Bygga gärdesgård – så funkar det!

Vill du ha ett staket med lång livslängd som du slipper måla om och som åldras vackert? Med praktiskt taget ingen miljöpåverkan utan som snarare gynnar den biologiska mångfalden? Och vill du dessutom göra en kulturhistorisk gärning – gärdesgården är en byggteknik med anor från stenåldern.

Hur gör man då en gärdesgård? De enda redskap du behöver är yxa, kil, spett och ett par kraftiga arbetshandskar.

Mät upp den sträcka du tänkt bygga. Du behöver störar och slanor -gärdslen – samt vidjor att binda dem med.

Har du inte tillgång till skog eller kontakter med skogsägare kanske ditt byggvaruhus kan beställa hem material från en såg. På nätet finns också företag som säljer Gör det själv-paket inklusive byggbeskrivningar.

Det finns många lokala variationer både vad gäller material och byggteknik.

God kvalitet är framför allt viktigt vad gäller störarna. Idag används vanligtvis senvuxen gran. Helst ska det vara riktigt tätt mellan årsringarna. Undvik att ta virket när granen savar. Passa på under vinter eller vårvinter. Eftersom störarna ska sitta minst två decimeter ner i marken bränns de över öppen eld i markänden för att undvika röta. Därefter kan änden även doppas i trätjära, som absorberas av det varma träet.

Störarna barkas sedan med flera barkränder. Markänden barkas helt.

– Om du barkar av lite faller barken av snabbare. Får barken sitta kvar kommer träet att ruttna snabbare på grund av fukten under barken, berättar Ingemar Zachrisson som anordnar kurser i gärdesgårdsbyggandets konst på sin gård utanför Alingsås.

Därefter spetsas störarnas nederände och vässas på ena sidan, den andra lämnas obearbetad. Då sitter stören stadigare i marken.

– Störar som ska stå i lerjord spetsas men vässas inte.

Till slanorna används rundvirke av gran. Kvista av, barken kan däremot sitta kvar. Tjockare slanor klyvs på längden med hjälp av yxa och kil.

Använd färska granvidjor att knyta med

För att knyta samman slanorna med störarna används färska granvidjor. Dessa tas av unga granar, då är de sega och hållbara. Kvista vidjorna utan att skada barken. Spara de yttersta kvistarna med granbarr, de låser vidjan då du knyter den.

Beräkning av materialåtgång samt instruktioner hittar du i artikeln ”Så bygger du en gärdesgård – steg för steg”.

Vem kan hjälpa till?

Du kan göra jobbet själv om du vill. Men läs på i förväg. Och gå gärna en kurs. Sådana ordnas ibland av lokala hembygds- eller Naturskyddsföreningar. Även andra föreningar, som Kulturlandskaparna i Stockholm, håller kurser. Kanske har Studiefrämjandet på din ort en studiecirkel på gång?

Vill du hellre leja ut arbetet kan du söka på nätet, i tidningar och så vidare efter företag som bygger gärdesgårdar.

Vad kostar det?

Beställer du ett gör-det-själv-paket på nätet kan detta kosta runt 300 kronor per meter plus frakt. Då ingår vanligen stör och slanor av bra kvalitet, granvidjor och monteringsanvisning.

Anlitar du företag som gör arbetet kan detta kosta från drygt 400 kronor – 500 kronor metern inklusive material.

Fallgropar/faror?

– Enda sättet att lära sig är att pröva, säger Ingemar Zachrisson.

Skulle gärdsgården inte bli tillräckligt stadig, åtgärda med stöttor och eventuell förstärkning av stenar intill störparen.

– Undvik helst att använda gamla störar, råder han. Dessa har de förlorat sin elasticitet. De bör kunna formas när du knyter samman störparen och slanorna.

Läs mer!
Så bygger du en gärdesgård – steg för steg

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!
Pinterest Instagram Print

Mest lästa artiklar