Vackrast av dem alla, enligt juryn och även många besökare, var ”The Laurent Perrier Garden” designad av Tom Stuart-Smith som med denna skapelse lade ytterligare en ”Best in Show-plakett” till de två han fått tidigare. Sparsmakat lugn i grönt med vita detaljer var den verkligen en trädgård att minnas och inspireras av.
Betydligt mer färgglatt var det i Olivia Harrissons minnesträdgård över maken och ex-Beatlen George Harrison. Tillsammans med trädgårdsdesignern Yvonne Innes hade hon skapat en resa genom Georges liv, från barndomens vildvuxna bakgårdar på Arnold Growe och faderns grönsaksodlingar genom det psykadeliska 60- och 70-talet till den mer andliga perioden där George avslutade sitt liv. George Harrisson var, vilket inte många känner till, en hängiven odlare som gärna själv satte händerna i myllan. Det var flera av oss som fick något fuktigt i ögonvrån när vi beskådade denna oförbehållna kärleksförklaring.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att vilt, vildvuxet och gamla kära ”mormors-växter” som lupiner, pioner, akleja, vallmo, fingerborgsblommor och ringblommor var trenden för året i Chelsea. Även tistlar (!) återfanns som välkomna inslag i flera trädgårdar. Färgerna som dominerade var grönt och vitt samt purpur och ljuslila, gärna med inslag av piggt orange.
Vill du läsa fler artiklar som den här?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!