”Allt mer ogräs i trädgårdslandet”
Jag har ett litet trädgårdsland för odling av potatis, morötter och sockerärtor. För varje år växer det mer och mer ogräs i landet, trots att jag försöker få med rötterna vid rensning. I somras rensade jag av misstag bort en stor del av bland annat morotsfröna eftersom de inte går att skilja från de grässtrån som ploppar upp överallt i landet. Snart känns det som om den angränsande gräsmattan (åtskiljs med stenar) tagit över trädgårdslandet helt! Vilka råd har ni att ge mig om hur jag ska hantera landet framöver? Kan man göra något eller är det bara att ge upp och gräva ett nytt land på en annan plats i trädgården?
En gräsligt trött odlare
Svar: Det där med att rensa ogräs verkar ha blivit ett riktigt sisyfosarbete. Det kanske är dags att göra något radikalt. Jag föreslår att du planar ut jorden i odlingen och täcker den med en svart markduk, så att inget ljus når ner. Inget ljus betyder ingen fotosyntes – och växterna svälter ihjäl. Låt duken ligga kvar hela nästa säsong för att vara säker på att ogräsen under dör. Sedan kan du börja på ny kula med en ogräsfri jord. Gräs dör ganska snabbt. Hade det varit kirskål eller något annat svårutrotat ogräs hade jag föreslagit att markduken skulle ligga på under ett par säsonger.
För att inte vara helt utan odling kan du fälla upp några pallkragar ovanpå markduken till våren och fylla dem med planteringsjord av bra kvalitet. Vips har man en ny odling ovanpå den gamla men utan ogräs.
Susanna Rosén
Kan man rädda trädgårdslandet från ogräs? Javisst! Susanna Rosén vet hur.
”Mossan tar över vår gräsmatta”
Vi vet inte vad vi ska ta oss till med vår gräsmatta. Den är full av mossa trots att den luftades förra året. Vi gödslar och försöker efter de råd vi läser oss till. Vi bor i Nödinge, norr om Göteborg, och det är lerig jord. Våra grannar tycks lyckas bättre med sin gräsmatta, medan vår sticker ut med den torra, mossbeklädda mattan… Vad ska vi göra?
Kerstin Sundqvist
Svar: När mossan är frodig betyder det att gräset inte trivs. Kan det vara så att tomten är skuggig? Mossa trivs i skugga medan gräs vill ha sol. Att hålla en gräsmatta fin är arbetskrävande — och näst intill omöjligt — särskilt på en skuggig tomt med dåligt dränerad jord, som lerjord.
Gör så här: Om pH-värdet är lågt räcker det inte med att gödsla. I kemiskt sura jordar, med lågt pH, får växterna svårt att ta upp kvävet utan ämnet förblir bundet i jorden. För att näringen ska bli tillgänglig behöver man kalka för att höja pH-värdet, och frigöra näringen. Innan man börjar kan det vara bra idé att göra ett pH-test i samband med en jordanalys så att man gör rätt åtgärd. Om man behöver kalka kan man göra det i slutet av vintern, innan den sista snön smälter.
När gräset börjar växa är det dags att kvävegödsla gräsmattan. Det är först när gräset spirar som det kan ta upp näringen.
Min gissning är att grannen, som har en snyggare gräsmatta, antingen har en soligare tomt eller har lagt på ett lager sandblandad jord innan gräsmattan såddes/rullades ut.
Susanna Rosén
”När mossan är frodig betyder det att gräset inte trivs”, skriver Susanna Rosén.
Vilka träd är bäst mot vind och ljud?
Jag undrar vilka träd och växter som är bäst mot starka vindar? Vilka träd och växter har den bästa ljudabsorberande egenskapen?
Rolf Löfström
Svar: Det går inte att svara rakt av på vilka träd och buskar som blir bäst. Vilka du ska välja beror på var i landet du bor. Det skiljer i härdighet mellan sydskånska kusten och lappländska kalfjället i norr – och bägge platserna är blåsiga. Men en fingervisning är att välja växter som naturligt växer i blåsiga områden och på den breddgrad du bor. Undvik alltså de träd och buskar som trivs i lundar, i skydd under större träd. Undvik även de med klena rotsystem och/eller stora blad. Titta gärna på vad som finns efter våra svenska kuster och välj odlade varianter av dem. Dit hör bland annat rönnar, olika viden/sälgar, alar och björkar. Det är också bra att välja träd och buskar som växer snabbt och har stadiga rotsystem. Dit hör till exempel pil och poppel. I Skåne använder man sig ofta av dubbla häckar runt trädgården för att dämpa vindarna. Häckar som hindrar blåst, dämpar också ljud – i alla fall sommartid när de har löv. Bra lövfällande häckar är exempelvis avenbok, liguster och oxel. Vill du ha ljuddämpade häckar eller buskage året om bör du välja städsegröna växter, som exempelvis gran. En granhäck är dessutom härdig i hela landet, och granen är den barrväxt som växer på högst höjd, närmast kalfjället, näst efter fjällbjörken.
Susanna Rosén
Rolf Löfström vill ha tips på buskar och träd som skyddar mot vind och ljud.
Hur får vi en tjock gräsmatta?
Hur ska vi göra för att få en tjock och härligt grön gräsmatta? Vår är gles och på flera ställen har gräset gulnat. Det känns som om vi har den fulaste gräsmattan på gatan vilket är så himla tråkigt!
Stefan och Elsie
Svar: För att få en fin gräsmatta gäller det att man har gjort ett bra grundarbete när gräsytan anlades. Gräset trivs bäst i en mullrik, men väldränerad jord, på en solig plats. Att lägga om hela gräsmattan, och göra om grundarbetet och sedan så eller lägga ut färdig gräsmatta på rulle, är ett stort jobb. Här är lite tips på hur man kan förbättra en befintlig gräsmatta så att den mår bättre. Om gräset mår bra, blir det tätt och grönt samt konkurrerar bättre med ”ogräs” och mossa.
Gräs vill ha mycket näring, framför allt kväve. Gödsla vår (när gräset börjar spira) och en gång under sommaren. Lämpligt gödsel är exempelvis hönsgödsel, som är långtidsverkande och gör mikroorganismer lyckligare, till skillnad från NPK-gödsel.
Dressa också gräsmattan med organiskt material för att förbättra jordstrukturen, öka mullhalten men också jämna ut håligheter. Detta görs när gräset växer ordentligt. Antingen väljer man färdig dress eller så blandar man jord med sand och stör ut, för att sedan jämna till med en räfsa. En tung lerjord behöver dressas oftare än lättare jordar.
Klipp gräset regelbundet för att stimulera gräsplantorna att sprida sig i sidled och växa tätare. Klipp inte för kort, 4-5 centimeter blir lagom. Klipper man med jämna, hyfsat täta intervall, slipper man klippa mer än en tredjedel av stråna per gång.
Undvik att klippa när det är som torrast på sommaren, och vattna gärna mitt i sommaren om det behövs.
Reparera kala fläckar genom att lägga på ett jordlager, jämna till och strö ut gräsfrön. Tryck fast fröna vid jordytan och se till att jorden håller en jämn fuktighet tills gräsmattan är hel igen. Så gärna av samma sort som du använt tidigare så blir inte gräsmattan så flammig av olika grässorter. Hoppas att det är ”åtgärdsprogrammet” gör att din gräsmatta blir grönast i grannskapet.
Susanna Rosén
”Det känns som om vi har den fulaste gräsmattan på gatan vilket är så himla tråkigt!”, skriver Stefan och Elsie.
”Kan jag flytta äppelträdet?”
Jag undrar om det går att flytta ett äppelträd? Jag tror att den sorten som vi har heter Katja och har levt i tio år eller mer. Är det något särskilt som jag bör tänka på? Någon särskild tid på året då det är mer lämpligt eller direkt olämpligt att genomföra flytten?
Anna Sheppard
Svar: Visst går det, med en rejäl grävare som flyttar äppelträdets jordklump som kan bli väldigt tung, och en stor portion tålamod. Ett äppelträd med några år på nacken är inget man bara gräver upp och flyttar.
För att det ska funka ska man under den avlövande tiden, från höst till vår, gräva ett ”dike” runt trädet för att på så sätt kapa rötterna. Man räknar med att ett träd har lika mycket rötter under marken som grenar ovan jord. Diametern på diket ska helst vara lika stor som kronans storlek. När man gräver diket kapar man rötterna, vilket i sin tur stimulerar trädet att bilda nya rötter innanför diket, så att rotsystemet blir mer samlat.
Efter ett par år kan man gräva upp rotklumpen. Eftersom man reducerar rotsystemet bör man också skära tillbaka kronan i samband med flytten så att den blir lika stor som det rotsystem man gräver upp.
En bra tid att flytta ett äppelträd är på våren innan savstigningen. Men jag skulle nog rekommendera att ni köper ett nytt träd. Det är absolut enklast – och säkrast.
Susanna Rosén
Läs även: Så sköter du dina julbommor
Susanna Rosén
Vill du läsa fler artiklar som den här?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!
