Rosor kan faktiskt se ynkliga ut, speciellt om de står ensamma i naken jord, vilket är vanligt. Man glömmer lätt att rosorna behöver sällskapsväxter som framhäver deras skönhet. Precis som sagans drottning behöver blommornas drottning omge sig med uppvaktande hovdamer!
Väljer man passande sällskap till rosorna förvandlas deras miljö till en romantisk oas. En sådan miljö är lätt att skapa med växter som döljer rosgrenarna, och med blommor med ett omfamnande flor. Dessutom gör rosornas sällskapsväxter att helhetsintrycket blir fylligt och blommande även när rosorna vilar sig från blomning, vilket remonterande rosor gör då och då.
Gräddvita rosen ’Iceberg’, Rosa Floribunda-gruppen, zon 4, och snövita perennen vitpyttas blomsterskyar.
Se här så fint eldröda rosor går ihop med vita, violetta och ljusgula perenner.
Silverskimrande sällskap…
Låga rabattrosor mår mycket bra av att ha aromatiska örter runt ”fötterna”.
Med fördel sådana som skimrar i silver eller blågrått som är så smickrande till de flesta rosfärger.
Klassiska sådana är kantnepeta, lammöron och lavendel. Den aromatiskta kantnepetan, Nepeta x faassenii, har en stillsam charm med sina små finflikiga grågröna blad och violblå blommor. Två värdefulla egenskaper är att blomningen pågår under hela växtsäsongen (maj-september) och att plantan är så kompakt att den kväver ogräs. Det gör kantnepetan till en idealisk kantväxt.
Lammöron, Stachys byzantina, breder med sitt gråvitludna bladverk ut sig till en silverskimrande heltäckningsmatta som framhäver rosblommornas lyster. Som marktäckare är sorten ’Silver Carpet’ idealisk. Lammöron är mycket härdiga och ett bra val för norra Sverige. I zonerna 1-3 (4) är lavendel, Lavandula angustifolia, ett utsökt val till rosor.
Gammelrosor och luktpioner… kan det bli mer romantiskt? Och som det doftar om det här sällskapet!
… och glada utropstecken
Oemotståndlig är den graciösa trädgårdsperovskian, Perovskia abrotanoides x atriplicifolia ’Blue Spire’. Den blommar i juli-september med små lavendelblå blommor på upp till meterhöga spiror, och är dekorativ hela säsongen med sina silvergrå stjälkar och graciöst flikiga blad. Perovskia är känslig för vinterfukt och anses härdig till zon 2-3. I kallare växtzoner kan den användas som ettårig, eller grävas upp och vinterförvaras frostfritt. Silvermarton, Eryngium giganteum, är effektfull som utropstecken bland rosor. Släktingen rysk marton, Eryngium planum, med intensivt blå blommor är perenn och även den en fin uppstickare bland rosor. Det är också perennen blå bolltistel, Echinops bannaticus, en reslig charmör med grågrönt bladverk och blå klotrunda blombollar.
Fingerborgsblomman ’Apricot’ matchar myskrosen ’Ghislaine de
Féligondes’ (Rosa Moschata-gruppen, zon 3).
Riktigt läckert blir det om man låter perenner med moln av skira blomflor omfamna rosorna. Den bedårande rosenslöjan, Gypsophilia paniculata x repens ’Rosenschleier’ bjuder på ett hav av pyttesmå ljusrosa blommor. Det låga kuddlika växtsättet gör rosenslöjan till en perfekt underplantering till lägre rosor. Ett liknande sällskap till högre rosor är ”systern” brudslöja, Gypsophilia paniculata, som finns i vitt och rosa, 80-100 centimeter hög. Båda blommar i rosornas bästa tid (juli-september).
En doldis bland perenner som lyfter rosens blommor till oanade höjder är violruta, Thalictrum delavayi ’Hewitt’s Double’. En eterisk varelse vars fyllda violetta miniblommor står som en luftig sky på 1,5 meter höga stänglar.
Se vad en enda spira av fingerborgsblomma i rätt nyans kan göra för bulliga mormorsrosor! Den här heter ’Belle de Crezy, Rosa Gallica-gruppen, zon 5.
Det finns många fler perenner med fluffigt blomflor som passar till rosor, och blommar samtidigt med dem. Vitpytta, Achillea ptarmica var. mulitplex ’The Pearl, stenkyndel, Calamintha nepeta ssp. nepeta, jättedaggkåpa, Alchemilla mollis.
Gammaldags buskrosor blommar i allmänt slösande rikt längs grenarna. För dem kan det räcka med någon ståtlig uppstickare med höga blomspiror. Pricken över i för mormors gamla älsklingar tycker jag är fingerborgsblomma. Digitalis purpurea.
Riddarsporrar Delphinium, är klassiker till gammelrosorna, med sina skyhöga stänglar.
Och så luktpioner, Paeonia lactiflora. En gammaldags bård (kant) framför mormorsrosorna i juli… Överdådig blomning, ljuvlig doft… Det blir så förföriskt att man nästan tappar andan! Det är helt rätt i tiden, nu när modet förespråkar att den gammaldags rosen-romantiken åter ska blomma i våra trädgårdar.
Höga fingerborgsblommor, här sorten ’Apricot’ är perfekta följeslagare till klängrosor som den gyllene ’Alchymist’, Moderna Buskros-gruppen, zon 4.
Vilken färg passar till vad?
Vita rosor: klär i de flesta färger. Grå, blekrosa, blå och ljust gula blommor är harmoniskt. Snövitt mot olika vita nyanser som gräddvitt är raffinerat.
Rosa: Ljusa och mörka nyanser av blått, violett, limegult och vitt.
Röda: Vitt, mörkviolett, marinblått, månskensgult.
Gula: Limegrönt, gult, blått, violett, vitt.
Orange: Aprikos, lax och varma solnedgångstoner. Vitt, violett, grönt.
