Inredningsbloggarens första hus – intervju med Frida Ramstedt

Frida Ramstedt är bloggerskan bakom en av Sveriges största inredningsbloggar. På Trendenser.se uppdaterar hon sina läsare om allt från internationell design till smultronställen på den svenska landsbygden. Hon har just flyttat till villa och det vill vi naturligtvis veta mer om.


 

Det föll du för i huset?

– Helt ärligt det praktiska. Huset ser inte mycket ut för världen, det är en vit fyrkant, men läget och området är helt perfekt för oss under de här första småbarnsåren. Det ligger 500 meter från skolan, idrottshallen, badhuset och ishallen, det är gångavstånd till pendeln och till Kungsbacka centrum. Vi har havet bara några minuter bort och nästan alla i området är i vår ålder, med barn i samma ålder som vår son Max.

 

Detta kommer aldrig över tröskeln hos dig?

– Jag är öppen för det mesta, både nytt och nött, men loppisfynd som luktar konstigt och unket går bort direkt. Jag skulle aldrig köpa stoppade möbler second hand. Vem vet vad de har varit med om innan? Typ kissande innekatter eller skadedjur som pälsänglar och sånt. Hurv!

 

Tråkigast att lägga pengar på när man bor i hus?

– Sådant som inte syns. Typ att värmeisolera förrådet. Fy fasen vad tråkigt. Både i form av utgift och roddigt projekt. Men det måste ju göras.

Vilken musik spelas mest i huset?

– En Spotifylista som heter ”The Ultimate Dinner Music Piano Collection”. Den går på repeat i husets trådlösa högtalarsystem. Rekommenderas varmt!

 

Vem hade du senast på middag?

– Min mamma och pappa som var på besök från Norrland.

 

Vad lagade du?

– Jag hade köpt hem äppelrökt lax från charken och så hade vi en sallad med quinoa, spenatblad, selleri, tranbär och sockerärtor till. Och en ruccolasås som är helt vansinnigt god.

 

Senaste filmen du tittade på?

– Wallander. Jag och min man Niklas ser alltid söndagsfilmen på TV4, med varsin skål poppade popcorn i knät och en speciell dipp till. Vi rubbar inte våra rutiner i onödan. Haha!

 

Bästa stunden på dygnet?

– Lediga lördagsfrukostar. När vi är samlade hemma och sitter runt köksbordet med massor av god frukostmat, veckans DI Weekend och nybryggt kaffe och vet att vi har en helt oplanerad helg framför oss.

 

Vad skäms du för i huset?

– Golven. Vi har flyttat från knarrig gammal fiskbensparkett till klapprig ekparkett anno 2006. Usch, den promenerar mig verkligen på nerverna. Fy farao så ful. Men jag fick tips av en kompis nyligen, om att man kan slipa ner och vitlasera den om man har tur. Hon har tydligen gjort det hemma hos sig nu, så jag ska hälsa på och se om det kan vara ett alternativ för oss.

 

Om du bara fick inreda med design från ett företag skulle det vara?

– Asplund. Jag skulle kunna flytta in i deras butik.

 

Om du inte bodde i Sverige skulle du bo i…?

– Kanada. Jag var utbytesstudent där under universitetstiden och trivdes jättebra!

 

Husets problemområde?

– Fönstren. Vi har så smala fönsterbänkar att man inte får plats med någonting på dem. Det spelar liksom ingen roll att de är flotta i kalksten och så. För de rymmer ju absolut inga krukor eller lampor när de är så erbarmerligt smala. Samtidigt som fönsterrutorna är enorma. Konstig ekvation faktiskt. Man vill ju gärna ställa någonting i fönstrena just därför, så det inte ser helt tomma och ödsliga ut.

 

Vad får ett hus kosta?

– Inte mer än att man kan sova gott om natten. Och då menar jag både när det kommer till pengar och energi. Vi hade egentligen både budgeterat och fått lånelöfte för ett tre gånger så dyrt hus. Men det kändes inte rätt nu. Jag vill inte försätta oss i ett renoveringshelvete eller i en nybyggnation som kräver 110% fokus när vi har småbarn. Det är som att be om problem. Och jag vill inte behöva sitta på helspänn när Max börjar gå och rita på väggarna om några år. Det har varit skitjobbigt för mig att acceptera, det ska jag erkänna, inte minst eftersom jag jobbar med inredning – men jag och Niklas har resonerat mycket kring husbeslutet och hur vi ska fördela vår tid och energi så att vi inte ångrar oss om några år och det här känns mer rätt för varje dag som går. Drömhuset kan vi skaffa senare. Då vet vi säkert mycket mer om vad vi vill och behöver ha i ett hus också, så vi slipper gå på de värsta nybyggarnitarna.

 

Vad drömmer du om?

– Att bli klar. Ni vet, den där eländiga flyttkartongen som man aldrig tycks få tummen ur att packa upp eller de där listerna man väntar med till sen. Jag ska ta mig förbi dem. Snart!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar