En källare kan vara ett riktigt problemområde i huset och det gäller att man vet vad man gör när det är dags att ta till åtgärder. Misstag kan bli dyra och i värsta fall skada hela husets system. Källaren var vid byggnationen ofta tänkt som husets andningsorgan. Att isolera och täppa till detta på fel sätt har blivit ett dyrt misstag för många. Här berättar Peter Bratt, byggskadespecialist vid Länsförsäkringar vilket arbete som krävs beroende på vilken typ av källare du har.
Åtgärder för tre typer av källare:
1. Fuktig och redan inredd källare
Du har en bostad i källaren men den känns unken och du har synliga – eller osynliga – fuktskador.
Förarbete: Sanera bort det organiska materialet. Problemet kan vara att betongen är ”luktsmittad” och inte är tvättbar längre. Då behövs en luktsanering av en fackman. Risken är annars att du bygger in lukten eller drar ut den ur betongen med en ny frånluftsventilation och det kan lukta en lång tid innan den klingar av. Låt göra en fuktmätning – den kan finnas där du inte kan se den. Installera mekanisk frånluftventilation med ljuddämpning.
Väggar: Isolera helst utifrån i samband med en dränering för att få en varmare vägg. Se ”Fuktig oinredd källare”.
Läs också: 10 tips för en torr källare
2. Fuktig oinredd källare
Din källare är fuktskadad och det luktar unket. Ta reda på varifrån fukten kommer och åtgärda. Dränera, led bort dagvattnet, se till att marken lutar från huset, fuktisolera och eventuellt värmeisolera grunden utifrån.
Förarbete: Tvätta rent och riv allt organiskt material som gipsskivor, träreglar, etc.
Väggar: Använd fukttåligt material.
Tak: Fukttåliga material. Sätt aldrig gipsskivor direkt mot väggen utan lämna en luftspalt mellan yttervägg och gipsskiva. Använd plåtreglar.
Golv: I källare från 1980-talet och framåt är mattor oftast limmande med vattenbaserat lim. Ett problem med detta är att om det är för hög fukthalt (ett bra riktvärde är 85 procents relativ fuktighet i betongen) bryts limmet ner och löses upp (mattan lossnar från underlaget). Limmet avger då en stickande lukt. Detta kan leda till sveda i ögonen och huvudvärk. Ska du lägga ny matta – limma aldrig på fuktigt underlag.
Golvvärme: Lägg inte direkt på den fuktiga grunden. Isolera först golvet inifrån. Det finns olika material, till exempel EPS-cement (kapillärbrytande och isolerande) som lämpar sig för golvvärme i källare. Vad har bäst U-värde i förhållande till bygghöjden? Diskutera med en fackman så att du tar hänsyn till både energi- och fuktaspekter.
Läs också: Inred din källare
3. Torr källare med korrekt dränering
Om du vill inreda den helt eller delvis, tänk på följande.
Förarbete: Använd aldrig fuktkänsligt material mot ytterväggar och golv. Tvätta av alla ytor med klorin eller annat pH-sänkande medel.
Väggar: Använd plåtreglar, fukttåligt material och silikatfärg, som andas.
Tak: Använd fukttåliga material. Sätt aldrig gipsskivor direkt mot väggen utan lämna en luftspalt mellan yttervägg och gipsskiva. Använd plåtreglar.
Golv: Äldre golvbrunnar än 1990 – byt till nya som klarar baktryck eller köp en sådan insats. Alternativt gjut igen golvbrunnen.
Golvvärme: Gör ett markfuktprov. Fram till 1970-talet så gjöt man i bästa fall betongen på dränerande och kapillärbrytande grus. Bättre konstruktion är om man även isolerar och sedan gjuter betong. Är golvkonstruktionen torr, fin och isolerad är det okej med golvvärme. Står huset på en berggrund eller på gammal sjöbotten? Hur är det med energiaspekten? Tala med en fackman så att du får den bästa lösningen, både för plånboken och husets hälsa.
Den här artikeln publicerades ursprungligen 2012-08-28 men har uppdaterats och tillfogats ändringar 2025-11-18.
Läs också: Radon – en dold risk i svenska småhus