Din ekonomi 2016 – 9 saker att hålla koll på

Sänkt ROT- och RUT-avdrag och hot om amorteringskrav, samtidigt som ordet ”fastighetsskatt” poppar upp i debatten igen. Här är årets ekonomiska snackisar för oss villaägare. 


Den svenska bostadsmarknaden har kanske aldrig diskuterats så livligt som nu. Debatten handlar mycket om hushållens höga skuldsättning som har fått internationella organisationer som OECD och Internationella valutafonden att höja ett varningens finger.

En förklaring till att bostadspriser och skuldsättning ökar är det låga utbudet av bostäder. Under 2015 uppgav 183 av landets 290 kommuner att de har brist på bostäder, enligt en undersökning från Boverket, och andelen ökar.

Under 2016 väntar politiska förslag om amorteringskrav och sänkta ränteavdrag som definitivt kommer att påverka landets villaägare. Frågan är bara hur mycket? Även elpriser och boräntor är förstås viktiga att hålla koll på. Annars är den mest påtagliga förändringen det sänkta ROT- och RUT-avdraget som trädde i kraft den 1 januari.

  

RUT-avdrag

Läget: Den maximala skattereduktionen för RUT-arbete halveras till 25 000 kronor för den som inte har fyllt 65 år före årsskiftet. Den som är 65 år eller mer den 1 januari 2016 kommer även i fortsättningen att kunna göra avdrag på upp till 50 000 kronor. Det omdiskuterade RUT-avdraget för läxhjälp slopades den 1 augusti 2015.

Ekonomiexpertens tips:

— Jag rekommenderar vuxna barn att ge bort snöskottning eller städning till sina föräldrar i present. Man kan faktiskt få RUT-avdrag även för tjänster som köps till föräldrarna, säger Annika Creutzer, journalist och privatekonomisk expert.

ROT-avdrag

Läget: Det är fortfarande möjligt att göra avdrag på 50 000 kronor per person och kalenderår för ROT och RUT tillsammans, men från och med den 1 januari 2016 är det bara 30 procent av arbetskostnaden för ROT-arbeten som går att dra av. För den som planerar omfattande bygg- eller renoveringsprojekt där arbetskostnaderna blir höga blir det med andra ord ingen skillnad, men för den som inte kommer upp i maxbeloppet blir det en försämring. Grundprincipen för ROT-avdrag, alltså vilken typ av arbete som räknas in i ROT, är oförändrat.

Ekonomiexpertens tips:

— Det här behöver inte betyda att det kommer att bli så mycket dyrare. Vi såg under hösten 2015 att priserna på ROT-jobb steg eftersom efterfrågan var så stor. Det skulle inte förvåna om det blir lite vakuum under första halvåret 2016 efter alla renoveringar. Det kan komma att påverka priserna för att anlita hantverkare, säger Annika Creutzer.

Fastighetsavgiften

Läget: Fastighetsskatten ersattes 2008 av en kommunal fastighets-avgift med ett fast maxbelopp. Beloppet höjs under 2016 från 7 262 till 7 412 kronor. Men om 0,75 procent av 2016 års taxeringsvärde på bostaden och tillhörande tomtmark ger en lägre avgift, ska man betala det i stället.

Ekonomiexpertens tips:

— Många var överens om att den gamla fastighetsskatten inte var bra utformad, men det är intressant att se att allt fler politiker åter börjar tala om fastighetsskatt som något positivt. Jag har noterat att både Fredrik Reinfeldt och Göran Persson har uttryck ett visst gillande. Vi kan kanske komma att se en föränd-ring framöver, men då inte tillbaka till den gamla versionen, säger Annika Creutzer.

Uthyrning av del av villan

Läget: Förändringen att höja schablonavdraget från 21 000 till 40 000 kronor om året för att hyra ut hela eller delar av sin villa genomfördes redan 2013, men få villaägare utnyttjar möjligheten. På frågan ”Skulle du kunna tänka dig att hyra ut en del av huset till en inneboende?” svarade bara 21 procent ja i Vi i Villas senaste villapanel.

Ekonomiexpertens tips:

— Om man bestämmer sig för att bo kvar i huset när barnen har flyttat hemifrån är det ett bra pensionssparande att använda ROT-avdraget till att inreda en del av huset till uthyrning. De inkomsterna kan komma väl till pass när man slutar arbeta. Många har nog inte förstått hur bra denna extrainkomst kan vara, säger Annika Creutzer.

Boräntan

Läget: I juli 1995 var den ettåriga bolåneräntan hos SEB 10,5 procent. I somras – 20 år senare – var motsvarande ränta hos samma bank 2 procent. Den 1 juli 2015 sänkte Riksbanken reporäntan till historiskt låga minus 0,35 procent. I sin prognos för 2016 tror Riksbanken på en snittränta på minus 0,18 procent för sista kvartalet och en första höjning någon gång under 2017.

Ekonomiexpertens tips:

— Mycket talar för ett fortsatt lågt ränteläge. Samtidigt har vi en mycket god tillväxt i Sverige. Jag tror att 2016 blir sista året vi får se de här riktigt låga räntorna innan det vänder. Då kan det vända snabbt. Det är nu ett gyllene tillfälle att sätta en egen räntenivå på 3-4 procent och lägga undan mellanskillnaden. Då har man vant ekonomin med den högre räntan och skapat en buffert att använda till att renovera eller amortera när räntan stiger, säger Annika Creutzer.

Ränteavdraget

Läget: I dag får man dra av 30 procent av sina ränteutgifter i deklarationen, upp till 100 000 kronor. Om avdragen överstiger 100 000 kronor får man göra ränteavdrag på 21 procent på beloppet som överstiger 100 000.

Såväl Internationella valutafonden och Konjunkturinstitutet som riksbankschefen Stefan Ingves har rått regeringen att trappa ner ränteavdraget när bolåneräntorna är så låga.

Förslaget har dock mött kritik för att det framför allt skulle drabba de hushåll som har små marginaler. Enligt SCB har omkring 65 000 hushåll som lever under riskgränsen för fattigdom ränteavdrag på mer än 500 kronor i månaden.

Ekonomiexpertenstips:

— Om det sker en nedtrappning av ränteavdraget blir det i mycket små steg. Man kan tänka sig en procentuell sänkning per år eller också att taket för 30-procentigt avdrag sänks från 100 000 till kanske 70 000 kronor, säger Annika Creutzer.

Amorteringskrav

Läget: I Sverige läggs bolån ofta upp på 125 år, jämfört med 22—23 år i Norge och 30–40 år i Tyskland. I Finland tillåts inte amorteringsfria lån. Regeringens förslag på amorteringskrav har passerat de juridiska hindren och kommer troligen att klubbas igenom under våren. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) har förklarat att kraven sannolikt införs under 2016. 

Exakt hur kraven kommer att utformas är inte klart, men Finansinspektionen föreslår att hushåll som har en belåningsgrad på över 70 procent av bostadens marknadsvärde tvingas amortera 2 procent per år och därefter 1 procent årligen tills lånet ligger under halva marknadsvärdet. 

Ekonomiexpertens tips:

— Under första halvåret kommer ingenting att ske, men det kan komma senare. Lagstiftningen är svår eftersom Finans-inspektionen måste skriva in undantag, som att låntagaren inte behöver amortera exempelvis vid sjukdom eller om man förlorar jobbet. Dessutom ska kravet inte gälla lån till nybyggen. Jag tror inte att amorteringskrav får så stor betydelse. I praktiken lägger bankerna in det på sina högst belånade kunder redan i dag, säger Annika Creutzer.

Bostadspriserna

Läget: Priserna på bostäder är rekordhöga i Sverige och det beror på flera samverkande faktorer. Bostadsbrist och låga boräntor är de två främsta skälen. Många pratar om en så kallad inlåsnings-effekt: äldre villaägare som funderar på att flytta till lägenhet stannar kvar i sina hus, eftersom de drar sig för att flytta till något som är mindre och dyrare.

Ekonomiexpertens tips:

— Jag hoppas att vi får se förändrade skatteregler så att de som har bott länge i sina hus inte blir så hårt beskattade när de säljer sin bostad. Det finns många förslag på hur det här ska gå till. Har du bott länge i en villa bor du väldigt billigt jämfört med om du ska flytta till en hyreslägenhet. Snitthyran för hela Sverige på en nybyggd tvårumslägenhet är 8 000 kronor i månaden, vilket i många fall är mer än kostnaden för att bo kvar. Ett råd om man ska sälja sin bostad är att köpa och sälja så nära varandra i tiden som möjligt, för att minimera risken att tvingas sälja på en marknad där priserna har hunnit sjunka, säger Annika Creutzer.

Elpriset

Läget: Välfyllda vattenmagasin, ökad elproduktion från vindkraft och en stabil elproduktion från andra kraftkällor. Det finns flera anledningar till att elpriserna under senare delen av 2015 var de lägsta sedan de månatliga mätningarna infördes för tio år sedan, enligt Energimyndigheten. En bottennivå nåddes i augusti då det rörliga priset för el till en villa var nere på 15,8 öre per kilowattimme. Andelen hushåll som väljer avtal med rörliga elpriser ökar.

Ekonomiexpertens tips:

— Elpriset är svårt att sia om. Det beror på faktorer som nederbörd, störningar i kärnkraften, oljepriser som styrs av den politiska utvecklingen i en orolig del av världen och politiska beslut om beskattningar, konstaterar Annika Creutzer.

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar