Plantan i buxbomshäcken har varit något av ett mysterium. Efter samma plantering och skötsel som övriga plantor dog envist både den och dess efterföljare medan övriga plantor har växt på ett normalt och friskt sätt. Kan förklaringen vara att den är placerad i ett Currykryss?
För att få svar tog den fundersamme villaägaren kontakt med vad som allmänt kallas en slagruteman – någon med förmågan att känna denna mystiska och omdiskuterade jordstrålning. Bertil Oskarsson är tekniker till yrket och en person som hela sitt liv sökt förklaringar och bevis innan han anammat nya kunskaper och läror. För drygt tio år sedan kom han genom en granne i kontakt med ämnet jordstrålning och Currylinjer.
– Vår nya granne kom över en dag med ett par hopbundna plastpinnar och hojtade att ”Nu Bertil ska vi mäta vid björkarna!” Jag tänkte att han måste vara spritt språngande galen, men jag ville inte vara elak utan följde med honom, berättar Bertil.
På tomtgränsen stod en rad med planterade björkar varav en alltid växt dåligt och med tiden förvridits.
– Jag gick med pekarna, dvs plastpinnarna, och fick dem nästan i huvudet när de började dra uppåt. Jag kunde helt enkelt inte bortförklara kraften i detta, hur gärna jag än ville. Med tiden har jag utvecklat min teknik, jag har läst på i ämnet och talat med andra som håller på med samma sak, men jag har just inte blivit klokare på vad det egentligen är, säger han.
En gammal kunskap
Bertil Oskarsson har mätt upp många gamla hus och kyrkor och konstaterat att de alltid står placerade med ytterväggarna efter Currylinjerna och med skorstenen, eller altaret, i ett kryss. Han har också mätt upp över 5 000 år gamla hällristningar som alltid står i kryss vilket kan tyckas märkligt eftersom kontinenterna rör sig. Han har dessutom av arkeologer fått veta att hela stadsplanen i Birka är uppbyggd efter dessa Currylinjer.
Bertil Oskarsson har också märkt att djur känner av jordstrålningen och verkar utnyttja den på olika sätt.
– Myrstackar är alltid placerade i kryss. Likaså trädet som råbocken använder att feja hornen på. Katter lägger sig gärna i kryss medan hunden skyr dem, säger han. Det som är så märkligt är att om nu biologiska system kan uppfatta strålningen – varför försöker ingen konstruera ett tekniskt instrument för att mäta detta?
Ta det för vad det är
Själv mäter han numera alltid ut platsen för nya plantor i trädgården, han har flyttat lite på sin säng som tidigare stod i ett kryss och han delar gärna med sig av sina erfarenheter till dem som vill. Men han är noga med att poängtera att man ska ta jordstrålning för vad det är; en med instrument icke-detekterbar strålning som bara kan förnimmas av biologiska system.
– Respektera det, men låt det inte vända upp och ner på hela ditt liv, råder han.
Plantan i buxbomshäcken då? Ja den står faktiskt i ett kryss och får nog stå där och dö som sina föregångare. Kanske får hålet täckas med någon klätterväxt som har rötterna på betryggande avstånd.
Hur gör man?
Vad som bäst lämpar sig som pekare eller slagruta är individuellt. En trädgren av lövträ, vanlig ståltråd eller emaljerad koppartråd med dimension 1 mm fungerar bra enligt Bertil Oskarsson. Det viktiga är att de inte blir för tunga så att friktionen i handen försämras.
Gå sakta framåt tills pekarna börjar röra sig. Följ linjen tills du möter nästa, korsande linje och pekarna rör sig igen. Där har du krysset. Currylinjerna ligger i väderstreckens diagonaler, sydväst till nordost och sydost till nordväst, i ett cirka 4 meters rutnät.
Läs mer här:
Currylinjer – sanning eller skröna?
Vill du läsa fler artiklar som den här?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!
