Bokaktuelle Stefan Ahnhem – om husbytet från helvetet

Har du funderat på att byta hus någon gång?
– Bara tanken skrämmer mig, säger spänningsförfattaren Stefan Ahnhem som utforskar ämnet i sin nya roman ”Bytet”.
Här berättar han om boken och låter oss kika in i hans hem i tre olika länder.

stefan ahnhem

Hej Stefan Ahnhem, hur fick du inspiration till att skriva en bok om ett husbyte?

– Eftersom vi har flera olika hem var det en tanke som slog mig: varför inte göra ett husbyte på semestern? Men ju mer jag funderade på det, desto obehagligare kändes idén. I dag har vi allt säkrare lås, ansiktsigenkänning på våra telefoner och lösenord så många att de är omöjliga att komma ihåg. Men när det kommer till ett husbyte har vi inga problem med att lämna över nyckeln till vårt hem till några kompletta främlingar. Visst mejlar man och har kontakt, men den dialogen handlar mest om var man ska lägga nycklarna och om städning ingår eller ej. Med andra ord vet man ganska lite om vem man släpper hem till sig själv och vad det är för hus man kommer till. 

Blev det något husbyte?

– Nej, och nu efter arbetet med den här boken kommer vi troligen aldrig att göra det heller. Däremot har vi hyrt via Airbnb, och det har varit både högt och lågt. På ett ställe gick det inte att bo. Det var så snuskigt och motbjudande med avföring kvar i toaletten och hår i sängkläderna att vi höll andan och backade ut. Men det var extremt och vi fick tillbaka pengarna. I grund och botten är husbyte en riktigt fin idé, och i de flesta fall fungerar det utmärkt. Man ska bara vara medveten om att det bygger enormt mycket på tillit att låta någon annan sova i ens säng.

Husbytet i din nya bok ”Bytet” går inte så bra. Vad händer där?

– Det handlar om Carl och Helene, vars förhållande inte mår så bra just nu. De bestämmer sig för att komma bort från allt i ett försök att hitta tillbaka till varandra. Lösningen blir ett husbyte där de för en månad lämnar sitt hus i Stockholms innerskärgård för att bo i Santa Cruz i Kalifornien. Men nästan med en gång är det något som inte känns bra, och Carl blir osäker. Var det egentligen så här det såg ut på bilderna? Så många speglar på så märkliga ställen, och på natten låter det som att någon slår i värmerören. Obehagskänslan växer. Vad är det egentligen för människor som bor här? Människor som just nu befinner sig hemma i hans hus. I ett svagt ögonblick går han in på sitt övervakningssystem för att se vad de har för sig i deras hus i Sverige – och det borde han inte ha gjort.

En thriller alltså, det är något annat än deckarna om Fabian Risk. Varför ville du byta genre?

– Deckare är uppbyggda kring en viss struktur. Man gör allt för att försöka tänja på den, men i grunden börjar det med ett offer och sedan ska polisen börja sin undersökning med mer eller mindre förvecklingar. Mitt kontrakt med läsarna är att de ska känna att det här är något de inte har läst tidigare, vilket kräver en hel del av mig som författare. I “Bytet” har jag kunnat vara helt fri från det och haft möjlighet att bygga historien på ett helt annat sätt. Det här är mycket mer en psykologisk berättelse än vad det är polisaction. Här kommer en annan sida av mitt författarskap fram, även om alla de som har läst mina andra böcker kommer att känna igen att det är en Stefan Ahnhem-historia. Det blir troligen fler deckare framöver. Det är trots allt en genre som ständigt förnyar sig. Men jag kommer att varva det med annat för att utmana både mig själv och mina läsare. Jag tror inte att man ska odla potatis på åkern för många år i rad, någon gång är det bra att plantera majs eller nåt annat.

I Stefan Ahnhems lägenhet på Vesterbro i Köpenhamn finns det många coola lampor från Tom Dixon. Eftersom det är högt i tak har han satt ljudisolerande material under det stora matbordet och bakom tavlorna för att förbättra akustiken.

En platsbyggd bokhylla ger en ljuddämpande effekt i arbetsrummet.

Väggarna pryder han gärna med konst.

Du flyttade från Stockholm till Köpenhamn för ett tag sedan, hur trivs du där?

– Väldigt bra. Köpenhamn är som ett syskon till Stockholm, helt olika men man märker att de har samma föräldrar. Köpenhamn är helt klart det bråkiga småsyskonet och fullt av motsägelser. På ett sätt är det mer avslappnat, särskilt när det kommer till alkohol – där finns nästan inga regler. Samtidigt har de många fler förbud och regler än vad vi har i Sverige. Där är det ingen som går mot rött. Jag minns när vi precis hade flyttat dit, det var inga bilar och jag korsade gatan. ”Stefan vad gör du?” ropade min danska fru. ”Jag går över gatan”. ”Men det är ju rött!”. Det blir böter direkt.

Stefan Ahnhems 3 smultronställen i Köpenhamn

1. Lidkoeb på Vesterbrogade. Köpenhamn är bra på cocktailbarer och den här ligger lite hemligt till och är lätt att gå förbi om man missar den lilla skylten. De håller till i ett hus på bakgården och drinkarna är fantastiska. Efter nio på kvällen öppnar de vinden där de har en whiskeybar, och det är som att komma in i en helt annan värld.
2. Pio Vin & Bar på Bagerstræde är min favorit-vinbar. Där kan man känna det riktiga Köpenhamn. Det är allt annat än “fancy” men oerhört gemytligt, och beställer du in en ost- och charkbricka till vinet lägger de ner sin själ i den. 
3. Les trois cochons på Værnedamsvej är en klassisk fransk restaurang som jag går till ganska ofta. Över huvud taget är hela Værnedamsvej värt ett besök om man inte varit där tidigare.

Stefans Ahnhems sommarhus i Stockholms skärgård.

Här finns ett litet kök inomhus, tillverkat av spillvirke…

…och ett stort utekök med härlig utsikt!

Men ni har flera andra boenden också?

– Ja, vi har ett ställe i Stockholms skärgård som vi valt att behålla trots flytten till Köpenhamn. Där tillbringar vi somrarna och träffar våra vänner. Vi har även en lägenhet i Palma, på Mallorca. Där har jag tidigare bott permanent i två år, men nu åker jag ner för att skriva och träffa vänner. 

Hur skulle du beskriva din inredningssmak?

– Jag gillar att blanda. Allt från Ikea till Norrgavel och vidare upp i prisklass är okej för mig. Även loppisfynd där man kan känna att det finns en historia. Att det gått tid. Som en riktigt insutten skinnsoffa. Takhöjd är också viktigt för mig. Det är det som ger plats för tankar och drömmar.

Till lägenheten i Palma åker Stefan gärna för att få arbetsro.

Antingen sitter han här vid skrivbordet…

…eller uppe på terrassen och skriver.

I sovrummet har han låtit bygga en dubbelsäng i två våningar. Barnen sover överst!

Har du några tips till andra som funderar på att köpa ett hem i solen?

– Till skillnad från i Sverige så har mäklaren inte något som helst ansvar i Spanien. Där är hen endast en förmedlare, varför du måste anlita en advokat som kan läsa kontraktet och se till att alla regler följs. En annan detalj är att de till skillnad från oss svenskar tar med sig alla vitvaror när de flyttar ut. 

Ett annat tips är att istället för att börja leta boende, börja leta område. Promenera runt och känn efter vad det är för område innan du förälskar dig i ett specifikt objekt. Är det den här stämningen du är ute efter eller är det för mycket trafik? Hur låter det på natten? Gå ut och ät på några av restaurangerna, både en lördag och mitt i veckan. Hittar ni rätt kommer det att vara ert andra vardagsrum.

Om Stefan Ahnhem

Ålder: 56 år.

Familj: Fru och fyra barn.

Bor: Lägenhet i Köpenhamn och i Palma, Mallorca, och ett sommarhus i Stockholms skärgård. 

Aktuell med: Thrillern ”Bytet” (Forum förlag, 2023). 

Tidigare utgivning: Deckarna ”En helt annan historia”, ”Den sista spiken”, ”X sätt att dö”, ”Motiv X”, ”Arton grader minus”, ”Den nionde graven” och ”Offer utan ansikte”.


Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!

Mest lästa artiklar