Få väderkoll med vår smarta moln-guide! Här listar vi några av de vanligaste molnformationerna och vilket väder de skvallrar om.
Fjädermoln (Cirrus)
Fjädermolnen är tidiga tecken på väderomslag och att ett lågtryck är på väg in. Håll gärna lite koll på molnets spets, den kan se ut nästan som en skidspets, och den visar vart molnet är på väg. Har fjädermolnen som krokar i änden och på vissa delar ett mer slöjliknande utseende är det ett tecken på att det väntas regn inom ett dygn. Fjädermoln finns året om.
Känns igen på: Ett tunt moln, nästan lite slöjliknande, högt upp i himlen.
Stackmoln (Cumulus)
Klassiska sommarmoln! De börjar dyka upp på himlen redan under våren och bildas av att solen blir starkare och kan värma upp landmassan. Luften stiger då upp och bildar moln. Så länge molnen är mer breda än höga är det ingen risk för regn. Om du däremot skulle se att stackmolnen växer sig större under dagen kan det vara läge att hålla koll. Det är nämligen när molnen blir dubbelt så höga som breda som de innehåller regn.
Känns igen på: Ser ut som fluffiga bomullstussar. Molnen är alltid ganska mörka på undersidan. Kallas stackmoln eftersom de också kan se ut som höstackar på himlen.
Slöjmoln (Cirrostratus)
När ett lågtryck är på väg in är första tecknet fjädermoln. När de tunna strimmorna bakom dem följs av andra moln, så kallade slöjmoln, finns risk för regn om 6–12 timmar. Slöjmoln finns högt upp i himlen vilket gör att de innehåller rikligt med iskristaller. Det är dessa iskristaller som skapar det så kallade halofenomenet (optiska fenomen som exempelvis en ring runt solen).
Känns igen på: Molnet har en vit-grå slöja, ibland med lite trådiga inslag.
Bymoln (Cumulonimbus)
Klassiska ovädersmoln! De är ofta stora och täcker hela himlen från långt ner i atmosfären till högt upp. Börjar dessa fylla himlen är det dags att ta skydd. Bymoln innebär ofta kraftiga oväder, inte sällan åskväder, och kan även ge hagel på sommaren. I samband med att de drar ihop sig börjar det blåsa upp precis innan de börjar regna. Eftersom molnen är så stora (de kan vara en mil upp i atmosfären) kan de ibland lura ögat. De ser helt enkelt ut att vara närmare än vad de är. Vill du veta mer exakt hur nära de är så kolla radarfunktion eller kartfunktion på en väderapp.
Känns igen på: Nederdelen av det tjocka molnet ser mörkt och hotfullt ut.
Skiktmoln (Altostratus)
När slöjmolnen blivit ännu tätare kallas de skiktmoln. När de mörknar allt mer och övergår till Nimbostratus (regnmoln) kommer ofta regnet.
Känns igen på: Molnen är som jämngrå skikt och täcker nästan hela himlen. Till en början är skiktmolnen så tunna att solen skiner igenom dem, som genom en matt glasskiva.
Källa: Mikael Luhr, meteorolog på klart.se, Sverker Hellström, klimatolog, SMHI
Läs också: Extremväder: Regn – så förebygger du skador vid översvämning!
Roligt att veta!
- Juli och augusti har i genomsnitt större regnmängder än juni.
- Att just fruntimmersveckan (18–24 juli) skulle vara speciellt regnig är skrock. Men den ligger under den i snitt allra regnigaste delen av sommaren, så vissa år kan det vara riktigt mycket regn just då!
- Hur mycket det normalt regnar under en sommar beror på var man bor. Torrast har de som bor vid ostkusten.
- 150–300 mm regn faller det sammanlagt i västra Sverige under sommaren (juni–augusti), 100–150 mm faller det i Östersjölandskapen.
- Ibland verkar det faktiskt som om somrarna klumpar ihop sig så att det blir 2–3 kyliga och regniga somrar i rad. Men det är svårt att leda i bevis …
Tips!
Vill du få riktig molnkoll så kan det vara bra att, förutom att lära dig tyda molnen på himlen, kolla in radarbilder eller väderkartor på olika väderappar.
Koll på frosten!
Risken för nattfrost under sommarmånaderna är störst i början av juni. Då är det viss frostrisk även i Sydsverige. Sedan ökar risken igen i slutet av augusti.
I juli är det mycket sällsynt med nattfrost i södra och mellersta Sverige. Men i norra Dalarna och inre Norrland kan det hända även i juli.
Under den tid på året när det är risk för frost kan man ge akt på om det är molnfritt och vindsvagt. Då sjunker temperaturen snabbt när solen gått ner. Om det är blåsigt, molnigt och fuktigt så hålls temperaturen däremot uppe.
Man kan även tänka på att det kan bli frost allra närmast marken medan det är ett par plusgrader på ett par meters höjd.
Källa: Sverker Hellström, klimatolog, SMHI
App för den sanna molnälskaren
I gratisappen Cloud spotter kan man se fantastiskt fina bilder på ovanliga moln med fantasieggande namn som Anvil, Noctilucent och Undulatus asperatus. Molnfantasten Gavin Pretor-Pinney ligger bakom appen.
Bra väderappar
- YR, Klart, SMHI och Vädret i Sverige visar prognoser för lokalt väder världen över.
- Kustvädret – Sjöräddningssällskapet visar hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väder.
