Det ställs allt högre krav på uppkopplingen, tekniken utvecklas i ett rasande tempo och marknadsutbudet ökar konstant. Ibland är det svårt att veta vilket bredband man ska välja för att få den bästa uppkopplingen i relation till pris och behov.
–Det vanligaste bredbandet är DSL, som det finns flera alternativ av, där ADSL är klart vanligast. DSL är uppkoppling via det kopparbaserade telefonnätet, berättar Oscar Holmström från Post- och telestyrelsen, som arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.
–Även uppkoppling via kabel-tv nätet är vanligt, men den modernaste varianten av trådbundet bredband är fiber. Fiber är totalt sett nästan lika vanligt som ADSL, men finns än så länge framförallt i flerbostadshus. Fiber i villa blir vanligare, men kan nog fortfarande betraktas som något relativt ovanligt. Utöver trådbundna bredband så använder vi mobilt bredband som 3G och 4G. Det är svårt att säga vilket bredband som är bäst eftersom det beror på ditt eget användningsbehov, fortsätter Oscar.
Välj anslutning efter användning!
Strömmar du video, laddar ner tunga filer och har flera apparater uppkopplade samtidigt? Då är du en avancerad användare som bör kolla mer på trådbundna accesstekniker eftersom de är de enda som kommer upp i hastigheter på 100 Mbit per sekund.
Mobila bredband är nu för tiden väldigt bra, men hastigheten är beroende av hur starka signaler som kan snappas upp genom väggarna och hur många i området som använder samma signaler – ju fler desto långsammare. Med mobila bredband är det också bra att se över volymmängden som ingår i abonnemanget. Du kanske inte behöver så snabb uppkoppling, men vill ha en uppkoppling som inte tar slut. Megabit per sekund (Mbit/s) avgör hur snabbt ditt bredband är och gigabyte (GB) hur stor volym du kan surfa för. För en del räcker 2 GB per månad medan en avancerad användare kan behöva 10 GB eller mer.
– Prissättningen på trådbundna och mobila bredband skiljer sig åt. Mobila bredbandsabonnemang har ett användningstak, även när det står ”fri surf”. När du når det taket behöver du köpa mer volym för att komma upp i samma hastighet igen. Generellt sett har abonnemang på trådbundna bredband som DSL, kabel-tv nät och fiber prisplaner med en fast avgift oavsett hur mycket du surfar.
Ska jag skaffa fiber?
Har du fått frågan om du vill ansluta din villa till fibernätet för en utbyggnadsavgift på cirka 20 000 kronor? Då är du inte ensam. Många bredbandsbolag satsar nu på att bygga ut fibernätet för privatkunder. Som en del av marknadsföringen låter det ofta att ”50 procent måste ansluta sig för att utbyggnaden ska genomföras. Det är billigare att vara med från början än att ansluta sig sedan.”
– Jag tror att det beror på hur aktörerna väljer att sälja. Jag vet inte om det här är kopplat till faktiska kostnader eller ett sätt för operatörerna att sätta fart på försäljningen och utbyggnaden, säger Oscar Holmström.
Tekniskt sett används redan fiber i alla trådbundna nätverk, det nya är att dra fiberkablarna ända in i villan. Hittills finns ingen teknik som är överlägsen fiber när det handlar om att överföra stora mängder datatrafik. Det finns heller ingen accessteknik inom en greppbar framtid som i det avseendet kommer vara bättre än fiber. Det sägs att fiber är en långsiktig investering som kommer öka villans värde. Internet-abonnemang över fiber är ofta förhållandevis billiga jämfört med andra trådbundna uppkopplingar. Samtidigt går även utvecklingen med de mobila nätverken framåt. 4G byggs ut så snabbt att det är svårt att föra statistik.
– Jag kan inte säga vad som är mest värt. Man får tänka själv vad man tror om sina behov framöver och hur man vill prioritera.
Är alla anslutningar rikstäckande?
Givet att en viss teknik finns där man bor ska det inte förekomma några skillnader i hur snabb anslutning man har möjlighet att få, men hur vanliga de olika teknikerna är skiljer sig en del i landet. I Västerbotten är det till exempel vanligare med fiber än i Kalmar. Det beror på hur regionerna valt att använda bredbandsstödet som delades ut i början av 2000-talet. DSL finns i princip överallt medan kabel-tv nätet är kopplat till tätorter och storstäder.
Om man bor väldigt avsides och inte kan få trådbundet bredband så får man prova vilket mobilt bredband som ger bäst täckning. Täckningen skiljer sig åt i landet mellan olika operatörer. Ett råd är att be operatören om en prova-på-vecka för att se om det funkar. Annars kan man gå samman i byalag för att bygga ut bredbandsnäten.
– Byalag är väldigt vanligt i Sverige. De som konstaterat att någon marknadsmässig utbyggnad inte kommer ske kan gå samman i en ekonomisk förening och söka stöd för att bygga bredband. Det finns pengar avsatta för det, säger Oscar.
Förbättra uppkopplingen själv
De hastigheter som marknadsförs stämmer nästan aldrig i praktiken. Det är maxgränsen man gör reklam för, men det finns också en lägsta nivå som du inte ska glömma att titta på. Detta gäller framförallt mobila bredband då det handlar om att få bra signalstyrka.
Om uppkopplingen är långsam behöver det inte bero på bredbandet utan kan ha att göra med utrustningen. Använder du ett mobilt bredband som flera i hushållet kan dela på har du förmodligen en router. Om du då upplever att bredbandet är långsamt, kan du sätta upp en antenn på taket som kopplas till routern som tar emot mobilsignalen. I många fall räcker det dock med att placera routern på en plats i huset där mottagningen är bra – ofta vid ett fönster eller högt upp i huset. Eftersom routern gör om mobilsignalen till Wi-Fi som din dator, telefon, surfplatta och andra terminaler du använder i sin tur ansluts till, påverkar även avståndet mellan terminalen och routern hastigheten på bredbandsuppkopplingen – ju längre avståndet är mellan routern och terminalen desto svagare blir Wi-Fi-signalerna. Routerns kvalitet kan också påverka bredbandets hastighet.
För trådbundet bredband (DSL, kabel-tv och fiber) fungerar det på samma sätt, men här behövs inte någon extern antenn eller mobiltäckning där routern står placerad eftersom den ansluts med kabel.
Uppkopplingstips
Opartisk och kostnadsfri hjälp till konsumenter om TV, telefoni och bredband kan du få på www.telekomradgivarna.se Hit kan du vända dig för mer information om vilken lösning som passar just dig.
Testa bredbandets hastighet på www.bredbandskollen.se och få tips och råd på hur du själv kan förbättra uppkopplingen.
Vem kan söka bredbandsstöd? Byalag, lokala utvecklingsgrupper, kommuner med flera. Stödet söks via landsbygdsprogrammet som handläggs av länsstyrelsen eller Sametinget. Läs mer på www. jordbruksverket.se/bredband Du kan också söka via kanalisationsstödet som handläggs av länsstyrelser, regioner eller samverkansorgan. Läs mer på www.lansstyrelsen.se
Signalförstärkare, eller accesspunkter som det också kallas, i form av riktantenner, routrar och repeaters finns att köpa på bland annat Kjell & Company och Netonnet.
Prylarna som förbättrar ditt nät
D-Link DHP – 309AV förvandlar eluttag i ditt hem till en trådbunden nätverksanslutning via det befintliga nätet. Pris, 500 kronor på Teknikmagasinet.
Förläng ditt trådlösa nätverk med ASUS EA–N66 nätverks-adapter. Förstärker signalstyrkan från din router med upp till 450 Mbit/s. Pris, 799 kronor www.netonnet.se
Riktantenn för GSM/3G/4G som ger hög förstärkning när du har problem med dålig täckning. Pris 1499 kronor hos Kjell & Company.
