Är du beredd om krisen kommer? Så ökar du din hemberedskap

Ligger MSB-broschyren ”Om krisen kommer” i byrålådan och ger dig dåligt samvete? Du är inte ensam. Många villaägare har inte tagit tag i sin hemberedskap än – men det är väldigt viktigt att göra det, menar författaren Niklas Kämpargård som har skrivit boken ”Beredd – om krisen eller kriget kommer”. Boken är en praktisk överlevnadsguide som ger en större fördjupning i hur man kan förbereda sig både mentalt och praktiskt för olika samhällsstörningar.

Hej Niklas! Vad är det viktigaste att tänka på när det gäller att vara förberedd på krig eller katastrofer?

– Det beror på vad som händer, men det viktigaste är att börja tänka i de här banorna. Att inte bara stoppa huvudet i sanden och tänka att det aldrig händer något. Om man har den attityden blir man väldigt drabbad om nånting händer. Det är som att ha en hemförsäkring, oftast behöver man inte använda den, men om man behöver det, är det förödande om man inte har en. Fundera på vad som skulle kunna hända just dig. Vi har lite olika förutsättningar beroende på hur vi bor och lever.

Är det en fördel eller nackdel att bo i hus vid en kris?

– Jag skulle nog säga att det mest ger fördelar. Bor man i hus har man ofta en trädgård med förråd och garage, med större möjlighet att kunna lagra saker man kan behöva, som vattendunkar och gasol. Dessutom kan man odla sin egen mat. Nackdelen är att man kan vara ganska ensam i sitt hus och behöver lösa saker själv. Blir det långvariga strömavbrott finns det risk att saker fryser sönder. Då måste du själv åtgärda det eller få kontakt med en VVS-firma som kan laga det, och de lär ha mycket att göra om alla har samma problem.

Hur ska man tänka kring vad som sannolikt kan hända en själv?

– När jag tänker på samhällsstörningar eller kriser så blir det ofta betalningsvårigheter. Vi är ett av länderna i världen som snabbast har ställt om till digitala betalmedel och har nästan glömt bort pengar – men att ha tillgång till kontanter är viktigt för att kunna betala på plats.

– Strömavbrott är också ett troligt scenario. Då kanske kollektivtrafiken inte fungerar. Hur tar du dig hem? Och vad ska du göra när du kommer hem och och det är kallt i huset? Vilken mat ska du äta först? Ska du gå direkt på preppingmaten som du har i förrådet? Nej, då ska du ju börja äta det som finns i kylskåp och frys, som är färskt.

– Vi behöver också fundera på hur vi hanterar vår närvaro på digitala plattformar, och vara medvetna om att det förekommer påverkansattacker från organisationer och länder som vill oss illa. Som vill få oss att tycka och tänka på ett annat sätt och störa vår demokrati. Det drabbas vi av hela tiden.

Har du andra tips på hur villaägare kan förbereda sig?

– Preppingen för dig som individ bygger jag på fem moduler. Hur man håller värmen, vad man ska dricka och äta, hur man kommunicerar med samhället, samt sanitet, det vill säga hur man sköter sin personliga hygien, diskar och tvättar. Bor du i hus finns det kanske något kallt utrymme i garage eller förråd där du kan förvara vatten och mat. Vid strömavbrott behöver du kanske även ha en extra värmekälla, och har du ingen skorsten som är anpassad för en vedeldad kamin, finns det även kaminer som går på fotogen eller gasol.

– Har du ett vattenburet uppvärmningssystem behöver du veta hur du tömmer ur det så det inte fryser sönder om huset är helt utkylt. Och ta reda på hur värmepumpen fungerar. Går den igång när strömmen kommer tillbaka eller måste du göra nånting? Behöver du kalibrera eller nollställa den? Om vattentrycket faller, hur fyller du på igen? Det finns många praktiska saker om hur huset fungerar som är bra att känna till i en sådan situation.

Du skriver också om vikten av att ha bra relationer med grannen.

– Ja. I villakvarter tror jag att det är vanligt att man känner och morsar på grannen. I lägenhet däremot har man i många fall ingen kontakt med grannen och vet inte ens vilka som bor i trappuppgången. Det är dåligt på många sätt. Då är det svårt att knacka på om du behöver hjälp i en nödsituation eller kris. När man känner till varandras svagheter och kan man hjälpas åt blir man starkare.

Kan grannar tillsammans öka beredskapen?

– Ja, man kan lyfta frågan på sin gata eller i sitt område och bjuda in till en träff. Det är särskilt viktigt om man bor på en plats där det finns en hotbild, som en sjö eller en bäck som kan svämma över, eller har skog inpå knuten och det finns risk för skogsbrand. Man kan bjuda in någon frivillig försvarsorganisation eller scouterna och ordna kurser i första hjälpen, hjärt-lungräddning och hur man gör upp eld. Det är en väldigt stor resurs att lära känna sina grannar och få reda på att någon är bilmekaniker eller läkare. Tillsammans har vi mycket kunskap som vi kan hjälpa varandra med.

– Har man goda relationer till grannarna kan man också köpa in beredskapssaker av bättre kvalitet att använda tillsammans, allt från vattenpumpar till sandsäckar och hydrobarriärer som man lägger ut för att hindra översvämningar.

Du skriver att man bör ha beredskapsdagar i sitt hus två gånger per år. Vad ska man göra då?

– Det är för att man inte ska glömma bort saker som annars lätt glöms bort. Man behöver exempelvis byta vatten i sina vattendunkar, byta batterier i brandvarnare och digitala lås, och vända på brandsläckaren. Pulversläckare ska inte hänga orörda för länge, då trycks pulvret ner i botten och de blir gamla i förtid. Se över brandfiltar och öva brandevakuering med din familj, som att klättra ut från brandstegen. Gör det lekfullt och lite skoj, särskilt om du har barn. Om ni sedan behöver använda grejerna i skarpt läge, har de gjort det innan och vet att det inte är så farligt.

Vad kan vi lära av situationen i Ukraina?

– Jättemycket. Det är mycket som är otroligt likt mellan Ukraina och Sverige, och mycket som är olika. De har en otrolig sammanhållning och uthållighet. Deras fördel är att det inte är superlänge sedan de var en del av Sovjetunionen, och de vet vad det stod för. Ukraina är ett mycket fattigare land, med större skillnader mellan landsbygd och stad. Det nya livet är så nytt där, och de vet hur man ska agera när det blir tuffare.

– I Sverige är vi så handikappade för att vi har levt i det här moderna landet i flera generationer. De flesta människor som bor i stadsmiljö vet ingenting om odling, kan inte förädla mat, och måste gå och handla mat i butik. De vet inte hur man lagar bilen, renoverar inget hemma och sätter sig på akuten så fort de har en blånagel. Vi har tappat jättemycket kunskap och den är ganska viktig i beredskapshänsyn. Vi behöver återta kontrollen av våra liv och lära oss saker som vi tar för givet.

– En annan viktig lärdom från Ukraina är hur ett modernt krig kan se ut. Det är inte längre stridsvagnar mot stridsvagnar. Nu slår man mot helt andra delar. Man jobbar med drönare, och stör och förstör mycket mer för varandra. Man slår ut civil infrastruktur, attackerar civila sjukhus och slår ut telefoni så att man inte kan kommunicera med varandra.

Känner du dig trygg med Sveriges beredskap som land?

– Ja, det gör jag. En del känner rädsla nu och vill inte tänka på det för att det är så läskigt. Men jag tycker det är ett ganska dåligt sätt att reagera. Man behöver vara realistisk och se att det finns en hotbild, men också vara lite avslappnad i sättet man ser på det. Genom att börja förbereda sig får man en bättre beredskap som gör att man inte blir lika hårt drabbad. Och många vittnar om att det känns lite lättare när man vet vad man ska göra om någonting händer.

Fler goda råd om hemberedskap hittar du i Niklas Kämpargårds bok ”Beredd – om krisen eller kriget kommer” (Polaris, 2025).

Läs också: Här är konserverna med lång hållbarhet