Vi i Villa 50 år

En 50-åring kan knappast vara piggare – Vi i Villa är modernare och mer på bettet än någonsin. Här bjuder vi er på en massa godbitar från 50 år med Vi i Villa.


Nu är vi mitt inne i 2000-talet och det händer mer än någonsin med våra hus. Men som alltid när man är mitt uppe i något är det svårt att sätta fingret på vad som är karakteristiskt för just den tiden.

Men det är mycket troligt att vi kommer att komma ihåg 2000-talet som det årtionde då tekniken verkligen erövrade våra hem.

Nu är det inte alls dags att summera samtiden – vi ska i stället minnas och frossa i Vi i Villas 50-åriga historia. Det är inte bara en tidnings historia. Det är också din historia, historien om din tid och ditt hus – så läs och kom ihåg.

 

50-talet – Husmoderns tid

Det började mitt under det ljuvliga 50-talet, under de svenska så kallade rekordåren. Allt fler svenskar tar sig fram i egen bil och kvällarna tillbringas framför den nya moderniteten, teveapparaten. För många blir drömmen om ett eget boende äntligen verklighet. Ett hus som har värme, kylskåp, elektriskt ljus, en egen toalett inomhus och rinnande vatten! Lycka!

50-talet
Ränta: 3,50 % (tioårsränta)
Inflation: 1,5 %
Vanligaste värmekällan: Olja och ved
Antal villahushåll (1957): Cirka 600 000
Genomsnittligt villapris (1957): 36 000 kronor
Upplaga Vi i Villa: 481 000 exemplar

Det är i denna tidsanda som det första numret av Vi i Villa landar i nära 500 000 småhusboendes brevlådor. Under devisen ”Aktuell information om villa och trädgård” skriver man om hur med en välisolerad villa kan spara stora pengar och att man bör elda med olja för ett billigare boende. Redan i nummer ett av Vi i Villa finns ett gör-det-själv-tips med!

Annars är det faktiskt mest husmodern som är i ropet. Både från redaktionellt och annonsörernas håll handlar det ofta och mycket om att modernisera tvättstuga och kök. Och man kan verkligen förstå varför – de flesta köken var byggda i början av 1900-talet med en mycket enkel standard.

Vi i villa 1957.

Omslag från 1957. Tidningen startades 1956 och premiärnumret kom sedan ut 1957. Idag har Vi i Villa rekordmånga läsare – 2 238 000 per utgåva och uppfattas som ett modernt villamagasin.

Vi i villa 1958. Så här bodde vi då. De så kallade egna hem husen byggdes runt om i Sverige. Allt fler lämnar staden och flyttar ut till de nya förorterna. vi i villa 1958. Vi i villa 1959.

Lättjefull tapetsering på det ljuva 50-talet. För inte ska någon tro att gör-det-själv är ett nytt påfund!
Vad som idag betecknas som lyx kallas imorgon standard. Ett lyxigt badrum från sent 50-tal.

Men kanske skulle husmor bli skrämd av den nya tekniken? Bäst att lägga till att spisen ska hjälpa husmor – den kan aldrig ersätta henne och skriva: ”Den fritid man köper åt husmor är alltid en god investering.” Så sant så.

60-talet – Stark framtidstro

Huset bara växer. Världen bara växer. Rymden kommer närmare. Tvättmaskin åt var man! Tekniken är här. Teve åt alla – radio åt alla. Det är Kobratelefoner och Facit-skrivmaskiner som står för högteknologin i hemmet. Och Vi i Villa informerar alla under den nyformulerade devisen ”Med informativ reklam för villafamiljen.”

Den ljusa framtidstron lyser milt över alltihopa. I Vi i Villa syns den i artiklar som ”Robot tar hand om tvätten”, tack vare programklockan som är robotens hjärna. Men ibland fanns framtiden redan här och nu. För trodde du att köksön var en ny uppfinning? Glöm det. Det skrev Vi i Villa om redan i början av 60-talet.

60-talet
Ränta: 5,75 (tioårsränta)
Inflation: 4,1 %
Vanligaste värmekällan: Olja, långsam övergång till el
Antal villahushåll(1960): 1 285 000
Genomsnittligt villapris (1967): 96 000 kronor
Prisförändring jämfört med föregående tioårsperiod: 71 %
Upplaga Vi i Villa: Cirka 1,1 miljoner exemplar

Sven Tumba.

Sven Tumba i bastun! Ja, Vi i Villa följer med in i Sven Tumbas hus där han glatt berättar om sina egna tankar om husbygge. Sven Tumba var kanske Martin Timells föregångare för han gillade att klara av bygget själv.

Vi i villa 1961.
Köksdrömmar. Ett liv i en pastellfärgad idyll. Mannen gick till arbetet, kvinnan strök och barnen var hemma. Och köket var underbart att vara i.


Vi i villa 1963.

Uterummet. Avkoppling har den utarbetade villaägaren alltid behövt.

Hemmakontoret får också plats i hemmet, och då behövs ju en miniräknare och en skrivmaskin. Vi i Villa var redan då först och störst med att tala om hur vi levde och hur vi ville leva. Just under 60-talet handlar det bland annat om hur teven revolutionerar möbleringen i vardagsrummet.

Härliga hurrarop hörs från redaktionen till läsarna. Rubriksättningen får vem som helst att ta tag i penseln, skruvmejseln och sätta igång. ”Sätt kakel själv – kul, lätt, BILLIGT!”, ”Hurra för garage utan bil!” och ”Solsken i torkrummet”. Gör-det-själv-tipsen speglar en något annorlunda syn på ombonat, för vad sägs om att tapetsera väggarna med linoleum?

Långsamt svänger intresse och uppmärksamhet – och en av de nya stora frågorna för villaägarna är energin. Från olja och ved till el – och tilltron till denna energikälla är enorm. ”Att trycka på en knapp, eller sticka in en kontakt har blivit en symbol för den enkla moderna tillvaron.”

70-talet – Energin i fokus

Bo aktivt, det ger innehåll åt din fritid. Knyck en idé. Börja någonstans. Och se själv om du inte fortsätter av bara farten. Så lät det för över trettio år sedan i denna tidning, och det är antagligen just därför som Vi i Villa fortfarande i allra högsta grad är en levande tidning. För det är precis vad vi gör än idag. Bor aktivt. Och fortsätter av bara farten.

70-talet
Ränta: 7,55 % (tioårsränta)
Inflation: 6,9 %
Vanligaste värmekällan: Direktverkande el
Antal villahushåll (1975): 1 436 699
Genomsnittligt villapris (1977): 253 000 kronor
Prisförändring jämfört med föregående tioårsperiod: 142 %
Upplaga Vi i Villa: 1, 4 miljoner exemplar

Huset blir alltmer ett ställe för hela familjen. Barn och tonåringar får ta plats, inte bara underordna sig de vuxna. Men inte bara det – hela huset är i omvandling för att bli mer funktionell. Det ska inte bara vara snyggt, det ska verkligen fungera för alla också. Vi i Villa skriver om ”Ett gladare kök på lördag” och ”Vind för tonårstrivsel” och ”God morgon i härligt badrum”.

En stor förändring från årtiondens syn på hemmet och interiörerna som en fin glänsande yta som måste döljas med en duk, och duken skyddas med en annan duk. 70-talet står för en annan husfilosofi: Enklare, mjukare, vänligare och mänskligare. Härliga gör-det-själv-tips avlöser varandra: Kork och plast på väggarna och praktiska duschavskärmningar. 

Vi i villa 1973.

Färgfrossa. Inte nog med att Vi i Villas svart/vita period verkligen är över. Nu frossar man inredningsmässigt i färg och mönster. 70-talet är här.

  vi i villa 1976.

Mysrum i källaren. Fondtapet med ljuvliga björkar.

Garaget har verkligen blivit ett härligt mysrum – eller hur mysigt var det egentligen? Det första kärnkraftverket byggs 1971 och Sveriges småhus övergår alltmer till direktverkande el. Vi i Villa korar Sveriges energisparmästare. Men redan nu efterlyser man alternativa energikällor som sol, luft och jord. Många är oroliga att det ska dröja kanske 10-20 år innan dagens idéer kan användas i praktiken. Och hur det gick med detta vet vi ju mer om idag…

Detta årtionde är också Idéhusets årtionde. Varje år köper Vi i Villa ett eller flera hus som man sedan renoverar storslaget, som en slags tidig Hem & Villamässa. Hit inbjuds sedan läsare och andra intressenter för att beskåda vilka smarta lösningar man sedan kan överföra till sitt eget hus. Det som gäller är mexitegel, att sänka innertaken på gamla hus, bygga praktiska tvättstugor och kök i bruna toner. Mer om detta kan ni läsa i senare nummer under jubileumsåret! Och kanske du känner igen just ditt hus som ett av Idéhusen?

vi i villa 1972. Mexitegelvilla. Mexitegel är 70-tal. Vitt, snyggt och praktiskt tyckte man då. vi i villa 1972.

Tapetsera på en söndag. Glada tillrop från Vi i Villa uppmuntrade till stordåd i det egna hemmet.

Undrar du vilket tips som vann energispartävlingen? Det är förklaringen till varför du frös som en gris varje morgon på väg till duschen. Din mamma och pappa var noggranna läsare av Vi i Villa – det vet du nu. Den som vann gjorde det nämligen med tipset om att sänka inomhustemperaturen till minimal trivselnivå!

Korta fakta om Vi i Villa

1956: Bengt Davidsson, som sedan tidigare ägde Husmorsfilmer, startar Vi i Villa.
1961: Utkommer med två nummer detta år. För första gången i färg. Upplaga 808 000 exemplar.
1967: Vi i Villa passerar 1 miljon i upplaga – 1 026 000 exemplar.
1968: Vi i Villa köper konkurrenten God villaekonomi. Det första Idéhuset köps, renoveras och visas upp för publik.
1969: Upplagan bara ökar. Nu är den uppe i 1 150 000 exemplar.
1970: Vi i Villa ges ut av Vi i Villa AB med 4 nummer per år. Vi i Villa och tidningen God villaekonomi slås ihop till en tidning.
1974: Upplaga 1 240 000 exemplar.
1976: Vi i Villa ges ut av Tjälldén & Lundström AB.
1979: Vi i Villa startar länseditioner med lokalanpassat innehåll.
1980: Upplaga 1,7 miljoner exemplar. Ansvarig utgivare är Lage Tjälldén.
1982: Electrolux köper Vi i Villa och systertidningarna Vi i Fritidshus och Vi på Lantgård.
1989: Tjälldén-Gruppen köper tillbaka Vi i Villa.
1992: Upplaga 1 840 000 exemplar. Redaktör Hans Björkman.
1995: Vi i Villa-mässorna, sedermera Hem & Villa-mässorna, blir årligen återkommande aktiviteter.
1998: Bonnier Responsmedier AB köper Vi i Villa. Hans Lundström är VD och ansvarig utgivare.
2000: Utkommer med 7 nummer per år. viivilla.se startar.
2001: Utkommer med 9 nummer per år.
2002: Björn Vingård blir ny chefredaktör.
2005: viivilla.se passerar 100 000 unika besökare i månaden.
2006: Vi i Villa firar 50 år och utkommer med 10 nummer per år.

Uppgifter angående villahushåll och villapriser från Statistiska Centralbyrån, SCB. Ränteuppgifter från SEB.

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar