Ett helt och tätt tak är det viktigaste för att ett hus ska må bra. En hård vinter kan frostspräcka pannor, liksom ovarsamma steg av besökare på taket, kanske en teveantennmontör eller skorstensfejare. På andra breddgrader kan tyfoner och orkaner blåsa taken av husen. Hos oss kan höststormar möjligen rubba takpannornas erlappande läge både i sid- och längsledd. Det kan ge regnvattenskador på sikt om det inte åtgärdas.
Så här ser en vanlig yttertakkonstruktion ut. Underst takpapp på brädspontpanel. Därefter längsgående ströläkt och över detta tvärgående bärläkt, som takpannorna, med en stödklack på undersidan, hänger mot. Utöver detta fästs takpannorna med spik eller klammer. Takpannorna ligger alltså med distans eller luftning från underlaget, vilket gör att vatten, som tillfälligt tränger in vid slagregn, kan rinna av och torka bort. Ett hinder för detta är löv och skräp som samlas under pannorna. Detta bör regelbundet rensas bort. Under nedersta pannraden vid hängrännan är också en populär bobyggplats för gråsparvar. En tidig vårrensning ger plats för årets nybyggen.
Hängrännorna bör även rensas från löv och skräp för att regnvatten ska kunna passera fritt. Speciellt betongpannor släpper ifrån sig grus, som blir kvar på hängrännans botten. Barnens sandlådespade är ett bra rensverktyg. På äldre hus kan hängrännornas läge behöva justeras, så att fallet mot lägsta punkten vid stuprörets anslutning fungerar. Häll i vatten i rännan, så ser du om det rinner ur. Hängrännan sitter fast i taket med rännkrokar, som har en viss justeringsmöjlighet.
Vid stuprännans nedre del har den rördel, som går ner i mark, ofta en uppskjutbar del, genom vilken man kommer åt en renssil. En renssil finns också vanligtvis i övre ändens anslutning till ängrännan. För den som tar tillvara regnvattnet i tunna behövs ingen nedre sil. Tips: Kom ihåg att arbete på tak kräver stadiga gummiskor och en säkerhetslina runt midjan och skorstenen.
