Vi i Villa hälsar på hemma hos Maria Montazami
Hon drömmer om en röd svensk stuga på landet, en trädgård full av krusbärsbuskar, röda vinbär på rad, en flaggstång och en slingrig grusväg.
– Det ska liksom … knapra så där fint när man kör in med bil. I köket ska jag ha en kökssoffa och knarrande trägolv, säger Maria Montazami med sin karakteristiska, lätt släpiga röst.
– Det ska liksom … knapra så där fint när man kör in med bil. I köket ska jag ha en kökssoffa och knarrande trägolv, säger Maria Montazami med sin karakteristiska, lätt släpiga röst.
Men allra bäst trivs hon i sitt hemland sedan 32 år, USA. Det är förmiddag i soliga Kalifornien, Maria är morgonduschad och sitter vid sitt skrivbord i sovrummet med utsikt över trädgården. Här har hon förverkligat sin dröm: att bli rik.
– Jag är så glad för allt, det enda skulle väl vara drömmen om den där röda stugan. Vi funderade ett tag på sommarhus i Sverige, men det blev för krångligt.
21 år var hon när hon bestämde sig för att dra till Los Angeles (systern bodde där då), hon skrev ett brev till sin mamma: ”Hej, nu åker jag till USA för att bli rik.”
– Jag bara visste att jag skulle bli rik. Jag var inte bra på något, kunde inte prata politik, skriva böcker eller dansa. Men jag skulle bli en bra mamma, det visste jag.
I Kalifornien är det sommar nästan året runt, poolen är välanvänd.
Hon jobbade som au pair i LA, och på restaurang, och så blev hon kär i Kamran, och ja, på den vägen är det.
Visste du att han var biljetten till rikedom?
– Nej, nej. Jag visste att Kamran var son till två läkare och hade en bra huvudknopp, men när vi träffades var han inte rik. Jag kommer ihåg att jag satt med mitt finger på menyn och följde alla rätterna ut till höger där priset stod och så tog jag det billigaste. Men det har ju ändrats.
– Nej, nej. Jag visste att Kamran var son till två läkare och hade en bra huvudknopp, men när vi träffades var han inte rik. Jag kommer ihåg att jag satt med mitt finger på menyn och följde alla rätterna ut till höger där priset stod och så tog jag det billigaste. Men det har ju ändrats.
Pengarna ramlar in. Kamran är framgångsrik mäklare, Maria har gjort programmet Svenska Hollywoodfruar, där gardintofsar blev grejen. Nu stylar hon hemmen som maken säljer.
– Jag jobbar rumpan av mig. Jag bär och fixar med alla kuddar, och även om det – som i huset förra veckan – inte var mycket att utgå från så fixar jag det.
– Jag jobbar rumpan av mig. Jag bär och fixar med alla kuddar, och även om det – som i huset förra veckan – inte var mycket att utgå från så fixar jag det.
Så stylar hon det egna hemmet, fast i början av hemmafrulivet var hon osäker på vad hon kunde få köpa för Kamran.
– Men sedan förstod jag vad jag kunde get away med.
Fast en gång sa Kamran ifrån, när Maria köpte en jättestor giraff till köket.
– Jag tyckte det kunde vara lite mysigt för barnen att ha en giraff som tittade fram mellan palmerna när de åt frukost, men Kamran blev jättearg och sa: ”Nej, Maria, vilken normal människa har en giraff i köket?” Så jag fick lämna tillbaka den.
– Jag tyckte det kunde vara lite mysigt för barnen att ha en giraff som tittade fram mellan palmerna när de åt frukost, men Kamran blev jättearg och sa: ”Nej, Maria, vilken normal människa har en giraff i köket?” Så jag fick lämna tillbaka den.
Familjen är viktig för Maria Montazami
Marias absoluta favoritplats är trädgården.
Huset är rymligt, har två kök – ett inomhus och ett i trädgården, och det är där de hänger, med alla fyra barnen och deras partners.
– Det är så mysigt, jag fixar mat och mina döttrars pojkvänner grillar.
– Det är så mysigt, jag fixar mat och mina döttrars pojkvänner grillar.
Familjen är helig för Maria, hon har alltid längtat efter en ”riktig familj”. Själv växte hon upp med mamma, syster och bror i Ängelholm; föräldrarna skilde sig när Maria var fem och någon kontakt med sin pappa hade hon inte.
– Jag skämdes över att min pappa inte bodde hos oss, när jag var hemma hos andra var jag avundsjuk på deras pappor.
– Jag skämdes över att min pappa inte bodde hos oss, när jag var hemma hos andra var jag avundsjuk på deras pappor.
Mormor var tryggheten, där satt hon uppkrupen i kökssoffan, läste om kungafamiljen i veckotidningar och spelade kort.
– Vi spelade om pengar, satsade 2:50 och så kunde man vinna 5 kronor. Det var roligt!
– Vi spelade om pengar, satsade 2:50 och så kunde man vinna 5 kronor. Det var roligt!
När Maria slog igenom som ”Hollywoodfru” var det mormor hon åkte till först. Då hade mormor fått en hjärnblödning.
– Hon låg och åt sina bröstkarameller och läste allt om mig. Jag blev så rörd. Så frågade jag om jag skulle färga hennes ögonbryn, göra henne fin. Det ville hon gärna.
– Hon låg och åt sina bröstkarameller och läste allt om mig. Jag blev så rörd. Så frågade jag om jag skulle färga hennes ögonbryn, göra henne fin. Det ville hon gärna.
Mormor dog några veckor senare, Marias mamma berättade att det var en fin stund.
– Hon var så fin där hon låg med sina mörka ögonbryn, berättade mamma.
– Hon var så fin där hon låg med sina mörka ögonbryn, berättade mamma.
Här bjuder Maria gärna vänner på champagne.
Maria pausar, säger ”Hello Lupita”.Hembiträdet har dykt upp i sovrumsdörren, det är torsdag, det rosa bäddsetet ska bytas mot ett grått. Lupita är där varje vardag.
– Kanske skulle vi inte behöva henne så mycket, men jag tycker det är värt det. Jag behöver inte göra någonting, säger Maria och berättar om sin vardag.
– Kanske skulle vi inte behöva henne så mycket, men jag tycker det är värt det. Jag behöver inte göra någonting, säger Maria och berättar om sin vardag.
På morgnarna går hon till gymmet, på vägen hem köper hon med sig en dyr sellerijuice (”100 kronor kostar den, det är dyrt!”). Manikyr och pedikyr görs varje vecka.
– När jag känner ”Åh, vad ska jag göra?” så shoppar jag.
– När jag känner ”Åh, vad ska jag göra?” så shoppar jag.
På torsdagarna kommer vännen Pamela, de dricker champagne och pratar. Men det har blivit lite problem med godisskålen, den Maria har fyllt med svenskt godis (”Ja, jag är en sådan godisråtta”).
– Pamela tar alltid fem godisar, jag måste säga att det är lyxgodis från Sverige, att hon bara ska ta en.
– Pamela tar alltid fem godisar, jag måste säga att det är lyxgodis från Sverige, att hon bara ska ta en.
Maria med hennes hund Molly.
Marias och Kamrans myshörna.
På fredags- och lördagskvällarna har Maria och Kamran ”date night”. De klär upp sig, hoppar in i Ferrarin, åker till beachen, äter gott och dricker vin.
– Sedan åker vi hem till soffan och äter glass. Vi somnar helt utmattade, glömmer alla stearinljusen. Kamran somnar med fjärrkontrollen i handen. Jag försöker ta den för att byta till det jag vill se, men då vaknar han.
– Sedan åker vi hem till soffan och äter glass. Vi somnar helt utmattade, glömmer alla stearinljusen. Kamran somnar med fjärrkontrollen i handen. Jag försöker ta den för att byta till det jag vill se, men då vaknar han.
På söndagarna är det bjudningar på båten, yachten som Kamran köpte när barnen flyttade hemifrån och det kändes lite tomt.
– Barnen älskar båten.
– Barnen älskar båten.
Barnen, ja. Ett tag funderade Maria på om det var för att de flyttat som hon tre veckor i somras kände sig låg.
– Det var förskräckligt. Jag är ju annars så glad. Jag tänkte att nu har jag hamnat i klimakteriet.
– Det var förskräckligt. Jag är ju annars så glad. Jag tänkte att nu har jag hamnat i klimakteriet.
En läkarundersökning visade att så inte var fallet.
– Mina hormoner är perfekta! Jag är så lycklig, men lite konstigt var det att jag i flera tidningar pratat ut om klimakteriet.
– Mina hormoner är perfekta! Jag är så lycklig, men lite konstigt var det att jag i flera tidningar pratat ut om klimakteriet.
Barnen har flyttat, men deras saker finns kvar. Sonen Nicholas sänglampor har hon och Kamran bredvid sängen.
– Jag vill att det ska vara så där härligt nostalgiskt när de kommer hem. Att varje ting har en historia.
– Jag vill att det ska vara så där härligt nostalgiskt när de kommer hem. Att varje ting har en historia.
Barnen ringer hon varje dag, Maria är tacksam, inte bara för att de finns, utan för vad de lärt henne, som att inte vara så elak.
– Som när jag, vuxna kvinnan, kommenterade en 12-årings utseende på en restaurang, pekade och sa till mina barn att hon hade alldeles för stor näsa. Då gaddade mina barn ihop sig och sa att så säger man inte, mamma. Det är inte snällt.
– Som när jag, vuxna kvinnan, kommenterade en 12-årings utseende på en restaurang, pekade och sa till mina barn att hon hade alldeles för stor näsa. Då gaddade mina barn ihop sig och sa att så säger man inte, mamma. Det är inte snällt.
Ja, Maria skäms över allt elakt hon sagt.
– Jag har varit väldigt snabb att trycka ner andra när det gäller utseende och kläder. Jag vet inte varför jag gör det. Kanske är det för att jag ska få lite poäng, att göra sig rolig på andras bekostnad.
– Jag har varit väldigt snabb att trycka ner andra när det gäller utseende och kläder. Jag vet inte varför jag gör det. Kanske är det för att jag ska få lite poäng, att göra sig rolig på andras bekostnad.
Maria älskar sin walk-in closet, här går hon ofta in och bara njuter av sina inköp.
Rolig är hon fortfarande, fast inte på elakt vis, utan underfundigt. Det är något med tajmingen.
– Ja, jag är jätterolig. Jag och Kamran är roliga ihop. Jag säger något kul, han fyller i.
– Ja, jag är jätterolig. Jag och Kamran är roliga ihop. Jag säger något kul, han fyller i.
Kärleken håller i sig, och när det är något som stör pratar de ut. Som i morgonduschen de tog tillsammans i morse, innan Kamran skulle till jobbet.
– Du vet, Kamran är en sån workoholic. Han kan aldrig låta bli mobilen, men nu sa jag till honom det att det inte är okej att han hela tiden kollar i den. Jag blir sur.
– Du vet, Kamran är en sån workoholic. Han kan aldrig låta bli mobilen, men nu sa jag till honom det att det inte är okej att han hela tiden kollar i den. Jag blir sur.
Maria ska också skärpa sig, lära sig säga nej, framför allt till alla glas vin. Så nya tider, och ja, rödvinet har hon helt ställt på hyllan.
– Jag har helt slutat med rött vin, det går inte ihop med min kropp just nu. Nu dricker jag bara champagne.
– Jag har helt slutat med rött vin, det går inte ihop med min kropp just nu. Nu dricker jag bara champagne.
Maria har alltid en flaska champagne på kylning.
Maria dekorerar med ljus i hela huset.
Saker jag längtar efter i Sverige
• Min mamma, syster och bror.
• Havet – och alla kaféer som finns överallt i Sverige.
• Maten! Skaldjur och smörgåstårta. ”Jag älskar smörgåstårta!”
Glamour jag njuter av
• Lyxen att kunna gå ut i strålande sol i sin egen trädgård och dricka champagne.
• Att gå in i min walk-in closet och bara stirra på alla fina saker, mina skor och väskor och alla fina kläder.
• Att få göra olika skönhetsbehandlingar, som min botox-filler i pannan.
Om Maria
Namn: Maria Montazami.
Ålder: 53 år.
Bor: I Laguna Niguel i Kalifornien i USA.
Aktuell med: Hollywoodfruar och som bloggare.
Familj: Maken Kamran och barnen Sara, Hanna, Emma och Nicholas.
