1. Får jag som privatperson bygga om mitt eget badrum?
Det finns inga lagliga hinder för att själv bygga eller bygga om våra badrum, däremot måste arbetet utföras fackmässigt och tekniskt följa gällande branschregler. Vvs- och elarbeten måste dock alltid utföras av behörig person. Försäkringsbolagen betalar sällan eller aldrig ut ersättning för vattenskada om inte ovan nämnda kriterier har uppfyllts.
2. Behöver jag vara händig för att bygga om badrummet?
Ja! Många olika moment ska utföras med stor precision. Du behöver även vara bra på att läsa in nya fakta, då regelver- ket kring våtrum/badrum är massivt. All teoretisk kunskap hittar du på nätet. Regler från branschorganisationer som du måste läsa på om hittar du hos Säker Vatten, BKR, GVK, MVK. De har ihop med flera försäkrings- och byggbolag (2014) tagit fram guiden Bygg badrummet rätt om hur du konstruerar ett badrum i småhus byggt med trästomme.
3. Vad har ett badrum för livslängd?
15–20 år (enligt en studie gjord av Anticimex mellan 2008 och 2010).
4. Kan jag ha stora 60×60- plattor på golvet?
Du skapar förutsättningar för stora klinkerplattor när du gör golvfallet i badrummet. Normalt gör man detta med avjämnings- massa, s k flytspackel. Enklast är att skapa ett plant fall ner mot en golvbrunn i form av en ränna utmed väggen. Du kan även skapa ett fall med två lutande plan ner mot en traditionell rund golvbrunn. Däremot måste man alltid snitta plattan närmast brunnen för att uppnå önskad lutning.
5. Vilket tätskikt ska man välja?
Badrum delas in i våtzon 1 och 2, där våtzon 1 är området som kan utsättas för vattenspolning, dvs hela golvet och väggarna närmast dusch eller badkar (specifikationer finns, läs på noga), och våtzon 2 är övrig yta. Regelverket säger att ett helt vattentätt dukbaserat tätsystem är ett krav i våtzon 1 på alla skivkonstruktioner/trähus. I badrum med tunga konstruktioner, dvs de som är gjutna eller murade, är ett rollbart tätskikt godkänt i hela badrummet. Skillnader i krav på tätskikt beror främst på två saker: Tunga konstruktioner har minimala rörelser i materialen, medan de byggda med skivor/ trä har relativt stora rörelser pga fukt och årstid. Ett betonggolv har heller ingen, eller minimal, nedböjning vid belastning medan ett golv/bjälklag av trä kan böja sig, och det gör att kraven är högre på deras tätskiktssystem.
Tänk på!
Det gäller att tänka till när det gäller vilken höjd man reglar upp badrumsgolvet på. Dels ska det vara en lutning på minst 20 mm fram till golvbrunnen – samtidigt får inte tröskeln vara högre än just 20 mm (för tillgänglighetens skull).
Guiden bygg badrummet rätt
Byggs badrummen bättre i dag än för 10 år sedan?
Absolut! Tillverkarnas tätskikt har blivit allt bättre och vvs-montörer höjer sina kunskapsnivåer, vilket ger bättre och tätare badrum. En bidragande orsak är guiden Bygg badrummet rätt som är mycket tydlig. Du får svar på frågor om alltifrån bjälklag och virkesdimensioner till behovet av kortlingar (kortare reglar) och deras placering för att stärka upp regelverket.
Vill du läsa fler artiklar som den här?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!
