Husets visitkort

Trappsteget utanför dörren är en detalj man lägger märke till. Därför lönar det sig att anstränga sig med trappsteget.

Här har trappsteget utanför terrassdörren en praktisk betydelse. Det utjämnar nivåskillnaden mellan terrassens stenbeläggning och golvet i allrummet. Det har dessutom en dekorativ betydelse och eftersom det syns mycket tydligt lönar det sig att försöka få det så snyggt som möjligt.

Det är givet att trappsteget skall byggas upp av samma material som har använts till stenbeläggningen. Eftersom detta trappsteg inte är så stort valde man att använda smågatsten till hela ytan. Är steget stort kan man ju blanda smågatsten med betongplattor precis som på terrassen.

Med tanke på att trappsteget har så många öppna fogar är det viktigt att det får ett fall bort från huset. Här är lutningen 1,5 procent och det motsvarar 1,5 cm per meter. Utan detta fall skulle vattnet kunna orsaka frostsprängningar på vintern.


 

Gör så här

1. Lägg först ett skikt bärlagergrus (A) och det skall vara 15-40 cm tjockt. Hur tjockt det skall vara beror på hur mycket matjord som du har grävt bort för att komma ner till fast jord. Tvingas du använda mycket grus kan du först lägga krossgrus eller förstärkningsgrus.

2. Sätt de halvrunda kantstenarna (C) i ett 10 cm tjockt lager jordfuktig betong (B). Lägg märke till att kantstenarna skall tryckas ner så mycket att de står stadigt och håller smågatstenarna (D) på plats.

3. Lägg nu smågatstenarna (D) och även dessa sätts i jordfuktig betong (B). Börja utifrån med läggningen och se till att en fog i den ena halvcirkelformade raden inte är genomgående till nästa rad. Om det är nödvändigt kan du hugga av lite från stenarna med handslägga och mejsel. Det ser nämligen inte snyggt ut när smågatstenar har delats med vinkelslip.

4. Beläggningen på gången, infarten, terrassen eller uteplatsen kan nu läggas ända fram till trappsteget.


 

Sand och grus

Bärlagergrus
Bärlagergrus (0-40) består av sand, grus och stenpartiklar som är mellan 0 och 40 mm i diameter. Det innebär att innehållet i gruset varierar från pyttesmå sandkorn till 4 cm stora stenar. När partiklarna har olika storlek blir det lättare att komprimera gruset med en plattvibrator. Bärlagergrus innehåller normalt inte krossprodukter eller återanvänd betong.

 


 

Sättgrus
Sättgrus är finare än bärlagergrus eftersom de största partiklarna bara är 8 mm stora. Gruset kallas även betonggrus. Innan gruset fördelas skall underlaget vara helt plant. Lägg gruset i ett cirka 3-5 cm tjockt skikt.

 

 


 

Fogsand (mursand)
Man skulle kunna tro att ju finare grus och sand man använder till fogarna, desto bättre är det. Men det stämmer inte. Om du väljer torkad och tvättad sand så är kornen nästan homogena och kan därför inte binda varandra. Partiklarna i mursand är skarpa och ojämna och kan därför binda bättre. Välj gärna en fogsand som matchar stenarna.

 

Betong och bruk

Jordfuktig betong
Om du vill att stenarna skall stå extra stabilt så sätter du dem i en jordfuktig betongblandning. Ta en del cement och fem delar grus och häll inte i mer vatten än att blandningen bara blir lätt fuktig. Du skall lätt kunna forma en boll av betongen utan att den ändrar form. Ta hellre för lite vatten än för mycket.

Specialbruk
Ett specialbruk som Multilim kan med fördel användas när du staplar stenarna på varandra. Lägg på bruket med tandspackel (det minskar risken för överdosering) och ta genast bort överflödigt bruk.

Pinterest Instagram Print

Mest lästa artiklar