Så slipper du kondens på dina fönster

Kondens är ett vanligt förekommande fenomen som är irriterande, fult och kan i värsta fall orsaka skador som till exempel mögel. Kondensen uppstår när värme och kyla möts. Därför immar rutorna väldigt sällan igen på sommaren på grund av att temperaturen inom- och utomhus inte skiljer sig åt så mycket då. Det är när temperaturen sjunker och vi värmer upp våra hus som kondensen bildas. Med rätt åtgärder kan du förebygga att fönstrena börjar imma.

Foto: iStock

Skriven av:

Isak Nyberg

Datum:

10 september 2020

Kategorier:

Fönster

Läs också: Så borrar du i kakel

Påverkar inomhusklimatet och kan skada fönsterna

Det finns många vetenskapliga studier som visar på att inomhusklimatet har en stor påverkan på vår hälsa. Huvudvärk, hosta, kliande ögon och utslag är några av de symptom som ofta kopplas samman med ett fuktigt inomhusklimat. Det fuktiga klimatet kan också vara skadligt för dina fönster. När imma bildas börjar kondensvatten rinna ned på fönsterkarmen och efter en längre tid finns det risk för att detta leder till svamptillväxt och att träet ruttnar.

Invändig kondens

När det uppstår kondens på insidan av fönstret är orsaken att yttertemperaturen blir mycket lägre än rumstemperaturen. Ju fuktigare rumsluft desto mer kondens. Är det tillräckligt kallt ute kan kondensen i värsta fall frysa till is. Ju mer välisolerat ett fönster är desto mindre risk är det för kondensbildning på insidan. Det är därför ofta vanligare med imma på fönstren i äldre hus.

Utvändig kondens

Även om risken för imma på utsidan av välisolerade fönster är relativt liten kan det ändå uppstå kondens. Problemet är att välisolerade fönster släpper ut så lite värme att yttertemperaturen på det yttre glaset kommer ligga nära uteluftens. Utvändig kondens uppstår när yttertemperaturen på det utvändiga glaset faller under luftens daggpunkt. Daggpunkt är temperaturen då den relativa luftfuktigheten når 100% under förutsättningen att mängden vattenånga i luften är densamma.

För att kondens ska uppstå krävs det även att luftfuktigheten är så hög att temperaturen på glaset är lägre än uteluftens daggpunkt. Hur mycket imma som bildas beror både på klimatet samt husets utformning och dess omgivning. Imman bildas främst under kyliga kvällar och nätter. Vanligast är under hösten mellan augusti-november.

Att det bildas utvändig kondens på fönstren är ett tecken på att de är välisolerade och har ett lågt U-värde. Eftersom utsidan på fönstret ofta tål en hög fuktbelastning så är utvändig kondens inte skadlig.

Kondens mellan rutorna

Det kan finnas flera orsaker till kondensbildning mellan rutorna. En orsak kan vara att varm rumsluft läcker ut genom fönstret pga att tätningen mellan karm och båge inte fungerar som den ska. Då tar sig varm luft in mellan bågarna och bildar kondens mot insidan på det yttre fönstret. Kondens mellan rutorna orsakad av fönster som är otäta uppkommer främst under höst och vinter. En annan orsak är om fönstervirket i bågarna är fuktigt. Detta händer när solen skiner på fönstret. Då avger det fuktiga virket fukt till mellanrummet mellan bågarna. När solen sedan försvinner kyls luften ner och kondensen bildas på insidan av ytterglaset. Den här typen av kondens kan vara svår att bli av med.

Väggar och badrum

Att det bildas imma i badrummet, exempelvis på fönster och speglar är väldigt vanligt och nästan aldrig skadligt. Eftersom man oftast duschar varmt bildas ånga som som i sin tur leder till att imman uppstår och landar på svala ytor såsom speglar och väggar. Är ventilationen dålig kan det leda till skador. Fukt som stannar kvar i luften leder ibland till skador på exempelvis målning eller kakelsättningar. Ofta märker du av detta genom att det luktar unket i badrummet. Detta ökar risken för mögelbildning. Ju bättre ventilation du har desto mindre är risken för fuktskador.

Åtgärder

Luftavfuktare

Med hjälp av en luftavfuktare dras kondensen in i avfuktaren och droppar ner i en behållare. Detta bidrar till att taket och väggarna slipper drabbas av fuktskador. Sedan passerar den avfuktade luften i en slinga och värms upp igen. Det finns olika typer av luftavfuktare med olika system. Kondensavfuktare passar bäst i uppvärmda utrymmen, exempelvis på vinden eller i badrummet medan kombiavfuktare fungerar bra för frostfria utrymmen.

Värmeelement

Med hjälp av värmeelement, även kallat radiator, så kan du motverka kallras. Kallras uppstår när varm luft stiger uppåt och tränger ner kall luft. Det uppstår i samband med större och kalla ytor. Radiatorn placeras precis under fönstret. Den bildar en uppåtgående värmeström över fönstret som i sin tur höjer temperaturen på insidan av fönstret och minskar därför risken för kondens. Se till så att gardiner, växter och dylikt inte är i vägen och förhindrar ventilationen. De vanligaste radiatorerna är elradiator med termostat samt vattenradiator. Skillnaden är att termostaten stänger av elradiatorn helt och hållet under intervaller. Mellan intervallerna finns det risk för att kondens hinner bildas. Takvärme är en annan faktor som kan påverka kondensbildning.

Det finns olika typer av radiatorer att köpa på bl.a bauhaus, mediemarkt, hornbach samt bygghemma.

Badrumsfläkt

För att minimera risken för fukt i badrummet kan du köpa och installera en badrumsfläkt. Det finns manuella fläktar men även automatiska med en funktion som gör att rummet ventileras automatiskt efter att en lampa tänds och släcks.