Husets nödvändiga paraply

Ingen åtgärd i huset lönar sig så mycket som att se till att taken är välskötta och i god kondition.


Vad det än kostar, både i pengar och arbete, kommer det att bli en lönande affär. Motpriset är ju faktiskt att det på sikt inte kommer att finnas något hus kvar överhuvudtaget.

Den som har ett dåligt tak kan redan nu sluta städa, om man inte tänker göra något åt det – snart ruttnar ju ändå hela huset ned och blir värdelöst. Det låter drastiskt, men är dessvärre sant.

Mitt tips är därför att du vänder sommarens värsta regndag till något kreativt och passar på att kontrollera ditt hus vattenavledningsförmåga. Gå upp på vinden och titta på yttertakets insida. Finns det något ställe där vattnet kommer igenom – kolla särskilt i området nära skorstenen och takluckan som brukar vara svaga punkter, om inte takplåten kring dessa sluter tätt.

Friskt tak är ljust och luktar gott

Därefter ska du inspektera insidan av taket i övrigt. Finns det mörka eller fläckiga partier som visar att det läckt tidigare? Ett friskt tak är ljust och luktar gott – ett sjukt tak är mörkt och unket. Läcker det fortfarande – eller kan det vara så att den tidigare fukten tillkommit under alldeles exceptionella väderförhållanden?

Kanske har januaristormen blåst in yrsnö som sedan smält och orsakat missfärgningen? Undersök taket med kritiska ögon och analysera och åtgärda det du ser! Och när det ändå regnar så förskräckligt den här dagen – gå ut i regnet och titta på hängrännor och stuprör. Inte är det väl stopp någonstans så att det svämmar över eller skvätter på huset?

Tag kikaren till hjälp

Det är viktigt att allt på taket ligger som det ska. Kontrollera noga både inifrån och från utsidan. Ibland kan det vara svårt att se om allt takmaterial ligger ordentligt – gå då ut i trädgården så att taket syns ordentligt, tag fram din gamla kikare och finstudera ditt tak med kritiska ögon!

För några år sedan var jag i Estland och undersökte en stor herrgård – eller var det ett litet slott? – som var till salu för en billig penning och som jag hade några tankar kring. Problemet var att yttertaket hade stulits för ett antal år sedan, så det hade regnat fritt in i byggnaden. Och vad fanns kvar nu?

Egentligen bara ytterväggarna eftersom regnet hade rötat bort mellanvåningarna som hade störtat ned i källaren. Så hur billig den här herrgården än hade blivit, så var den totalt ointressant för alla tilltänkta köpare eftersom den bara skulle utgöra ett framtida megahål i varje köpares plånbok.

Säkerheten är viktig när man ger sig upp på taket. En stege med nackkrok behövs, likaså säkerhetslina och skor med gummisulor. Allt fuktigt virke under yttertaket som rivs måste bytas ut. Likaså måste skadad takpapp ersättas. Små hål i pappen kan lagas med tätningsmassa.

Ny takpapp bör vid skarvar överlappa cirka 10 cm. Vid flack taklutning (18 grader och mindre) bör pappen skarvklistras. Ströläktavstånden bör vara 60 cm och avstånden mellan bärläkten provas ut med en tegelpanna (cirka 38 cm). Takpannorna har en nacke på överkantens undersida som ska hänga på bärläkten. Det finns också ett spikhål i pannan för fastspikning i bärläkten.

Läggningen börjas i nedre högra hörnet. Hela raden längs takfoten läggs först. Viss justering av pannorna i sidled kan göras. Passar det ändå inte in på takbredden kapar man sista pannan. Därefter läggs andra pannraden längst till höger upp mot nock.

Här ses hela takkonstruktionens uppbyggnad i genomskärning. Nockbrädan får anpassas i höjd så att nockpannraden vilar mot den och samtidigt når ner till översta takpannorna. Hela konstruktionen är gjord så att om regnbyar trycker på och vatten tränger in under takpannorna, rinner det på takpappen ner till hängrännorna.

Naturtak från förr håller än

Genom tiderna har det funnits en rad skilda takmaterial – alla ditlagda för att skydda byggnaderna från förfall. Man har använt sig av vad man har haft tillgång till. Det har funnits skiffertak, trätak, spåntak, metalltak och papperstak.

I Sydsverige har det varit vanligt med ag, vass eller råghalm – enkla material som ändock har fungerat väldigt bra, bara det var en tillräckligt hög takvinkel så att regnvattnet snabbt rann av huset och inte fick tid att leta sig igenom hela takmaterialet. Dessa takmaterial kallar vi nu för stråtak.

Längre norrut i Sverige har det varit vanlig med torvtak – dvs. grästorvtak. Takvinkeln på ett sådant här tak är direkta motsatsen mot ståtakets – här gäller det att ha en ganska flack takvinkel så att inte grästorven kanar av! Den som lärt sig det här kan se på gamla hus – oavsett vad de har för takmaterial idag – vad de egentligen varit byggda för.

Tegeltak vanligast idag

Men sedan tvåhundra år är tegeltaket det klassiska takmaterialet. Det var en stor revolution när det kom – ett rött och icke organiskt material som man var tvungen att köpa för pengar.

De gamla takmaterialen kunde man ju hämta själv gratis ute i naturen. Samtidigt med takteglen lanserades den röda slamfärgen från bl.a. Falu koppargruva. Nu skedde den kanske största utseendemässiga förändringen någonsin av de svenska traditionella husen – från gråa omålade hus med gröna torvtak eller gula stråtak – till rödmålade hus – med röda tegeltak. Tänk om detta hade skett idag. Vad hade kulturförespråkarna sagt – ska vi gissa på ordet ”vulgo”?

Tegeltak är utan tvekan bra tak. Det läggs på två lager av bärare på det underliggande trätaket, först ett lodrätt lager av läkter – dvs. ganska smala trälister – som kallas ströläkt. Ovanpå detta – fast vågrätt – läggs ett nytt lager av bärläkt – det lager som bär själva tegelpannan.

Med den här konstruktionen håller man en distans mellan tegellagret och brädtaket bara för att eventuellt inläckande vatten skall kunna dunsta bort och inte röta genom trätaket. Dessutom har man ett skyddande lager tjärad ytpapp på taket för att ta hand om mindre läckage.

Ströläkten kan läggas på ganska fritt på taket – men bärläkten har exakta mått mellan sig för att passa tegelpannornas storlek. För att få rätt mått här brukar man tillverka en s.k. katt – en träpinne som mäter ut det rätta måttet mellan de skilda lagren av bärläkter.

Tag hjälp med tegelläggningen

Tegeltak är tunga tak. Att byta ett sådant tak är ingenting man ger sig på ensam – om det nu inte är ett litet tak man har på ett uthus eller så. De gamla takpannorna ska ned – helst i en ränna så att de inte slås i sönder – strö- och bärläkt ska ersättas med nytt virke – och antagligen också ett nytt ytpappslager som skyddar trätaket.

Därför är det många gånger värt att anlita en firma för jobbet under den regnfria sommaren – om sådana finnes. Alternativet är att man har starka kompisar som orkar bära upp det tunga teglet på en stege till toppen av den byggnadsställning man just rest till taket.

Traditionella lertegeltak

Det finns två typer av tegel på den svenska marknaden idag. Den klassiska är det traditionella röda lertegeltaket. Förut fanns det massvis av tillverkare som försörjde lokala marknader men nu har tillverkningen koncentrerats till en enda tillverkare i Uppland där det finns utmärkt lera för ändamålet och lång erfarenhet av tillverkningsprocesserna.

Lertegel är ett mycket vackert och hållbart material som passar till de flesta byggnader. Det finns i många varianter men enkupigt tegel – för de lite äldre husen – och tvåkupigt för de lite nyare husen är vanligast. Det finns kommuner som i sina anvisningar för bevarande av kulturhistoriskt intressanta områden starkt rekommenderar att det just är lertegeltak som är det traditionella och därmed kulturhistoriskt riktiga.

Begagnat kan löna sig

Eftersom lertegel använts i flera hundra år vet man också att detta material har en god åldringsbeständighet. Den som inte har råd att betala de ca 100-120 kronor per kvadratmeter som ett nytt lertegeltak brukar kosta kanske kan köpa ett begagnat tak.

Det brukar finnas erbjudanden i varje dagstidnings söndagsbod om lertegelpannor för några kronor styck – om man nu vill göra sig detta extrabesvär med att hämta tegelpannorna och kanske tvätta dem rena från gammal smuts med en skurborste och vatten. Begagnade tegelpannor kan också köpas på Internet.

Betong i olika färger

Tegel tillverkas också sedan ett antal år i betong – som kan färgas in i diverse kulörer – men som inte får samma liv i ytan som lerteglet. Rent tekniskt fungerar betongtegeltaken nu bra – äldre sådana här tak hade problem med att betongen vittrade och gav ifrån sig en massa sand som rann ned i hängrännorna. Många har också haft problem med mossa som gärna har satt sig på betongtegeltak.

Ett hemmatips som Vi i villa har skrivit om i sina frågespalter är att fästa en koppartråd över nocken på dessa tak. Den lilla avsöndring av kopparjoner som har skett när det regnat på koppartråden har uppgetts räcka för att hålla mossproblemet borta. (Mer info om detta kan du hämta på viivilla.se)

Klarar takstolarna tyngden?

Betongteglen är tyngre än lerteglen., vilket innebär att takstolarna i huset måste vara dimensionerade för dessa laster. Tyngden kan också vändas till något positivt – betongteglet bör ju kunna ligga mer still om taken är utsatta för starka vindar t.ex. i extrema kustlägen. Priset för ett betongtak är ungefär hälften av lerteglens, dvs. ca 55 kr per kvadratmeter. Även betongtegeltak brukar finnas att köpa begagnade.

De som producerar tegeltak har informativa hemsidor på Internet – där man bl.a. kan ladda ner beräkningsprogram för att räkna ut hur många taktegelpannor som går åt till det egna taket, prisuppgifter om teglet, beräkningsmodeller för vilken takvinkel man har mm. Gör en sökning på Internet på några takrelaterade ord t.ex. takmaterial, tegeltak, takavvattning för att hitta dessa hemsidor.

Plåt och papp för platta tak

Ibland kan det finnas skäl att inte använda sig av tegeltak utan man vill hellre välja ett plåttak eller papptak – som prismässigt ligger ungefär som ett lertegeltak innan det kommer på plats.

Det kan vara så att man har en klen takstolskonstruktion – då kan dessa takmaterial vara bättre eftersom de nästan inte väger något alls – jämfört med tegeltaken i alla fall. Det kan också vara så att takvinkeln är mycket låg – dvs. man har ett nästan platt tak på kanske ett garage.

Här skulle ett tegeltak inte fungera eftersom det är för låg takvinkel utan det bästa valet är att välja ett papptak – trots att detta måste underhållas med kompletterande takmassa på sikt. Plåttaken är ur denna synvinkel mer underhållsfria – men kan ge ljudmässiga störningar. Hur mycket låter det om ett plåttak när det regnar? Ett tystare alternativ kan vara ett av de nyare materialen som består av något slags gummiduk, och som sägs fungera lika bra. Åtminstone ger man 10 års garanti.

Men i första hand ska man nog inte ge sig på att byta takmaterial utan fortsätta med det takmaterial som byggnaden ursprungligen var konstruerat för.

Skorsten och plåtar behöver också kontrolleras

Men taken består av mer än så här. Längst upp sitter en skorsten och i nederkant av denna finns en plåt som skall förhindra att vatten rinner mellan skorstenen och taköppningen.

Skorstensplåten är oftast delvis inmurad i murbruket mellan tegelstenarna i skorstenen för att det skall hålla tätt. Kontrollera denna tätning regelbundet så att den verkligen fungerar. En rostig och läckande skorstenstäckning måste bytas ut.

Ett sådant jobb är ingenting man överhuvud reflekterar över att man kan göra själv, utan man anlitar en plåtslagare till detta arbete. För att det här skl bli bra måste man ha tillgång till de verktyg och plåtbockningsmaskiner som bara plåtslagaren har – och som inte kan ersättas av den egna verktygsarsenalen.

Hängrännor och stuprör bra gör-det-själv-jobb

I kanten av taken hänger hängrännan som leder regnvattnet till stupröret som i marknivå är kopplat till byggnadens dräneringssystem. Hängrännor och stuprör tillverkas nuförtiden av plast eller galvad ytbehandlad plåt. Här finns det goda möjligheter för den praktiskt kunnige att göra egna arbetsinsatser. I byggvaruhandeln finns det excellenta delar att köpa som kan monteras ihop som ett mekano och sättas upp på huset. Och har man gjort rätt så blir det väldigt bra.

Men de som gjort detta vet att det också blir väldigt dyrt – man blir förvånad över hur många smådelar man behöver för att få ihop sitt vattenavledningssystem – och så mycket pengar det blev för dessa egentligen ganska enkla grejor. Men hade man tvingats anlita en fackman hade det förstås blivit ännu dyrare. Men fortfarande lönsamt – för som sagt, husets värde hänger på taket!

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar