I veckan kom Nils Holgerssongruppens* kartläggning av VA-taxorna (vatten och avlopp) för 2024 som visar på en rekordhöjning för de som bor i lägenhet: i genomsnitt 13,9 procent för hela landet, vilket skapade nyhetsrubriker. ”Taxorna löper amok” menar gruppen, som representerar Sveriges bostadsorganisationer.
Men hur ser det ut för småhusägare då? Ännu värre visar det sig, när Vi i Villa kontaktar jämförelsetjänsten Zmarta, som samlar in statistik över boendekostnader i kommuner över hela landet. I år har VA-kostnaden för småhusägare i genomsnitt nämligen höjts med 14,5 procent jämfört med 2023 för småhus med 150 kubik vattenförbrukning per år.
– På bara två år har kommunerna i snitt höjt VA-taxorna med 24 procent, vilket är ganska anmärkningsvärt. Det här blir ytterligare en smäll mot redan pressade hushåll, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.
Vad ligger bakom dessa höjningar?
– Enligt kommunerna själva beror det på ökade kostnader för räntor, råvaror och el. Om det stämmer så borde de sänka VA-taxorna nästa år, eftersom både elpriserna och räntorna kommit ner rejält under året. Det tror jag däremot inte kommer hända. I stället blir det här ett enkelt sätt att låta fastighetsägarna stå för en större del av kommunnotan, säger Ola Söderlind som också tror att priserna med största sannolikhet kommer att fortsätta uppåt med minst 4 procent per år.
Stora prisskillnader i landet
VA-kostnaderna skiljer sig dessutom rejält mellan olika kommuner. Lägsta kostnaden har Fagersta på 3 739 kr, medan Norrtälje kommun toppar listan med 19 874 kr per år.
Hur kan skillnaderna mellan olika kommuners VA-taxor vara så stora?
– Det finns en rad faktorer och är snarare en fråga för kommunerna att svara på. En möjlig orsak är såklart i vilket skick avloppssystemen är i och hur höga kostnaderna är för att underhålla dem, säger Ola Söderlind.
Nils Holgersson-gruppen efterlyser större transparens från kommunernas sida om de tänker att boende och fastighetsägare ska bära stora kostnader för återinvesteringar i vatten- och avloppssystem.
– När var fjärde kommun höjer med över 20 procent är det fog att undra över den långsiktiga kommunala planeringen. Det är viktigt att kommunens politiska beslutsfattare och ansvariga tjänstemän har en god dialog med berörda kring investeringsbehov och taxa, skriver Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen i ett pressmeddelande.
Fasta kostnader har ökat
Utöver den höjda VA-avgiften går det även att se flera märkbara skillnader bland övriga boendekostnader för småhusägare.
– Det vi på Zmarta kan se i vårt Husägarindex är att avgifter som inte kan påverkas blir allt dyrare, som till exempel fastighetsavgiften och kostnader för VA och sophämtning. Däremot har lånekostnader kommit ner en bit. Därför är det nu extra viktigt att jämföra räntor, elavtal och försäkringar – vilket är kostnader som du faktiskt kan påverka, säger Ola Söderlind.
*Nils Holgerssongruppen representerar bostadsorganisationer i Sverige. Sedan år 1996 jämför de årligen hushållens kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning i alla landets kommuner.
Här är VA-kostnaderna dyrast i landet och har ökat mest 2024
Här är VA-kostnaderna billigast i landet och har ökat minst 2024
Statistiken avser brukningsavgifter och inkluderar fasta avgifter för dagvatten, dricks- och spillvatten och vattenmätning. Inkluderat är även rörliga avgifter för dricks- och spillvatten. Allt inklusive moms.
Källa: Zmarta/Svenskt vatten