De flesta hus går att tilläggsisolera på ett eller flera sätt för att minska värmeläckaget. Det enklaste är att se över fönster och dörrar, men det mest energibesparande brukar vara att isolera vindsbjälklaget. Genom ett dåligt isolerat tak kan nämligen så mycket som upp till 15 procent av värmen läcka ut.
Ser du att du har stora, snöfria fläckar på taket är det ett varningstecken. En normalstor villa som isolerar taket kan sänka energikostnaden med upp till 10 000 kronor om året, och därmed minska miljöbelastningen med 3 200 kilo koldioxidutsläpp!
Liksom i fönster mäts övriga husets isoleringsförmåga i ett U-värde, som ska vara så lågt som möjligt. Om du har ungefär 10 centimeter isolering motsvarar det ett U-värde på cirka 0,5 W per kvad-ratmeter grad celcius. Med 50 centimeter isolering på vinden kan du komma ned till cirka 0,1 W/kvadratmeter.
Väggisolering kräver kunskap. I vissa fall kan det även vara idé att till-läggsisolera väggarna. Men innan du ger dig på ett sådant stort projekt, särskilt om du tänker isolera utvändigt, bör du tala med en fackman. Tag kontakt med exempelvis kommunens energirådgivare eller ett välrenommerat byggföretag. För att en utvändig isolering ska bli snygg måste du kanske riva bort all puts eller panel samt plocka ned alla utstickande detaljer. Dessutom måste fönstren flyttas ut, eller bytas, så att de inte sitter som fula, djupa ”hål” inbäddade i fasaden.
Vill du isolera väggarna utan att förändra husets fasad, till exempel om du har ett sekelskifteshus med mycket snickarglädje, kan du även isolera inifrån. Det blir inte riktigt lika effektivt som att isolera utifrån, men du kan ändå uppnå god effekt. Tänk bara på att golvytan minskar och att du kanske måste flytta element och andra elektriska installationer.
Källaren kan också vara en god idé att isolera från insidan. Men här gäller det att du först försäkrar dig om att det inte finns fukt i väggarna, de ska kännas torra året om. Åtgärda alltid eventuella fuktproblem innan du isolerar, annars stänger du bara inne fukten som sprider sig. Att använda stålreglar i stället för träreglar när du isolerar en källare är ett bra sätt att minska risken för fukt i framtiden. Dessutom får du mer utrymme för isoleringen.
Glöm inte ventilationen. Oavsett med vad, hur och var du isolerar, måste du försäkra dig om att huset inte har fuktskador samt att du kommer att bibehålla en god ventilation. Isolerar du vinden ska du vara noga med att täta så att inte den, av till exempel matlagning och tvätt, fuktiga inomhusluften kan ta sig upp. Förutom energiförlusten kan detta annars leda till att vindsutrymmet drabbas av fukt och kondens eftersom temperaturskillnaderna blir större med isolering.
Det är också viktigt att du vet vilken typ av ventilation huset har. Ett hus som är byggt för självdrag får absolut inte bli helt tätt, hela ventilationssystemet bygger på att luft cirkulerar via otätheter i huset.
De flesta hus byggda före 1970 är byggda enligt självdragsprincipen.
Det finns olika typer av isoleringsmaterial, till exempel mineralull (stenull av bergarten diabas, eller glasull som tillverkas av bland annat återvunnet hushållsglas, som spinns till fina trådar), cellulosa (pappersfiber) och cellplast (små styrenkulor omgivna av isolerande luftlager i cement). Vilket man väljer är en smak- och prisfråga, samt ibland beroende av vilken typ av hus man har samt var man ska isolera. De olika materialen har också skilda egenskaper, till exempel när det gäller bullerdämpning. Isolering kan fås som skivor, rullar eller lösull som sprutas in av en fackman.
Vid takisolering – Tänk på att
- Isolering spar mycket energi, men den allra största energibesparingen gör du med den energi som aldrig används.
- Nästan 40% av Europas energianvändning går till byggnader.
Källa: Institution in a nutshell, EURMA
