fäste. Andra förhållanden som avgör livslängden är kvaliteten på materialet, vilken impregneringsklass det har och hur det ligger/används i förhållande till vatten och jord. Som regel kommer äldre material av första sortering I klass A att hålla bättre (kanske dubbelt så länge) än andra sortering I klass B (eller motsvarande de material som blir lagervara i framtiden).

Här var det nedersta trappsteget så angripet av röta efter tjugofem år på marken att det var nödvändigt att ersätta det med ett nytt – samtidigt som den yttersta terrassbrädan hade blivit sliten och ful. Nya delar kapas till av tryckimpregnerat 34×145 mm tralläkt. Lägg märke till att brädan sågas vinkel med berget så att övergången blir så snygg som möjligt.

Det är också så att vissa brädor lättare angrips av röta än andra. Därför är det inte heller nödvändigt att byta ut allt — bara den eller de brädor som är dåliga. Orsaken till att vissa brädor angrips snabbare än andra kan vara att träet är mer snabbväxt, d.v.s. har bredare årsringar som underlättar ett rötangrepp, eller att en skarv eller sammanfogning är gjord på ett sådant sätt att vatten leds in till det mer känsliga ändträet.

Detta gäller allt träverk, oavsett om det rör sig om terrassgolv, bjälkar eller staket. Därmed är det en viktig sak du kan göra för att undvika eller hejda ett rötangrepp: se till att få bort ansamlingar av barr och skräp. Använd gärna en högtryckstvätt, men var försiktig så att det inte uppstår ränder.

Trä befinner sig ständigt i rörelse och förr eller senare kommer spikarna att ‘pumpas” upp av växlingen mellan fukt och torka.

Det tjänar inget till att slå ner spikarna igen eftersom hålen har blivit för stora. Byt hellre till skruvar. Det finns särskilda trallskruvar i bl.a. längderna 45, 55 och 75 mm.

Ska du bara byta ut ett fåtal skruvar går det bra att använda handskruvmejsel. Rör det sig om ett större antal, rekommenderas en batteridriven skruvdragare.

Reparationstips

— Ta hellre bort för mycket än för lite, d.v.s. du måste se till att komma ordentligt in i friskt virke. Oftast är det klokast att byta hela panelen istället för att lappa och laga, om inte annat för att du minskar antalet skarvar.

— Håll rent, sa att inte skräp, halvmultna barr och liknande blir liggande.

— Låt anliggningsytor torka ordentligt innan du bygger in dem igen, och behandla ytor och andra med impregneringsmedel. Det är bara att pensla på om och om igen — ändträ suger i sig en hel del, och får du inte in tillräckligt med impregneringsvätska, blir det plats för vatten istället.

— Om möjligt bör gammalt och nytt virke ha ungefär samma fuktkvot. Material av samma dimensioner, men med olika fuktkvot, har en aning olika mått på grund av att virket krymper och utvidgar sig med fuktförändringar.

— En hög fuktkvot innebär också att en gerad skarv kommer att glipa när träet torkar och krymper. Undvik därför geringar om det går.

— Bearbeta inte tryckimpregnerat virke mer än nödvändigt. Du tar bara bort impregneringen.

— Om det inte spelar någon roll vilket som är framsida resp. baksida, bör du lägga brädorna med märgsidan utåt. Brädornas kupning kommer då att göra så att vattnet lättare rinner av.

— Använd hellre skruv än spik — men borra hål i vilket fall som helst när du är ute i kanten av brädan. På så vis undviker du sprickor.

— När du väl har rivit bort och avlägsnat skadat virke, kommer du lättare åt andra partier. Begagna dig av tillfället och undersök andra ställen som verkar misstänkta. Stick med kniven och ta bort material om bladet går in mer än två, tre millimeter. (Men tänk på att kniven lättare går in i fuktigt virke än i torrt.)

— Om fundamenten rör sig eller om du har problem med tjälskjutning, kan lösningen vara att dränera. Gräv efter dräneringsdike. så djupt som möjligt, och se till att det mynnar mot en lägre liggande punkt.

— En god regel är också att marken ska slutta bort från väggen, så att vattnet inte samlar sig. Detta kan du ordna till med fuktskyddsmatta (plastfolie etc.) på eller något under markytan. Du måste också leda bort vattnet från stuprören.

Har du problem med sjunkande fundament/plintar. kan det —
förutom tjälproblem — hända att bärytan är för liten. Öka
bärigheten genom att exempelvis gjuta en betongplatta under,
men jämna av ytan med kross först.

Räcket ska kunna motstå plötsliga belastningar och måste vara stabilt. Här har hela räcket bytts ut, med 45 x 95 mm reglar till stolpar som bultats fast på samma ställen och i samma hål som de gamla, och med 22 x 170 mm brädor. Här kan virket vara obehagligt, bara stolparna och överliggaren är impregnerade.