Lyckas med syrener – skötsel, beskärning och plantering
- Plantera i sol till halvskugga. Står de för skuggigt blir blomningen sämre.
- Om syrenen är ympad på en annan rot måste ympstället (sammafogningen) hamna ovan jord när man planterar och att man sedan kontrollerar att det inte växer upp några rotskott från grundstammen som på sikt kan ta över.
- Syrener är anspråkslösa och klarar de flesta jordar. Många ursprungliga sorter klarar även en mager och stenig mark. Naturligtvis blir busken vackrare och mer välmående samt blomningen blir bättre i en mull- och näringsrik jord som också är väldränerad.
- Putsa gärna bort vissna blomställningar efter blomningen. De bruna klasarna kan se lite skräpiga ut annars. För växten spelar det dock ingen större roll. Klipp då bort de skott som har blommat, precis ovanför ett grönt blad.
- Med åren kan en syren bli risig och behöver då föryngras. Om busken är frisk och i god kondition kan man skära ner den en bit ovanför marken.Detta gör man under vinterhalvåret, när syrenen är i vila, det vill säga avlövad. Lämna gärna 3–5 unga skott och toppa dem på 30–40 cm höjd. Dessa skott fungerar då som savdragare och hjälper busken att komma igång, det vill säga dra sav, den första våren. Gödsla gärna med kompostjord eller barkmull runt plantan och vattna regelbundet för att ge busken en bra start. Om inte allt för länge kommer nya skott att växa upp från marken.
- Till hösten har savdragarna gjort sitt jobb och kan klippas bort.
Blanda gärna olika blomfärger i en häck
Syrener kan bli gamla och ofta ser man uråldriga buskar som dröjer sig kvar vid ödetorp, där andra trädgårdsväxter har försvunnit sedan länge. Ofta har den använts som berså, men det är också en bra växt för höga häckar –friväxande eller klippta. Om man vill ha en välfriserad häck blir det dock inga blommor. Som friväxande kan man däremot njuta av försommarblomningen. Det är fint att blanda olika blomfärger i en häck, och låta den skifta från vitt över mot olika nyanser av lila.
Forma syrener som ett träd
Ofta är syrener flerstammiga buskar. De går alldeles utmärkt att forma den som ett träd. Välj bara ut den bästa och rakaste stammen och ta bort de övriga. Fördelen med en uppstammad syren är att man kan plantera under trädets krona.
Läs också: Recept på läskande syrensaft
Syrener – olika sorter
Syren Syringa vulgaris
Den gammaldags syren, vi ofta kallar bondsyren, är den vi hittar vid gamla torp och mormors berså. Få växter är så anspråkslösa och långlivade trots näst intill obefintlig skötsel. Den vanligaste blomfärgen är ljuslila men den finns också i vitt. Ofta ser man bägge färgerna i gamla trädgårdar. En syrenbuske blir 3-5 m hög och är härdig till zon 6. Men det finns också mängder med olika namnsorter av syren, i en rad olika färger. ’Andenken an Ludwig Späth’ är mörklila, zon 5, ’Prince Wolkonsky’ får fyllda rosaröda blommor, zon 4, och ’Mme Lemoine’ har vita, dubbla blommor, zon 4.
Dvärgsyren Syringa meyeri ’Palibin’
Det är en lågvuxen syren med ljusviolett blommor och ett rundat växtsätt på max en meter. Dvärgsyren finns också att köpa på stam, som ett litet träd. Den gör den perfekt i rabatten eller i stor kruka på altanen. Zon 6.
Ungersk syren Syringa josikaea
Ungersk syren är också vanlig i gamla trädgårdar men med en lite mer blygsam framtoning än andra syrener. Den ska ha fått sitt namn efter baronessan von Josika som hittade den i Transylvanium. Ungersk syren finns i olika färger, från vitt och rosa över till mörkviolett. Den får oftast växa fritt, och blir 3-4 meter hög, men tål också att beskäras om man vill använda den som häck. Den blommar senare än vanlig syren. Det är en tålig buske som klarar vintrarna långt upp i norr. Vissa sorter, som ’Holger’ och ’Oden’ kan man prova i zon 7.
