Sortera mera

Snabba tips för en bättre sopsortering hemma kommer här.

Red cottage on the swedish countryside.

Alla vill vi väl att miljön ska må bra. Och visst vet vi att man helst ska källsortera sitt avfall så mycket som möjligt. Men i en stressad vardag och kanske trångt i kök och förråd är det inte alltid så lätt att få rent samvete. Vi hjälper dig.

I snitt producerar vi i Sverige 250 kilo hushållsavfall per person och år. Förr lagrade man allt på tippar som växte och växte. Idag ansvarar de som producerar och de som säljer varor för att förpackningsavfallet tas om hand. Sopor som sorterats kan antingen materialåtervinnas eller eldas upp och ge energi. Genom detta sparas naturresurser och man skonar miljön.

Av tidningar görs nytt tidningspapper, av kartong och wellpapp ny kartong och det begagnade glaset blir nya flaskor och burkar samt glasull. Mjölkpaket och sockerpåsar blir förpackningar på nytt och metallskrotet förvandlas till konservburkar, motordelar, armeringsjärn med mera. Av hårdplasten blir det bland annat parksoffor, bullerblank och bindemedel i asfalt. Att återvinna plast ger inte lika stora samhällsekonomiska vinster som att ta tillvara metaller. Men miljömässigt är det ändå det bästa alternativet visar en beräkning som gjorts av Chalmers Industriteknik i Göteborg.

Olika i kommunerna

Hushållsavfallet sorteras i fraktionerna hård plast (t.ex flaskor och dunkar), mjuk plast (t.ex. bärkassar och plastfolie), metall, glas och papper. De sopor som inte passar i någon av dessa, det så kallade restavfallet (blöjor, cigarettfimpar, hårt nedsmutsade förpackningar med mera), bränns upp och ger energi.

Från och med den 1 januari 2002 sorteras glödlampor som elavfall.
I vilken tunna man ska slänga vissa sopor kan variera från kommun till kommun. Ibland hör till exempel glödlamporna hemma i brännbart, ibland delar man ut särskilda kärl för elprodukter. Ibland räknas kaffefiltren som komposterbart material ibland som sopor och så vidare. Det är inte alltid lätt att gissa sig till vad som är rätt, är det till exempel självklart för alla att kattsand, porslin och grova köttben hör hemma i tunnan för brännbart? Har du flyttat till en ny kommun kan det vara klokt att kolla upp vad som gäller.

Beställ gemensam hämtning

Villaägare som betalar för kommunal sophämtning får vanligtvis en eller två sopsäckar (den ena för kompost och den andra för övrigt avfall). För de som vill sortera i fler fraktioner men tycker det är jobbigt med frakten till avfallsbehållarna i köpcentrat eller kommunens återvinningscentral finns möjlighet att abonnera på utökad hämtning. I Rasbo utanför Uppsala har till exempel 20-25 villaägare gått samman om sopbehållare för plåt och plast. De är på vardera 600 liter och töms två gånger per månad (av Ragn-Sells). Kostnaden ligger på 765 kronor per år och kärl, det vill säga 60-75 kronor per år och hushåll.

Vilket sorteringssystem passar dig?

De flesta har väl någon slags sopsortering i diskbänksskåpet. Så länge man bara sorterar till exempel papper och glasburkar räcker det med ett par hinkar eller kassar, men ska man även skilja ut metall, pappersförpackningar och hårdplast kan det bli trångt. I det läget kan de specialdesignade sopsorteringssystem som finns att köpa vara ett alternativ.

Vilken modell du väljer beror på hur mycket du tycker att det ska få kosta samt hur stort utrymme som finns. De flesta system är konstruerade för att placeras i skåpet under diskbänken, antingen via ett fäste eller skena på dörren eller på en utdragsskena eller utdragsvagn på skåpbotten.

Det finns varianter med upp till sex kärl. För många är kanske tre – fyra en bra kompromiss, ett mindre med eller utan lock för komposten och ett par större för pappersförpackningar respektive metallavfall. Bor man i villa är det oftast inga problem att förvara tidningar, konservburkar, saft- och vinflaskor med mera någon annanstans.

Som synes varierar priserna kraftigt. För Ikeas Rationell, ett enkelt system med två kärl, får man betala 223 kronor medan Frankes Sorter 2 400 kronor. Samtliga system är med utdragsskena.

Väl värt att veta

Kontrollera detta innan du bestämmer dig för köp:

Att modellen ryms i diskbänksskåpet. Mät och lägg till några centimeter för säkerhets skull. Om du inte får plats med det system som du absolut vill ha kanske du kan placera det i ett annat köksskåp.
Att arbetshöjden är bra. Är kärlen för lågt placerade är det svårare att till exempel skrapa matrester från skärbrädan ner i kompostkärlet.
att inte kärlen är så stora att de inte kan diskas under tappkranen i köket. De blir besvärligt om man måste gå till badrummet när det är dags för rengöring
Tänk på att utdragsvagnar kan vara jobbiga att rengöra eftersom de sitter långt ner och långt in i skåpen. Kanske passar ett dörr- eller sidohängt system bättre.
Är handtagen praktiska och robusta?
passar vanliga plastkassar i kärlen?
Om kompostkärlet har lock, är det lätt att få på och av? Och är det lätt åtkomligt och lätt att ta ut, det töms ju ofta.

Mer information hittar du på:

www.forpackningsinsamlingen.se

www.konsumentverket.se

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!
Pinterest Instagram Print

Mest lästa artiklar